I söndags fick jag en ros. Inte i fysisk form. Men i skrift. Jag. Fick. Söndagens. Ros. För att jag gör denna person glad. För allt mitt stöd. För att jag pratar med denna personen och försöker reda ut frågorna. Ge henne svar. Trots att jag inte behöver. Men jag vill.
Want to
Jag har aldrig träffat denna person. Ändå hjälper jag henne, för jag bryr mig. Vi har varit med om en liknande händelse vi två. Hon har förlorat sin pappa. Jag har förlorat mina föräldrar. Vi är lika. Vi är ändå så olika. Jag vill hjälpa henne.
Om jag kunde skulle jag hjälpa alla som drabbats. Jag ser dem alla som mina systrar och bröder. Vi har en speciell relation. En som ingen kan förändra eller förstöra eller avsluta. För alltid kommer vi vara några som hör ihop. På ett sätt vi inte vill men vi är det ändå.
Sisters and brothers
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar