More update on the 18 of october

Idag den 18:e Oktober sa akte Denis hem till Guayaquil. Han ska komma tillbaka om tva veckor men jag kommer sakna honom. Vi blev bra vanner och hade roligt ihop trots kulturskillnader. Jag ska aka och besoka honom i Ecuadors storsta stad nagon helg och sen komma tillbaka till Manta och beachen efter helgens slut. Vilken helg vet jag inte an men vi far sa.

Let's see

Idag var vi ocksa ute och at middag. Dar traffade jag Jerry och Debra och mannen ifraga ar mangmiljonar men ar snal som jag vet inte vad. Debra har mer plast och konstgjorda amnen i mer kroppsdelar an jag kan saga vid namn. Tydligen sa ager Jerry tre batar, minst fem fastigheter varav en har en gigantisk tradgard och xx antal bilar i garaget. Men han ar snal som bara den. Debra ar mer konstgjord an en plastblomma men valdigt trevlig. Jerry pratar sa lagt att man inte riktigt hor vad han sager utan man bara nickar och ser glad ut.

Happy smile

Imorgon ska Lisa och Ernest komma over och kolla pa film med mig. De ar fran Tyskland och har varit ute och rest i nio manader, varav cirka tva i Ecuador. De bor hos Monica och Fritz, som kommer fran Osterrike. De ska i alla fall komma over pa film och det ar inte alls dumt. Det ska bli trevligt och jag ska till och med forsoka dricka ol. Bara Susan kan halla sig ifran min lagenhet sa ar jag nojd. Hon ar en liten vessla. Imorgon eller nagon annan dag sa ska jag beratta mer om henne.

Sprechen sie deutsch?

Update on the 18 of october

Been a busy couple of days. I fredags sa var det en bil som fastnade i sanden pa stranden och som de gentlemen jag och Denis ar sa begav vi oss dit ner for att hjalpa till. Vi kommer ner dit med skyfflar och lite plankor for att fa loss bilen. Vi lyckas inte fa upp bilen pa forsta forsoket och da sager Denis till mig pa engelska "if we don't get the car up, maybe we can keep the girls?" Det var en kille och tva tjejer i bilen men vi antar, givetvis, att ingen av dem pratar engelska. For tidigare sa pratade jag pa engelska men killen reagerade inte ens.

React

Pa tredje forsoket far vi upp bilen och allt ar frid och frojd....inte. For nar bilen ar uppe pa vagen igen och vi samlar ihop vara saker so kommer killen fran bilen fram och sager "thanks guys, I really appreciate this". Bade jag och Denis stod som fagelholkar da jag nastan kallat killen korkad och Denis ville behalla de tva tjejerna. Vi blev lite snopna dar och jag har inte latit honom glomma det.

Can we keep them?

Susan som kvinnan heter som ska hjalpa till har gor inte direkt mycket. Hon ar som sagt bohem och samlar pa allt mojligt konstigt. Hon borjade hamra pa nagra plankor igar och vi trodde hon skulle gora en lada eller nagot liknande. Under tiden holl jag och Denis pa att fixa en dorr vid sidan av den stora porten. Ett mycket viktigt projekt. Hon jobbar sakert pa den dar ladan i flera timmar och vi med varan dorr. Mot kvallen vankades det middag med nagra andra personer och da gick jag och Denis forbi denna lada och jag fragade honom vad det var for nagot Susan hade byggt. Han hade ingen aning. Inte jag heller for den delen.

Box

Idag fick vi reda pa att det ar ett bord. Det ar nog det fulaste bord jag nagonsin sett och vi skamtade sa mycket om det att det inte ar sant. Inte infor Susan men nar Linda, Joan, Denis och jag var pa vag in till Manta sa skrattade vi gott at det dar bordet. Fulaste nagonsin. Jag ska ordna ett kort pa det sa ni far se. Konst eller anus. Det ar upp till er att bestamma.

Decide

Min branda rygg ar nu mycket battre och det finns faktiskt en chans att det gar over till solbranna. Vilket hade varit trevligt da jag nastan alltid flagnar eller bara blir vit igen. Men denna gangen ser det ut att faktiskt bli en fin solbranna pa ryggen. Nu ska jag bara fixa framsidan ocksa.

Hasta Luego

Update 15:e Oktober

Det hander mycket har som ni sakert forstar. Det ar bara det att jag inte skriver ner det. Sjalvklart glommer jag av saker da men ska se om jag kan sammanfatta lite. Bade for er och for min egen skull.

So here we go

Min chef som heter Linda ar valdigt snall och hur trevlig som helst. Lite speciell nar det galler Ecuadorianer och deras kultur. Kulturen ar valdigt lat i sig och de verkar inte saga sanningen. Sen alskar Linda djur och har ute pa beachen har hon tva hundar, Bailey och Buttons. Inne i stan i lagenheten som bestar av fyra sovrum, ett vardagsrum och fyra toaletter har hon sju(!!!) katter. Det ar helt sjukt men hon har det. Hon har bland annat sagt att hon ska skjuta knaskalarna av den person som skadar hennes hundar. Hon skojade inte.

My boss

Under tiden jag varit har sa har det kommit mer och mer folk hit. Linda och hennes van Joan har flyttat ut hit och bor nu har under tiden Joan ar i Ecuador. Vi har haft tva helpers som vi kallar dem (jag ar ocksa en helper) har som heter Denis och Stali. Den sistnamnda lamnade huset i borjan av denna veckan och ska inte komma tillbaka.Han pratade ingen engelska men vi forstod varandra ratt bra anda. Denis ar fortfarande kvar har och vi kommer valdigt bra overens och pratar valdigt mycket om allt mojligt. Vi ar i samma alder och har ungefar somma intressen sa det ar skont. Vet inte nar han lamnar men det lar vi snart marka.

Helpers

Vi har fatt ett tillskott till som heter Susan och hon ar en 40-arig bohem, vegetarian och kontrollfreak som jag inte alls kommer overens med. Hon verkar inte riktigt forsta att jag ar hennes chef och inte tvartom. Hon borjar pa en massa projekt som hon sen inte avslutar. Hon tar pa sig valdigt mycket men gor valdigt lite efterhand. Nastan forsta dagen borjade hon ta saker ifran mig som jag, som manager, ska gora och inte hon. Men hon fattar inte det men jag ska ta mig ett snack med henne i veckan.

Me, boss

Jag ska ocksa valja ut nya helpers som ska komma hit. Jag stannar ju inte hur lange som helst och det vet Linda. Hon gillar mig jattemycket och hade garna sett att jag stannat langre an vad jag gor men jag vill inte det. Det ar bra och hur underbart som helst har men jag kanner mig ratt nojd med tre manader.

Time

Jag ska borja uppdatera mer frekvent an vad jag gjort tidigare men vi har haft lite problem med datorn samtidigt som vi haft mycket att gora. Darfor blir det som det blir. Snart har jag varit har i en manad ocksa. Jag lamnade den 21:e september och det ar idag den 15:e Oktober. Snart en manad. sen ar det bara November och sen den 10:e december aker jag till Miami och hanger med kusinen och hennes familj. Det blir inte mycket shoppat i kladesvag och annat har om jag sager sa. Det jag vill ha kostar lite mindre an i Sverige men priserna ar sa mycket battre i USA. Sa jag vantar med min shopping tills dess.

Hasta Luego

Update for yoi folks at home

Det ar inte sa att jag inte bloggar for att det inte hander nagot. Det hander alltid nagot har som ni sakert forstar. Nu i onsdags sa lamnade vakten Servero tomten. Han sa upp sig sjalv da han inte fick ha sin familj pa tomten. De forde mycket ovasen och darofr fick de inte vara har. Simple as that. Samma kvall gick jag och San ut for att ata en middag pa La Esquina. Kanske later fint men har pratar vi om en liten restaurang i ett gathorn dar du kunde valja pa kyckling, kyckling och hmm vad var det nu igen? Ja, just det - kyckling. Sa vi tog en kyckling och delade pa och San bjod da det var sista kvallen i Manta men det var inte direkt sa det ruinerade honom. En helt perfekt middag och den kostade totalt $8.70 med dryck. Inte alls dyrt for tva personer.

Dinnertime

Nu till det jag tankte blogga om fran borjan. Jag haller mig naturligtvis uppdaterad om vad som hander i Sverige och idag laste jag denna artikel. Nar jag laser den sa blir jag sa forbannad och funderar pa hur korkade de ar. Speciellt detta som de sager "– Även om boken som sådan kanske är skriven tidigare får man inte försöka hitta nya uppdragsgivare så länge man har arbetslöshetsersättning, säger hon till NWT" Det var chefen for forsakringskassan som sa det. Hur korkat ar inte det? Vill de inte att man ska fixa ett jobb? Ar de dumma i huvudet? Saknar de IQ? Vad ar deras problem, undrar jag.

IQ?

Kanske ska beratta lita mer om vad som hander har i Santa Marianita, Ecuador. San som blev min van har under veckan han var har ar en jattetrevlig amerikan som jobbar i labb for polisen och som ar tranare for track and field. Han planerar att bli snuskigt rik och sen ska han ringa mig sa han. Vi far se hur det blir med det. Jag borjar lara mig lite spanska ord och nu ska jag bara lara mig sa mycket att jag kan prata i meningar och fatta svaret ocksa. Lattare sagt an gjort. Sen verkar kitesurfingsasongen har ha dott. Inte alls roligt da jag tankt att testa det. Nu verkar det inte bli av vilket ar valdigt synd.

Kite

Sen funderar jag lite pa centralamerika. Ska jag kora igenom det nu eller ta det senare? Planen ar att ta det pa typ tva veckor vilket kanns som valdigt lite med tid. Kommer det vara vart det? For endast tva veckor menar jag. Ska jag forsoka ta det nasta ar istallet? Jag har bokat planet till Panama men det gar ju alltid ta ett plan fran Panama vidare mot Florida och kusinen. Vi far se. Just nu kanns det lite halvt om halvt da det ar valdigt kort tid och att hinna gora nagot vettigt pa det kanns orealistiskt.

Time is a factor