Två pojkar

När jag var på väg till jobbet idag så såg jag två små killar. Kan ha varit max 7 år. De gick längs vägen med ärtrör i handen. Jag skrattade lite för mig själv där i baksätet och tänkte tillbaka.

Way back

När man var så liten hade man egentligen inga problem. Det enda man brydde sig om var om man fick lördagsgodis på lördagar och fick se på barnprogram som gick på tv. Då var man nöjd. Ja och kanske någon leksak då och då. Det var lyx på den tiden.

Lyxa till det.

Man hade inga problem för man visste inte vad vuxenvärlden var för något. Det är vuxenvärlden som för med sig problem. Alla vuxna som gör barnen ledsna. Utan de vuxna hade det inte funnits något lidande. Om alla var barn hade det varit världsfred och total lycka över hela jorden.

Vuxna.

Nu är det inte så. Nu lever man i sin bekymmersfria värld tills man blir vuxen. Då kommer problemen. Då kommer pengar och prylar in i ens liv. Saker som inte var så viktigt när man var liten. Bara man hade råd med en godispåse på lördagen så var ens lycka gjord. Tänk vad bra man hade det.

Ta mig tillbaka

Catch u later!
Dytte