Tiden rör sig snabbare än man tror...

Min älskade MAMMA! Lör 8 jan 05 15:57 Jag kommer aldrig glömma 08:45 den 8 januari 2005! ALDRIG! Då gick min mamma bort! Saknar henne så otroligt! Vi åkte in inatt/imorses syrran ringde mig klockan 05:15 och berättade att mamma hade blivit sämre och att vi var tvungna att åka in! Sen klockan 08:45 somnade hon in i vad som såg ut som en fridfull bortgång. Det känns nu i efterhand som om hon ordnade på något vis så jag skulle veta när hon skulle gå bort. När vi var inne och besökte henne i torsdags och dom sa att hon hade blivit sämre. Då tänkte jag såhär ungefär: ”Hon är inte så dålig så hon går bort idag hon går bort på lördag”
Syrran sa att hon hade haft en dröm där hon hade sett mors gravsten där stod det den 8 januari 2005 men en annan tidpunkt. Sen var jag vaken när syrran ringde också klockan var liksom 05:15 jag skulle egentligen gått och lagt mig redan vid 02:00 typ för jag och syrran skulle åka in vid 11:00 idag tänkte vi! Men jag var vaken när syrran ringde som tur var, om jag hade sovit hade jag struntat i telefonen och sovit vidare. Det känns som om morsan hade anordnat allting på något vis så att vi alla skulle kunna komma in. I alla fall vi som ville vara där! De som ej ville vara med när mor gick bort var nämligen omöjliga att få tag i. Det kändes som om hon hade ordnat det fint för oss på ett sätt. Men ändå så är det i denna stund det är som svårast. Min mamma min mamma jag kommer sakna dig så oerhört mycket. Du har lämnat ett tomrum efter dig som kommer var omöjligt att fylla. Saknar dig så oerhört så det inte är sant! Du kommer alltid leva vidare med mig mamma! ALLTID! Kommer minnas dig med stolthet! Önskar bara så oerhört mycket också att du ska komma tillbaka. Att du ska säga åt mig att sänka min dunka dunka musik annars klagar grannarna. Att jag ska komma ut till dig i köket och reta dig lite och fråga om och om igen om inte jag är din bäste son tills hon svarar ja du är min bäste son sluta nu! Eller när man kommer upp vid frukost och kommer ut i köket och ser dig sitta där och äta din kexchoklad jag skulle göra vad som helst för att få dig tillbaka mamma! Men jag måste säga att du var stark du gav dig aldrig! Du kämpade till sista andetaget. Jag är stolt över dig mamma! Kommer alltid minnas dig alltid!


Sörjer dig mor!

Joakim ”jocke” Andersson

Detta skrev jag för ett år sedan. Min mamma hade gått bort på natten och hela den värld jag kände till föll samman. Svårt att förstå att det var ett helt år sen. Svårt att veta att man visste när allting skulle hända. En del av de jag skrev för ett år sen nu kan verka hårt och brutalt. Men som sagt det var ett år sen jag skrev detta. Förklarar inte allt jag skriver heller så det är svårt att förstå. Men det ger en överblick. Detta var mina tankar den dagen. Det var inte lätt att ens få ner det till det som nu står.

Jag fumlar med orden nu också. Men det är för att jag skakar och tankarna är inte som de ska vara en dag som denna. Ni får ha överseende med det jag skriver nu och det jag skrev för ett år sedan. Det är förvirrade tankar av en mycket mer förvirrad människa som försökte sitt bästa med att få ut det han ville säga.

Hoppas du har det bra däruppe mamma! Saknar dig något oerhört och kämpar varje dag för din skull. Jag vill göra dig stolt över mig! Vi ses i himlen mamma!

I been at hell and back! I live to tell the story! I fight to live one more day!

Catch u later!
Dytte