Jag ska iväg och jobba en sväng idag också. Brukar bli små pass på tre timmar. Det är ungefär vad en match och att skriva ihop det tar. Idag blir det på hemmaplan och jag behöver inte förflytta mig särskilt långt för att se fotbollen idag.
Fotball
Kompisen spelar (han jag intervjuade tidigare) i hemmalaget och vi får se hur det går för honom. I artikeln sa han att han inte ångrade något med tanke på de chanser han fått av toppklubbar och så vidare. Han var lagom kaxig och det är alltid bra att vara.
Kaxig
Det var för övrigt målfest på matchen jag var och kikade på igår. Flera av personerna hade jag träffat och pratat med tidigare och alla kom ihåg mig. Det är alltid skönt. Sen att det finns olika anledningar till det är en annan sak. Vissa (de flesta) kommer ihåg mig för att jag skrev bra texter om dem och var trevlig. Ingen har någonsin klagat på mina texter som jag skrivit för den tidningen jag skriver för nu.
No complaints
När det är nationell press är det alltid någon som ska vara viktig och göra sig märkvärdig och klagar. För det ligger i deras natur. Sen har jag förståelse för att alla har olika smak och tycke. Inget ont om det. För det kan vara 99 personer som tycker texten är jättebra och sen är det en ensam stackare som sätter sig på tvären. Han/hon får göra det. Det är tillåtet.
Lonely
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar