Förväntningar

Jag var på väg till Halmstad, till Emma. Jag hade lämnat min vän Linus i Malmö, han var på väg hem till Skara. Jag skulle möta E för första gången. Jag var rädd, skulle jag motsvara hennes förväntningar? Skulle hon bli besviken? Min resa närma sig sitt slut, tåget rullade in på perrongen.

Vad var det egentligen som väntade?

Jag träffade E för första gången nu och hon var ungefär som jag väntade mig. Det var otroligt kul och skönt att träffa henne. Hon motsvarade mina förväntningar, fast det kändes inte som jag hade några. Jag var rätt säker på att hon skulle vara precis så som jag föreställt mig.

Det var hon också.

Jag var rädd för att jag inte motsvarade hennes förväntningar som sagt. Jag trodde hon fått en bild av mig som jag inte kunde leva upp till. Jag behövde inte fråga egentligen, det gjorde hennes mamma åt mig via telefon. Det tyckte jag var rätt kul, som tur var så svarade E ja på frågan. Jag vet dock inte om jag verkligen gjorde det eller inte. Jag hoppas det.

What does she think?

Vanligtvis när man träffar nya människor så kommer det alltid någon pinsam tystnad. Den kom aldrig, inte ens i närheten. Det var som att vi hade varit vänner sen vi föddes. Jag är otroligt glad över att ha träffat och lärt känna henne. Hoppas vi ses snart igen tjejen, det var grymt kul. Du är grym!

Sicken tjej

Catch u later!
Dytte