Det börjar rinna ut....

Aj, mitt öra tjuter av min tinitus som jag skaffat mig någon gång i tiden.

Det är en skam att inte komma på något att blogga om.
Jag blir frustrerad och irriterad.

Jag vill så gärna blogga och säga vad jag tycker och tänker. Men det känns som allt bara är som i en dimma. En dimma som inte lättar.

Men nu vänta! Det finns så många människor i världen. Man börjar undra hur många det är som just nu kanske föder barn? Det måste vara en hel del. Hur många är det som spelar fotboll? Hur många är det just nu som kysser varandra passionerat för första gången? Hur många är det som bloggar just nu?

Det är en rätt kul tanke! För vi är ju några miljarder på den här jorden. Så det måste vara rätt många som gör just detta jag skrev raderna över här.


Om man skulle samla all världens befolkning på en enda plats. Hur stor plats tar alla då?

Vad gör du av din tid? Sitter du och tittar på tv hela dagarna? När du egentligen kan gå en promenad eller kanske ta en joggingtur.
Sitter du och klagar över din tillvaro? När du ändå inte gör något åt det.
Sitter du och gnäller över orättvisorna i världen? När du själv glömt av det 5min efter att du sett det på nyheterna.
Sitter du och tycker att det är hemskt med misshandel? När du ändå inte visade civilkurage när de där ungarna pangade en ruta.

Klagar du över att du inte har fru, barn och villa? Nä inte jag heller!

Vi har det rätt bra! Klaga inte så mycket utan njut av det du har istället! Då blir allting så mycket lättare och roligare.

Catch u later!
Dytte