Som några av er säkert förstått på mina låtval och texter jag skrivit är det inte jag och J längre. Något jag ogärna erkänner faktiskt. För hon betyder så oerhört mycket för mig och det är tungt just nu. Det påverkar mig i allt jag gör och tänker. Hela tiden. Det tar också emot att erkänna. Jag har alltid visat mig stark. Inför praktiskt taget allt.
Strong
Nu är jag inte särskilt stark. Vill inte erkänna det men jag gör det. Varför jag gör det vet jag inte. Brukar inte erkänna och berätta om det. Hela livet har jag visat mig stark inför allt och alla. Oavsett vad det än varit. Som mitt liv är nu har jag svårt att visa mig stark eller ens att försöka vara det. Det går nämligen inte. Istället försöker jag bara vara. För att kunna göra något.
Try to be something
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
skönt att prata lite ikväll - om än för en liten liten stund. promenad bokad i december! stor varm kram!
Skicka en kommentar