Jag hatar det här med att mina drömmar översköljs med minnen. Minnen som förföljer mig. Påminner mig om svunna tider som aldrig kommer att komma igen. Går igenom allting. Skulle jag gjort något annorlunda, tänker jag. Min förståndiga sida säger att jag ska droppa det och fortsätta mitt liv. Vilket jag även gör men min hjärna hakar upp sig i mina drömmar. Det är inte mitt fel. Eller?
Dreams
Denna veckan ska jag skicka sjukt många mail för att få tag i personer. Men det ska nog gå bra det med. Sen försöka fixa en bil och om inte det går att låna blir det nog att jag hyr en bil ändå. Känns som det kommer bli billigast, smidigast och bäst. Får bli lite tight med mitt schema då men det får gå helt enkelt.
Cheap
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar