lördag, oktober 25, 2008

IF I AIN'T GOT YOU BABY

Mmmmmm Mmmm mm ooo

Some people live for the fortune
Some people live just for the fame
Some people live for the power, yeah
Some people live just to play the game
Some people think that the physical things
Define what's within
And I've been there before
But that life's a bore
So full of the superficial

[Chorus:]
Some people want it all
But I don't want nothing at all
If it ain't you baby
If I ain't got you baby
Some people want diamond rings
Some just want everything
But everything means nothing
If I ain't got you, Yeah

Some people search for a fountain
That promises forever young
Some people need three dozen roses
And that's the only way to prove you love them
Hand me the world on a silver platter
And what good would it be
With no one to share
With no one who truly cares for me

[Chorus:]
Some people want it all
But I don't want nothing at all
If it ain't you baby
If I ain't got you baby
Some people want diamond rings
Some just want everything
But everything means nothing
If I ain't got you, you, you
Some people want it all
But I don't want nothing at all
If it ain't you baby
If I ain't got you baby
Some people want diamond rings
Some just want everything
But everything means nothing
If I ain't got you, yeah

[Outro:]
If I ain't got you with me baby
So nothing in this whole wide world don't mean a thing
If I ain't got you with me baby

Tänd ett ljus

Ibland går inte allt som jag vill. Långtifrån. Jag har förlorat oerhört mycket i livet som jag hållit kärt och värderat väldigt högt. Samtidigt tycker jag att jag kämpade för att behålla det som nu tagits ifrån mig. Varje gång har jag förlorat kampen mot livet självt. Ödet skulle vissa kalla det. Jag vet inte vad jag vill döpa det till, men inte rättvisa i alla fall.

Faith

I nuläget vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen. Jag ligger här i min säng och känner hur det kryper längs armarna och jag har svårt att hålla benen still. På ett sätt vill jag ut och försöka fördriva tiden, sysselsätta mig för att slippa tänka. En annan sida av mig säger att jag ska ligga kvar här i min säng och tänka. Över vad jag ska göra och vad som kommer att hända.

What is?

Just nu känns livet oerhört tungt och det ljus, som lyste upp mitt mörker, har reducerats till ett värmeljus i hörnet. Inte släckt än. När det släcks fullt ut vet jag inte. Nu ligger hela mitt sinne i mörker förutom det lilla hörnet. Jag befinner mig just nu så långt ifrån det lilla ljuset som går att komma. Sättet att ta sig dit har jag tydligen glömt bort. Ljuset skyddas nu av ting jag inte kan ta mig förbi. Inte idag. Inte imorgon.

Not tomorrow

Jag undrar vad det är för slags plan Gud skapat för mig. När han först serverar mig det och sedan tar det ifrån mig. Kristen är jag inte i den bemärkelsen att jag ber till Gud. Det är mest bara han som får skulden för allting när saker går fel. När livet går åt rätt håll så är det jag själv som skapat det. Undrar om det är därför han är arg på mig. Kanske är det anledningen till att han tar allting ifrån mig när jag väl fått det. Svaret på det vet jag inte. Får jag förmodligen aldrig reda på heller. Det enda jag vet är att livet självt motarbetar mig. Tar det jag håller kärt och lämnar det aldrig åter.

FAN FAN FAN

Cry for the feelings that have lost

Gråter. Och det kan inte förklaras med ord.

Closing doors

Jag blir mer och mer fundersam över hur det här kommer sluta. Det känns mer och mer som att det är ett svårt mål att uppnå. För var dag som går är det som att jag kommer längre bort. Målet känns mindre och mindre då avståndet till det ökar. Det är inget jag vill eller önskar men ändå sker det. Inte är det något jag kan påverka heller utan det är naturens gång.

Nature have to have it's course

Saker händer varje dag och varje gång blir jag ledsen. Känns som att jag stänger dörrar varje gång jag lägger mig för att sova. Snart är jag i utkanten av staden och ska byta stad. För det är så många dörrar som stängts bara under denna veckan.

Change of city

Därför skrämmer sömnen mig och gör mig rädd för att sova. För en natt till betyder att jag är längre ifrån mitt mål när jag vaknar. Jag har ännu inte hittat ett sätt att gå åt andra hållet. Att öppna upp dörrarna jag stängt för att hitta tillbaka till mitt mål och det jag vill ha.

Goal

Komplexitet

Det behöver inte vara så mycket som sägs. Men något i alla fall. Tyvärr har det inte sagts ett ord om det. Det betyder nog mer för mig själv än vad det gör för andra. Givetvis, är det så. För mig är det en förändring. En bra sådan. Förmodligen en som kommer hjälpa mig på mer än ett sätt. För jag måste lägga om mina vanor nu för att passa in i den nya förändringen.

Change

Jag vill fortfarande höra något. Men det får jag inte. Anledningen till det vet jag inte. Kan någon svara på det egentligen? Fattar någon vad det är jag skriver om? Nä, inte det heller. Kan förstå det. Skriver mina texter i väldigt mycket gåtor och det är så jag gillar det. Att inte alla förstår. Du måste antingen känna mig väldigt bra eller förstå den komplexa människa jag är. Det är en vetenskap att ens förstå mig.

Try

fredag, oktober 24, 2008

Övrigt

För övrigt tror jag att jag fått ett jobb. Det betyder att jag är lite gladare idag. Så ni vet.

Give me a sign

Jag hade lite tankar och funderingar igår som sagt. Vissa saker kom ut igår och jag började tvivla....på mig själv. Frågor som: duger jag som journalist, är det här det jag vill/kan syssla med, skriver jag bra? Och en del andra frågor dök upp. Det som utlöste dessa frågar var en kommentar från en av cheferna på tidningen jag var igår. Jag frågade om den nya killen. Vem det var och vad han hade för bakgrund och framförallt vad fan han gjorde där.

Give me some answers

Svaret var enkelt och kort. "Han är en jävligt duktig skribent" var svaret jag inte ville ha men fick. Han fick jobb där som frilans när jag själv inte hade fått ett uppdrag från dem på år och dar. Vilket gjorde mig oerhört besviken. Om han var den duktiga skribenten, vad var jag då? Den dåliga? Alla gillar mig på tidningen. Det vet jag med säkerhet. Men det är en skillnad på att vara omtyckt och duktig på det du gör.

Skribent

Chefens ord fick mig att börja fundera på om jag var dålig. Eller om det är något annat. Är det min brist på erfarenhet som gör att jag inte kan få ett jobb eller för att jag helt enkelt är för dålig? Hela mitt liv har jag kämpat för att bli bra på något. Duktig. Om inte journalistiken är det, som jag har velat syssla med sen barnsben, är det jag är ämnad för. Vad är då det jag söker? Jag vägrar finna mig i att jag inte duger till något annat än en simpel maskinoperatör på ångestfabriken (vilket jag kommer ta upp senare)(no offense maskinoperatörer). Anser mig själv vara ämnad för något större. Inte något sånt. Vill bli framgångsrik och respekterad inom mitt arbetsfält. Lite som en viss S Blank på bladet. Han är oerhört respekterad och kunnig.

Give me the knowledge

Vad ska jag göra för att uppnå detta?

Ge mig ett tecken.

Någon.

Vem som helst.

Whats football is all about

De som känner mig vet att jag gillar fotboll. Sporten förenar många människor från olika länder, kulturer och samhällsbakgrunder. Det är därför jag med glädje och nästan en tår i ögat ser på detta filmklipp.

Fotboll förenar.

Om du lämnade mig nu

jag skulle vakna mitt i natten och gå ut och ta en långpromenad
jag skulle låta blicken möta andra ögon i en främmande stad
jag skulle inte ha så bråttom med att träffa någon ny, jag har rätt mycket med mig själv precis som du
jag skulle andas i det tomrum som blev över om du lämnade mig nu

jag skulle sitta på ett tåg mot Paris
och låta Stockholm va
jag skulle få den tiden över för mig själv
som jag sagt att jag vill ha
jag skulle unna mig och drömma
hundra mil genom Europa
om en främling
lika tillitsfull som du
jag skulle pröva mina läppar mot nån annan
om du lämnade mig nu

jag skulle kunna leva utan den där blicken
som får mig ur balans
jag skulle sakna den där stunden som vi har
när vi till slut har blivit sams
jag kanske skulle söka upp
kontakter som jag tappat
som jag varit med
förut nånstans
jag antar det finns nån du skulle ringa
om jag inte fanns

jag kanske skulle leta upp nån yngre
som en fjäder i hatten
det skulle bli för tomt om ingen fanns där
som värmde mig i natten
men jag skulle aldrig ha tålamod nog
att bli förstådd
ingen känner mig
så väl som du
jag skulle fastna i min ensamhet igen
om du lämnade mig nu

torsdag, oktober 23, 2008

Give me a glas of water

Det är ett tungt liv jag lever just nu. Är ur balans med de(t) flesta och mesta. Jag vet inte riktigt vad jag sysslar med. Sen jag kom hem till Skara för två veckor sedan har mina rutiner sett annorlunda ut. Jag mår dåligt och då är rutinerna det första som förändras. Vi kan prata lite om den rutinen som påverkar mitt liv mest kanske.

Should we?

Den är livsviktig säger människor. Jag håller med. Vad är det som har rubbats då? Jo, mina matvanor. Det som tidigare var mat har ersatts. Av.....ingenting. Tidigare åt jag frukost, lunch, middag och kanske lite kvällsmat. Alltså riktig lunch och riktig middag. Bestående av mat. Nu äter jag mest ingenting. Sen jag kom hem har jag nog ätit någorlunda ordentlig mat fem gånger. MAX. Det vill säga middag på något vis.

Proper

Vad jag levt på sen är inte värt att nämna. Det spelar ingen roll. Jag kommer förmodligen fortsätta leva på samma kost ändå. Tills jag kommer i balans igen. För som jag skrev tidigare så är jag inte det just nu. Allting ligger på sne och fokus ligger på....ja jag vet inte. Om jag inte går under över att vara arbetslös så lär jag väl göra det av näringsbrist. Det sägs så i alla fall. När jag kommer tillbaka i mina gamla rutiner vet jag inte. Det är omöjligt att svara på.

Impossible

Timglas

Anna, bussarna här utanför går ingenstans
Det är ingen som vill nånvart
Jag har åkt så många varv
men det är alltid lika svart

Anna, är det tiden på året som skrämmer
Är vi trygga bakom väggarna här
Jag vill inte få in den här världen
Den är så tom och tyst och tvär

Och min tunna karaktär
bara vrider och vänder sig
Jag vill vara en bättre man för dig
Ett smartare drag, en lösning

En lanterna på din gungande båt
Jag vet att jag sluter igen
Men det känns som det är mig dom vill åt
Jag vet, men det känns så än

Anna, det är ett timglas som bara rinner
Det finns inget att förstå
När himlen är blodröd och brinner
Är det natten som tränger sig på

Och jag drömmer så konstigt igen
Anna, håll mig hårt
För jag skakar av all denna meningslöshet
Jag förstår bara det som är vårt

Anna, nu tänder dom gatubelysningen
Bussarna åker sitt varv
Jag letar efter rispor i ytan
En spricka, ett hål, en skarv

Det måste komma nåt bra ur allt
Det måste växa nånting under alla listor
alla bingon, alla tävlingar
alla steg tillbaka

Res mig opp, ge mig lust att hänga på
Jag ska värma dig Anna
jag ska lyssna och förstå
För trots all tomhet, trots det timglas
som sliter i oss
ska vi hitta en väg ändå

No luck today

Fick inget jobb som jag hade hoppats på. Fick en klapp på axeln och en gratis lunch. Väl värt resan? Nej men sen gick jag och köpte en ny jacka och ett par nya skor. Det blev därför värt resan ändå. Jag berättar mer sen. Ska förklara lite saker och diskutera lite med mig själv. Som jag allt som oftast gör.

onsdag, oktober 22, 2008

Pro

Imorgon rör jag mig mot Göteborg. Ska kolla lite butiker och besöka tidningen. Ska valsa in där lite självsäkert som om jag ägde stället och be om ett jobb. Om inte det går så får jag sjunka lite i graderna och ställa mig på knä och böna och be om jobb. Förhoppningsvis funkar ett av dessa steg så jag får ett jobb. Det skulle vara ett riktigt bra jobb att få också.

Get a real job

Kanske ska ge mig ut på turné bland tidningarna i Göteborg och presentera mig? Det får bli en annan dag än imorgon för det kan behövas lite mer planering inför ett sånt projekt. Det vore bra att genomföra i alla fall. Om jag ändå inte har något jobb menar jag. Mycket i som ska göra märker ni. Som det är nu har jag några projekt att genomföra. Ett med att begrava mig i adobes program, ett i italienskan, ett i presentationsresan och ett hemligt projekt. Det är lite att stå i.

ject future

Money money money

Show me the money I told the lady. She smiled at me. Saying that everything was okey. That everything will work out. And now im happy. Cause im getting my money. Problem solved.

Solved

Idag fick jag beskedet att jag får mina pengar. YA. In your face Iceland. Det kommer dock att ta ett tag innan jag får dem. Upp till 7-10 dagar innan de kommer in på mitt konto. Jag hoppas det går snabbare men de sa att det kunde ta något sånt. Jag tror dem faktiskt. Med alla problem de haft med deras system och den finansiella krisen så slår det hårt mot det lilla landet i norr. Ett land jag fått dystra minnen av men ändå några väldigt goda. Ingen som var på den där båten kommer någonsin glömma min dans. Den var one of a kind. Går inte att reproducera. Bara så ni vet. Miss ya all friends in Iceland and those who are back in sweden.

Cause it was written for you.

Your call

Waiting for your call, I'm sick, call I'm angry
call I'm desperate for your voice
I'm listening to the song we used to sing
In the car, do you remember
Butterfly, Early Summer
It's playing on repeat, Just like when we would meet

I was born to tell you I love you
and I am torn to do what I have to, to make you mine
Stay with me tonight

Stripped and pollished, I am new, I am fresh
I am feeling so ambitious, you and me, flesh to flesh
Because every breath that you will take
while you are sitting next to me
will bring life into my deepest hopes, What's your fantasy?

I was born to tell you I love you
and I am torn to do what I have to, to make you mine
Stay with me tonight

And I'm tired of being all alone, and this solitary moment makes me want to come back home
( I know everything you wanted isn't anything you have)

I was born to tell you I love you
and I am torn to do what I have to, to make you mine
Stay with me tonight

I was born to tell you I love you
and I am torn to do what I have to, to make you mine
Stay with me tonight
(I know everything you wanted isn't anything you have)

Svar

Alltså igår blev jag lite glad. Kanske inte för att det var något positivt som hände som förändrade saker för mig. Men samtidigt var det något jag uppskattade. Jag har sökt väldigt många jobb. Vissa är jag inte ens kvalificerad för. Vem bryr sig? Inte jag i alla fall. Om jag har lite flax kommer jag in ändå. För att jag är en förjävla bra medievetare.

Medie what?

Igår fick jag i alla fall ett svar från ett företag där jag sökt jobb. Ett negativt svar men jag blev glad ändå. För jag fick ett svar. Många bryr sig inte ens om att skicka ut ett standardsvar. Det kan vara bra om jag får veta om jag fortfarande är aktuell för jobbet eller inte. Vilket i vissa fall kan ta väldigt lång tid att utröna. Detta företaget var i alla fall snälla och skickade ut ett nej.

Good for them

Learn new things

Jag får ibland fix idéer. En är att jag ska lära mig mer om adobes underbara program. Det är något jag vet att jag kommer göra. För det kommer jag sitta med dem närmsta veckorna.

Program me

Nu har jag fått den briljanta idén att lära mig italienska. Bra va? Givetvis ska ni svara då. Varför kan ni också få undra. Jo, det kan vara bra att kunna. Vet inte hur mycket jag kommer att lära mig men lite kommer i alla fall att sätta sig. Det är jag säker på. Sen hur länge jag kommer försöka lära mig språket beror väl på hur länge jag orkar försöka. Men skam den som ger sig säg.

Italiano

tisdag, oktober 21, 2008

ma sai

ma sai
che ovunque andrai
al fianco tuo mi avrai
se tu lo vuoi

Balance

Det är svårt att gå balansgång. Jättesvårt.

Klick?

Klicka, klick, klick, klick, klick, klick, klick, klick, klick och klick.
Snabbt går det. När jag är klar går det någon minut och sen.
Klicka, klick, klick, klick, klick, klick, klick, klick, klick och klick.
Jag vet inte vad jag pysslar med. Klickar bara en massa gånger. Första bloggen, andra, tredje, fjärde .......

Det tar aldrig slut. Vad gör jag uppe egentligen? Det enda jag gör nästan är att klicka mig fram och tillbaka mellan bloggar som inte lär ha uppdaterat sen sist jag kollade, det vill säga 10 sekunder sen.

Suck. Sov människa

måndag, oktober 20, 2008

Unsecure

Av någon anledning blir jag mycket osäkrare utan dig.

Activate

Imorgon ska jag för första gången på en vecka göra något känns det som. Då ska jag iväg med min syster för att inhandla en ny hallampa och vardagsrumslampa. Och det mina vänner är stora nyheter. För jag har haft sjukt tråkigt under veckan som har gått. Det har haft sina bra stunder också givetvis. Men för det mesta har jag haft tråkigt.

Bor-ing

Resten av veckan ska jag begrava mig i program, böcker och tutorials. Vad ska jag göra? Jo, plugga kan man säga. Ska lära mig adobes program bättre än vad jag redan kan dem. Läsa som bara den ska jag göra. Det kommer bli en bok om photoshop, om huliganer och lite allmänna fotbollsnyheter i någon blaska jag har liggandes.
Jobba på ett hemligt projekt som jag hoppas kommer hjälpa mig i mitt jobbsökande. Sen då? Ja, då har jag förhoppningsvis ett jobb. Vem tror att jag har ett jobb innan veckans slut? Räck upp en hand. Ingen. Nä tänkte väl det.

Det kommer, det kommer

Grapes

Vindruvor är oerhört gott. Bara så ni vet.

No luck for chuck

Det gick inget vidare på arbetsförmedlingen. De var gnälliga och ville skriva in mig som arbetssökande för typ städjobb på ica (no offense städare). För att jag inte kunde visa ett examensbevis från högskolan. Vet inte varför de var gnälliga över det. Men det tar ju bara, vad är det nu, runt 30-60 dagar att få ett examensbevis. Klart som korvspat att jag fixar det på fem minuter.

It is done

Sen blev hälften av folket på arbetsförmedlingen arg på mig. För jag trängde mig före alla för att få ställa en enkel fråga. Detta uppskattades tyvärr inte av de fem personer som satt och väntade på sin tur. Kan inte förstå varför. Det hela tog cirka tre till fyra minuter. Nä, jag var inte poppis idag. Känner det in i själen. Haha, eller så bryr jag mig inte.

Dont care - sorry

Förmedla vadå?

Nu ska jag gå till, som en kompis säger, jag-är-en-loser-förmedlingen. Svårt att gissa vad det är va? Arbetsförmedlingen såklart. Vill ha någon som kollar mitt personliga brev och mitt cv. Kan var bra om en så kallad jobbcoach kollar igenom det. Någon kunnig så att säga.

Wish me luck

Du hade tid

Hur ska jag gå hem när allt är såhär?
Jag vet du kommer att se på mig sådär
Och säga "Vad har du gjort ikväll? Och vad har du bestämt?
Du sa du behövde tid, du hade tid"

Du vet hur allt ska bli nu, allt är sagt, luften är ren
Allting blir precis som man förväntar sig
Du är ett glashus, och jag är en sten
Men det är du som försöker se igenom mig

Du frågar "Älskade dom dig ikväll?"
Jag svarar "Dom älskar mej bara nu,
Den enda som verkligen älskar mej är du"
Du frågar "Tog du dom med storm ikväll?"
Jag kommer faktiskt inte ihåg
Men mina fingrar säger att det var ett segertåg

Du säger "Det har varit rätt så tomt här,
Det är verkligen skönt att se dig"
Du säger "Jag kan bära väskan, ge den till mig"
Och du betalar taxin och jag kan bara hänga med
Och jag tittar ut i mörkret och drar nåt skämt
Om hur det är

Hur ska jag gå hem när allt är såhär?
Jag vet du kommer att se på mig sådär
Och säga "Vad har du gjort ikväll? Och vad har du bestämt?
Du sa du behövde tid, du hade tid"

Du hade tid...

söndag, oktober 19, 2008

Tråkig?

Verkar jag tråkig som bara lägger upp listor nu för tiden?

Femton HAR

Har du någonsin ljugit för dina föräldrar?
Ja det har jag.

Har dina föräldrar sagt att dom älskar dig?
Det vet jag inte. Minns inte.

Har du ett syskon?
Ja, mååånga

Har du varit full den här månaden?
Nopp

Har du någonsin haft sex med någon?
Ja, det sägs så

Har dina föräldrar ljugit för dig?
Japp det vet jag.

Har du redan tröttnat på dom här frågorna?
Lite kanske.

Har du borstat tänderna den senaste timmen?
Nej, tuggar tuggummi.

Har du pussat någon som är fyra år äldre?
Hmm ja kanske. Räknas kindpuss?

Har du haft sex med någon som är fyra år äldre?
Nopp, det har jag icke.

Har du haft ett förhållande med någon som är fyra år äldre?
Nopp

Har du funderat på hur det skulle vara att testa droger?
Ja, men kommer aldrig prova ändå.

Har du blivit påkommen när du har haft sex, om du har haft det?
Halvt kanske

Har du haft sex med mer än tre personer?
Samtidigt? Isf nej.

Har du ljugit på någon fråga än då?
Nej!

4

Tänk framåt

Tio KAN


Kan du röra på öronen?

Nej, men jag kan röra vid dem. Räknas det?
Kan du slicka dig på näsan?
För kort tunga för det. Och varför skulle jag vilja göra det?
Kan du kolla i kors med ögonen?
Nej.
Kan dina föräldrar lita på dig?
De KUNDE lita på mig.
Kan du låta bli att prata på 4 timmar?
Ja, inga större problem.
Kan du vara på fest utan att dricka?
Ja, det kan jag.
Kan dina vänner lita på dig?
Ja. Lätta frågor det här.
Kan du tänka dig att pierca dig?
Nej. Inte min grej direkt.
Kan du slicka?
Ursäkta?
Kan du låta bli att spendera pengar i en affär om du har pengar?
Ja. Skumma frågor det här.

To late

Gömmer mitt ansikte i mina händer. Det är för många frågor. Jag försöker att inte lyssna. Gömmer mig. Allting verkar så långt borta. Så svårt att greppa från där jag står. Inga tydliga svar men inte heller några tydliga frågor. Det enda jag vet är att när solen går upp så är jag där. När solen går ner så är jag fortfarande hos dig.

Men det verkar vara försent.

Make a wish

Den senaste tiden har föremålet på bilden kommit att betyda oerhört mycket för mig. Jag blir glad av att känna att den är med mig och jag känner lite hopp i vardagens annars trista och dystra mörker.

lördag, oktober 18, 2008

Fem SKULLE

Skulle du vilja vara längre?
Nja, kanske lite. Men inte mycket.
Skulle du vilja väga mer?
Nä, inte direkt. Om det inte var i muskler då såklart.
Skulle du bli arg om din pojkvän/flickvän gjorde slut om du har/hade någon?
Arg vet jag inte. Mest ledsen.
Skulle du vilja ha sex med en kändis?
Klart
Skulle du vilja dricka dig full nu?
Inte just nu faktiskt. Om jag haft några polare här så vi skulle kunna gå ut så ja. Men nu är inte situationen sådan. Så det så. HA.

Situation under control?

Det har gått fyra månader sen jag slutade skolan. Två av dessa månader har jag jobbat på ångestfabriken. En av dem har jag varit på Island. En har jag varit hemma. Vad har jag egentligen åstadkommit? Ingenting. Det känns tungt. I en värld som min ses det som ett misslyckande.

Failure

Sen jag lämnade Sveriges gränser har det mesta i mitt liv gått fel. Island visade sig vara en återvändsgränd. Vände om hemåt efter en månad men bestämde mig redan efter en vecka. Det känns som att den där ön är ett sjunkande skepp i fler bemärkelser än en. Jag har fortfarande inte fått över mina pengar från jobbet vilket gör mig arg. Lider med de som är kvar där.

Iceland

Väl i Sverige slog det ena dåliga beskedet efter det andra hål på min illusion jag levde i. Jag tänker inte berätta om allt men några saker ska jag dela med mig av. Vart ska jag börja? Jobb kanske. Som ni alla vet har jag inget jobb just nu. Det tär på mig något fruktansvärt. Jag hatar att inte ha något att göra eller något jobb att gå till. Utan jobb blir min fritid mycket större vilket jag inte alls gillar egentligen. Den största nackdelen med att inte ha något jobb är att jag inte har några större pengar att röra mig med varje månad. Jag söker jobb högt och lågt, till vänster och höger men får inget. Är det mig det är fel på eller arbetsgivarna som inte ser min oerhörda potential?

Give me a job please

Återvändsgränden på Island och det faktum att jag inte har något jobb kombinerat med lite annat gör att jag just nu mår dåligt. Rent psykiskt. Varje kväll ligger jag och tänker på vad jag kan göra för att förändra situationen jag är i. Får olika svar varje gång mörkret faller och John Blund knackar på. Något jag också finner oerhört frustrerande. Det enda jag vet just nu är att jag mår oerhört dåligt över situationen jag befinner mig i. Vissa säger att några bara vill vara hemma och lata sig. Jag är verkligen inte den personen. Om jag förblir sysslolös i en till två månader till kommer jag bli galen. Får jag inget jobb under den tiden och inte kan hitta något att sysselsätta mig med tills dess att jag får ett jobb kommer jag vara ett nervvrak. Det är något som är säkert.

Wreck me

Utöver ovan beskrivning av min situation finns det annat som påverkar mig givetvis. Detta håller jag dock för mig själv. Sen skulle det bli alldeles för långrandigt att skriva här.

Longrandy

Söker jobb

gör jag nu. Tips? Råd? Förslag? Jag tar emot allt. Jag har själv en lista på massa tidningar och företag jag kan tänka mig att jobba på. Men om du har ett tips på ett företag eller en tidning så hör av dig antingen via min mail eller via en kommentar. Inga tips är för små eller för stora. Kom igen nu.

Mail me

Har märkt att de flesta som kontaktar mig gör det via mail. Det är helt okej. Contact me.

I want you

Det är dig jag älskar Josefin. Glöm aldrig det.

1 2 3

Idag har varit en relativt bra dag ändå. Fick inte sökt några jobb då jag var med kompisar hela dagen. Så här var dagen i korthet:
1. Åt lunch med min syster och hennes man.
2. Åkte ut till Jo och Joh och hängde med Jo. Spöa honom i yatzy.
3. Åkte in till stan och därefter gick vi bort till F.
4. Drog vidare till Skövde där vi kollade på Max Payne. Ingen höjdare kan jag berätta.
5. Nu är jag hemma och skriver detta blogginlägg.

Vad som händer härnäst vet jag inte.

torsdag, oktober 16, 2008

Internet

Jag har normalt internet igen. Vilket känns oerhört skönt.

onsdag, oktober 15, 2008

Bloggpaus? Nja

Jag skrev tidigare att jag inte skulle blogga. Nu gör jag det ändå. Det har inte blivit gjort så mycket som jag hade hoppats på i början av veckan. Inte de saker jag allra helst hade velat göra heller. Det jag vill göra var väldigt svårt att genomföra för mig själv. Därför är jag mer eller mindre fast på samma plats som jag var innan denna veckan började.

Stuck in the middle

Jag har gjort saker men alldeles för lite. Alldeles för jävla lite egentligen. Vill ner till Göteborg och fixa lite saker där men det går inte då M har en massa han måste plugga. Därför kan jag inte sova där. Ska till gbg på söndag ändå för att kolla en match, tror jag. Får se hur jag mår då. Har gått med konstant huvudvärk i ett bra tag nu. Mer än en vecka.

Sick in my head

Hittills har den här veckan varit tung. Det känns som att någon har suttit inuti min kropp och slitit sönder mig inifrån. På ett sätt känns det som att jag gått 12 ronder mot världsmästaren i boxning. Tungvikt. Det kan vara för att huvudet är så mörbultat nu att jag inte vet vart jag ska göra av det. Hjärnan är inte van vid att tänka så mycket som den gjort den senaste veckan.

Think about it

Jag ä..... ... .......

måndag, oktober 13, 2008

Pause - in slowmotion

Pausen har börjat. Kommer tillbaka i slutet av veckan. Kanske tidigare. Man ska aldrig säga aldrig.

Ha det bra och njut av tystnaden.

söndag, oktober 12, 2008

Du är vuxen nu

Nyttig info

En del personer har tidigare sagt att de läser min blogg för att de tycker den har ett vettigt innehåll. Inte lika tomt och ytligt som många andra bloggar. Jag funderar på om det stämmer med hur min blogg ser ut idag. Har den något vettigt att säga längre. Vad är då det?

Information abuse

Vad skriver jag egentligen i min blogg? Just nu, hur dåligt allting är. Hur saker och ting går emot mig. Sen kör jag en metadiskussion om det. Det jag gör nu till exempel. Alla tycker väl om metadiskussioner? Eller? Inte? Nähä.

Meta

Veckan som kommer är viktig och betydelsefull för mig. Det är då jag ska göra saker som kan förändra saker och hjälpa mig. Samtidigt förändrar det inte allt för mig. Vissa saker kan jag inte göra själv. Där är jag beroende av andra.

Dependent

Soon to an end

Snart slut på detta dygnet. Den kommande veckan är det mycket som kommer hända. Det ska ordnas luncher, samtal och möten. Jag ska skriva sjukt mycket inom flera områden och sen ska jag skriva lite till. Det är så min vecka ser ut. Vad är det då för saker jag ska göra egentligen? Ja, det avslöjar jag tyvärr inte. Ni som känner mig kommer säkert lista ut en del saker. Men absolut inte allt.

Go figure

Detta kommer hjälpa mig på många sätt. Tyvärr inte på alla sätt som jag vill att det ska hjälpa mig. Men kanske är detta en lösning som kommer att hjälpa mig på det sättet jag vill att det ska göra också. Jag vet att jag är väldigt hemlighetsfull men det finns en anledning till det. Det går inte att avslöja allt om mig och det jag gör. Vissa saker är bara privata. Varför pratar jag ens om det på min blogg då? Jo, detta är fortfarande min ventil som jag sagt tidigare.

Vent

Figure it out

Jag har kommit på det. Anledningen till att jag känner mig instängd och ensam så fort jag är själv. FAN.

lördag, oktober 11, 2008

Wrong, do right

Det är skumt vad man tänker mycket när man har för mycket tid att göra av med. Då blir det tankar mellan himmel och jord. Du går igenom gamla misstag. Nya misstag du gjort på sistone. Vad var det som gick fel. Vad kunde du gjort bättre.

Go at it again

När jag tänkt på sakerna jag gjort fel, och saker jag inte ens tänkt på att jag gjort fel, blir jag arg på mig själv. För jag gör fel. Vissa saker gör jag mot andra och det är speciellt ett misstag jag upprepar gång på gång. När vissa saker går emot mig skyller jag på andra. Vilket är en väldigt ful (o)vana. Det kan vara allt från småsaker till större saker. Kanske är jag rädd för ansvar.

Doing it wrong

Samtidigt har jag insett saker. Saker jag vill och vad jag behöver ändra för att nå det. Ibland är det bra att stanna upp och tänka. Denna gången är det inte det roligaste sättet att behöva stanna upp och tänka på bara. Samtidigt får jag aldrig välja situation när jag ska stoppa mitt liv för en liten stund och tänka. Nu behövde jag verkligen göra det. För jag gör oerhört mycket fel just nu.

Time to think

Nu är det till att förändra mig till det bättre. På mer plan än ett. Jag ber om ursäkt till alla jag sårat genom att jag gjort som jag gjort. Speciellt dig. Jag skäms för mig själv för att ha gjort det. Förlåt mig.

Level One

Give me the strength

Det är dags att ta tag i saker och ting nu. Verkligen.

No blogging

Jag vet att det inte blivit den bildkavalkad jag lovat. Ber om ursäkt för detta. Det kommer förmodligen inte bli några bilder under den kommande veckan heller. Möjligtvis att jag slänger upp en del bilder imorgon. Men tyvärr inte under den kommande veckan. Detta för att jag förmodligen inte kommer blogga alls under veckan som kommer.

Why not blog a little?

Nästa vecka är det tänkt att jag ska göra lite saker som är otroligt viktiga för mig. Sen orkar jag inte med mig själv när jag blir så negativ med allting som jag blivit nu. Det genomsyrar hela bloggen och kanske behöver jag en paus från bloggen. Även om den här bloggen är min ventil.

Important

Sju dagar blir det om det blir som jag har tänkt mig. Det lär ni märka. Men imorgon kommer jag förmodligen att blogga. Sen på måndag så tar det slut. Bara så ni är medvetna om det. Ni hela tre personer som läser min blogg. Okej, ni är några fler men jaja. Njut av detta så länge det varar.

What happend?

Vad är det som har hänt undrar ni? Varför denna negativa ton i bloggen? Varför är allt pest och pina? Vad är det som förändrats sen jag sist var i Skara?

Bra frågor allihopa

Det undrar jag också.

Rädd för ensamheten

Ensam.

Paniken kommer krypande.

Vad göra?

fredag, oktober 10, 2008

Headache

Ringde vårdcentralen idag. Har haft huvudvärk mer eller mindre i över en vecka nu tror jag. Tabletter hjälper inte och jag vet inte direkt vad felet är. Otroligt irriterande. Vårdcentralen skulle ringa upp sa dem. Jo, tjena att de gjorde. Jag glömde också av att ringa dem innan de stängde idag. Nu får jag ringa på måndag istället.

Call me

Om jag ska vara ärlig så är jag lite orolig över huvudvärken. Får se vad de säger på måndag. Tills dess ska jag försöka ordna till min nya dator. Som just nu inte är vad den ska. Fungerande.

Be back later

Money gone

Mina pengar är fast. I fucking ISLAND. Jag trodde pengarna redan var på mitt konto. Vilket dem inte är. Istället är de fast på Island. Deras transfersystem är nere säger dem. Ett under att inte hela landet redan gått under med tanke på det. Jag tror dock de ljuger för mig. De behöver mina pengar. Islänningarna är trevliga men lömska satar.

Give me my money

När systemet skulle vara igång igen vet de inte. Vad vet de då? Tydligen hade det inte gått att föra över pengar på en vecka. Vilket jag inte tror ett dyft på. På hemsidan står det att det inte går att sätta in eller ta ut pengar från internetkonton. Vilket jag inte förstår varför. Nu har jag därför mailat och frågat om jag kan få växla mina pengar på kontot till en annan valuta. Om det är i en annan valuta så slipper jag det isländska raset. Men det kommer de väl inte heller tillåta.

Jäkla ekonomiska kris.

Internet

Snart kommer jag vara utan internet. Det känns tungt. Vid klockan två idag är jag nog utan internet tills på söndag om jag inte kan övertala den vänlige svågern att jag ska få låna hans dongel. Får se vad han säger.

torsdag, oktober 09, 2008

Trapped

Var ute hos en kompis och hans tjej idag. Lekte med deras hund och satt och spela lite. Satt och fika också. Något jag tycker väldigt mycket om. Kändes bra att komma hemifrån också. Det känns som att jag är instängd här, som sagt.

Why trapped?

Jag förstår inte vad jag ska göra för att få bort den här känslan. Känns tungt att känna som jag gör samtidigt som jag inte har en bra lösning på det. I helgen kanske jag blir av med mitt internet också. Då kommer jag nog känna mig mer instängd. Beror på vad det blir av att göra i helgen.

What to do?

Lämna det bakom sig

Nu är jag i Skara. Min hemstad. Mitt dåliga liv går det också att kalla det. För hur gärna jag inte vill tänka på allt dåligt som jag gjort, varit med om och vad jag ännu inte lyckats åstadkomma. Så är Skara alltid en påminnelse om det. Staden skratta mig i ansiktet när jag kom tillbaka igår. Ni kanske inte såg det men jag såg de hånfulla blickarna och hörde skratten. Dem var för mig.

Alltid dåligt

Skara kommer alltid vara platsen som påminner mig om vad jag inte kan bli. Vadå bli något, säger Skara. Du har inte en chans. Inte ens om du betalar för det, förklarar staden för mig. Det är som en käftsmäll och en knytnäve i magen så jag tappar andan. Viker mig dubbel och lägger mig på marken.

Fosterställning.

Skam.

Varför.

Vad har jag gjort?

Eller kanske är det vad jag inte gjort? Skara är en främmande plats för mig nu. En plats jag snart kommer lägga bakom mig på ett eller annat sätt. En plats jag MÅSTE lämna bakom mig. Om alla demoner ska lämna mig ifred måste det ske. Jag ska visa dem. Ge dem en käftsmäll så de tiger. Men än så länge är det Skara som är min demon. Inte ens i "min" egen lägenhet är jag säker. Visst fan är det för jävligt.

Dont belong here

Jag hör inte hemma här. Jag gör verkligen inte det. Känner mig inte ens hemma i "min" egen lägenhet. Obekväm och vilsen är saker jag känner. Vad gör jag här? Hallå? Vart tog lugnet vägen?

Gå itu

Ibland går inte saker som man vill. Det gör helt tvärtemot mot vad man vill att det ska göra. Jag undrar hur jag kan göra det lättare att antingen få saker att gå min väg eller lättare ta besvikelsen när det inte gör det. Någon som vet hur jag kan göra för att det ska gå lättare? Eller att lyckas bättre?

Sometimes

Tv-stjärna? Nej, inte i år i alla fall. Även om de gärna ville ha med mig så gick det inte in i tidsschemat. Istället får jag en annan roll. En roll mer i skymundan.Hemskt ledsen är jag inte över det. Men samtidigt kanske det är ännu en sak som går emot mig. Som inte går som jag vill. Som det är nu är det ett flertal saker som inte gått som jag velat sen jag kom hem från Island. Jag tror att Island kastade en förbannelse över mig. För ända sen jag kom hem därifrån har allt gått åt helvete. Desperat försöker jag hålla det samman, från att inte gå i kras. Allt jag trott på. Allt jag planerat.

Curse

Vad jag ska göra åt allting vet jag inte. Ibland är det inte jag som sitter på lösningen. Andra personer gör det. Inte jag. Själv står jag utanför fönstret och tittar in. Undrande, tvivlande, skräckslagen, hoppfull och försiktig. Vill inte krossa fönstret. För vem vet vad som händer då. Kanske något värre än vad som skulle hänt om jag inte krossade fönstret. Så där står jag. Med en glasruta emellan mig och vad som komma skall. Jag kan bara titta. Stå där och se dum ut. Med skakande ben och ett ostadigt sinne. Men fortfarande hoppfull.

måndag, oktober 06, 2008

Ursäkt

Jag vet inte om A läser min blogg eller bara kände av vibbarna att jag inte tyckte det var särskilt roligt. För A bad om ursäkt precis om ursäkt. Oväntat, men uppskattat. A erkände att h*n inte visste hur branschen fungerar och hur du får jobb inom det. Därefter följde x antal frågor om branschen och vad du kan göra för att få ett jobb inom området.

Tack för ursäkten

Leave me alone

Om jag ska vara ärlig så börjar jag tröttna. På tjatet och "skämten". En person i min närhet tycker om att driva med mig och det jag vill jobba med - journalistik. Vi kan kalla personen A. Dagligen får jag höra olika nedlåtande kommentarer som ska ses som "skämt", enligt andra. Enligt mig själv så är det inte skämt. Inte när A håller på konstant så fort någon mer är i närheten.

No more

Idag ska jag på MFF-ÖSK här i Malmö. Jag kommer gå dit för att skriva ideellt. GRATIS. För jag tror det hjälper mig skriv-, kontakt- och karriärmässigt. Det vet A om. Idag beslutade sig A ifråga att håna(?) mig genom att säga att jag skulle skaffa mig ett riktigt jobb. Ett som gav mig pengar. Som Josefin har. Hon får pengar för sitt jobb, sa A. Det är väl omöjligt någon som kan tro att du är journalist, frågade A efteråt. Så kallade "skämt" jag ska acceptera och ta emot. En gång - haha. Två gånger - haha. Tre gånger - Inte så jävla roligt längre.

Not so fun you know

När vi är själva så är det inte ett ljud om det. Inte något. Det ändras när det kommer till någon i sällskapet. Då är det direkt på och håna mig känns det som. Vilket jag inte finner roligt. På ett sätt känns det som att A inte gillar mig.
Det är jag som ska ta emot dessa skämt och ingen annan. Vilket gör mig rätt sur och även ledsen. Mest ledsen skulle jag tro. För det är en person som är viktig. Som jag känner måste gilla mig.

Damn it

Orkar inte med det. Jag ska inte behöva ta det. Jag har inget jobb, är arbetslös. Vill ha ett jobb inom journalistiken först och främst. Det är nästan det enda jag kommer söka i en månads tid nu. För att jag kan. För att jag vill. Inte för att någon annan säger åt mig. Jag har råd att vara arbetslös i en månad. Har fan råd att vara arbetslös i två också om jag vill. Resten av året likaså. Sluta håna, "skämta" och prata inte om att min flickvän har ett riktigt jobb som ger pengar medan jag jobbar ideellt. Det är skillnad. Stor skillnad.

Gör som jag vill

Now pics

Islandshäst:

Landskap:

Kyrka

Husavik:

Bilder

Det kommer att komma runt 3-5 bilder i varje inlägg förmodligen. Så under de närmaste dagarna får ni hålla ut med bildkavalkaden som kommer infinna sig på bloggen.

Enjoy

söndag, oktober 05, 2008

Pictionary

Fan, förlåt. Jag har lovat bilder. Det har inte kommit några än. Jag LOVAR att fixa in det imorgon.

Promise

Nilkoman

Ibland är det tufft med jobb, det finns inget. Imorgon blir det en del mailande för att, förhoppningsvis, få lite jobb. Sen lär det bli en del letande efter intervjupersoner till boken. Ett samtal till en fotbollsspelare i hopp om en intervju. Kanske två till och med. En helt säkert. Den andra spelaren får jag se lite hur jag gör med. Det löser sig alltid.

Work it out

Imorgon ska jag skriva lite också. Blir att gå och kolla på Malmö FF - Örebro SK på Malmö Stadion. Om ni kommer vara där så säg till. Jag hoppas bara att min ackreditering går igenom då jag mailade om det igår. Får ringa och dubbelkolla imorgon. Det brukar lösa sig.

Solve it

Nilkoman är för övrigt en journalist som inte gör sitt jobb, enligt min flickväns lillasyster. Ett citat som är några år gammalt nu men väldigt roligt i sig. Är jag en nilkoman då jag inte har ett jobb? Undra det.

Nilkoman

För övrigt känner jag mig lite, ja jag vet inte riktigt. Känns som att lite saker går emot mig nu. Det löser sig snart. Det tror jag starkt på. För övrigt kanske ni kan få se mig i tv snart igen. OM jag kommer vara med i tv så berättar jag det givetvis här på bloggen och då också vilket program jag kommer vara med i. Det är långt ifrån klart i dagsläget. Mer info kommer när jag vet mer.

Tv-star

tisdag, september 30, 2008

Heading back home

Jag är hemma i Sverige igen. Både på gott och ont. Det goda är att jag är hemma och slipper skitgörat på Island. Jag är med min flickvän. Och jag känner inte trycket över bröstet varje gång det vankades jobb.

Good thing

Det onda är att jag inte har något jobb. Överhuvudtaget. Jag försökte på min gamla praktik. Där fanns inget men jag skulle höra av mig till hösten igen. Jag får hoppas på att det dyker upp något i alla fall. Kollade på mitt kära gamla sommarjobb, ångestfabriken. De hade tyvärr inget de heller. Har inte gett upp det helt då det kan finnas på en annan linje. Den chefen är tyvärr sjuk just nu.

Bad bad bad

Vad händer nu då? De flesta skulle flytta hem igen kanske. Leva på sina föräldrar och ändå klara sig. Det kan inte jag som ni vet. Jag får klara mig själv allt som oftast. Jag har ansökt om lite jobb idag och mer sökande kommer det att bli. Om jag inte hittar ett jobb inom någon vecka eller två så kommer jag jobba på boken tills jag får ett. Förhoppningsvis kommer jag bli klar under den tiden jag söker jobb.

Move back home

Men förr eller senare måste jag ha ett jobb. Det förstår vem som helst. Jag klarar mig cirka ett halvår nu med mina egna pengar. Så jag har ett halvår på mig att söka jobb kan man säga. Samtidigt ska jag få a-kassa. Vilket inte är något att hurra över kanske men det gör att jag klarar mig väldigt mycket längre faktiskt. Får försöka hugga på allt som går nu. Det finns inget annat.

Nothing else

Så om ni ser något företag söka efter personal inom media. eller kommentera i bloggen vet ja och berätta för mig. Jag skulle vara er evigt tacksam om jag fick ett tips om ett jobb och sen fick det. Kanske till och med skulle utfästa en "hittelön" till den som gav mig ett så bra tips att jag får det jobbet ni tipsar om. Det ska helst vara i storstäderna eller från Stockholm och neråt.

Tack på förhand.

fredag, september 26, 2008

Cleaning time

Intressant hur personalen på detta hotell städar. Killen kom och viftade med en duk för att göra borden rena.

På dessa bord ska jag äta min frukost imorgon.

Mumma.

Ibland är döden nära

Jag överlevde flygresan.

Med nöd och näppe.

Strax innan vi skulle gå in för landning och så blev det lite turbulens. Vilket självklart gjorde mig rädd. Sist jag flög och var så rädd hade jag Josse bredvid mig. Då kunde jag hålla hennes hand.

Idag hade jag inte det.

Istället hade jag en ung, finnig grabb i 17-års åldern.

Inte lika tryggt.

Jag försökte se cool ut. Lugn

Samtidigt kramade min vänsterhand sönder boken jag höll i handen, av rädsla.

Jag var inte så kaxig då. Det erkänner jag. Snarare som en rädd liten pojke som ville gömma sig under täcket. Vänta tills monstren försvunnit och sen krypa fram igen.

Det kunde jag inte.

Jag var några tusen meter över marken.

Långt upp.

Långt ner.

Men jag överlevde. Och glad är jag för det.

Conquer the world

Regnet faller.

Jag ska åka snart.

Det ska bli skönt.

Samtidigt är jag lite ledsen. För jag lämnar mina vänner. Men det kommer gå bra. Jag har planer hemma.

Vänner också.

Jag kommer klara mig. Ingen fara. Jag har mina planer klara sen länge. En person vet vad jag pratar om. J. Tillsammans ska vi erövra världen.

Faktiskt.

Så det så.

Nu beger jag mig snart. Önska mig lycka till inför min flygtur.

Lycka till.

Time to go

Kvällen har varit den sista jag spenderar i Husavik. Imorgon åker jag till Reykjavik för att sova en natt och sen åker jag hem till kära Sverige igen. Men det är med tungt hjärta jag lämnar denna plats. Trots ett hatjobb och en ännu sämre lön. Jag har skaffat vänner här. En jag träffat tidigare hemifrån men inte lärt känna. En 45+ man från Wales vid namn Steve och en NZ vid namn Victor. Och några svenskar.

Leaving is hard

Inget varar för alltid. Som vi konstaterade på jobbet idag. Det har varit en rolig tid här i Husavik när jag tänker tillbaka ändå. Jag har ändå kallat detta hotell för mitt hem. Många dagar och kvällar har jag spenderat på las kirunas rum nu i slutet med många skratt och mycket prat. Det känns sorgligt men samtidigt väldigt skönt.

Dont break my heart

Mycket av det jag upplevt här kommer jag inte kunna återuppleva. På ett sätt känns det ändå bra att jag åkte hit. Det här har ändå gett mig minnen för livet. Något, trots jobbet och lönen, jag kommer minnas med glädje. Jag vill tacka alla dem som gjort denna jobbresa till vad den har varit för mig. Lycka, till slut. Ni läser inte min blogg och jag tror aldrig ni kommer att läsa den heller. Men om ni av en slump skulle komma över den - Alltid i mitt hjärta.

Husavik 2008

söndag, september 21, 2008

Bustrip to nowhere

Igar var vi som sagt pa bussresa med foretaget. Vi akte ivag till lite turiststallen sa som ett naturreservat, som for mig var trakigt. Efter det akte vi till en plats, vilket jag inte minns namnet pa, som var bergsvaggar formade som en gigantisk hastsko. Legenden sager att det var Thors flygande hast som satte ner sin fot dar och gjorde sa att det ser ut som det gor nu. Det roligaste, och maktigaste, var vattenfallet vi besokte. Europas snabbast rinnande vattenfall, Dettifoss. Det sag bara ut som en stor lervalling som for ner over kanten.

Mud

Sen drog vi ivag till nagra varma kallor. Eller jag vet inte riktigt vad de kallade dem. Det var anga som kom upp ur marken. Riktigt mycket anga. Dar tog vi nagra haftiga bilder. Vi drog vidare till Myvatn och badet dar. Var runt 40 grader i vattnet och mer dartill pa sina stallen. Ruskigt skont faktiskt. Efter det blev det att aka hem och avsluta dagen med att alla gick och at pizza. Foretaget betalade.

Gratis ar gott.

ps, bilder kommer nar jag kommer hem, ds

lördag, september 20, 2008

Bustrip

Var på bussresa med företaget till en massa turistställen idag. Berättar mer om detta imorgon. Nu sova.

fredag, september 19, 2008

Work for nothing

Jag är besviken. Så sjukt besviken. Kollade idag valutakursen för den isländska kronan. Och ja, tro fan. Den har sjunkit ännu mer. Nu pratar vi inte besvikelse för att hela ens semester regnar bort. Den här besvikelsen är så mycket mer. Det är som att för alltid upptäcka att du inte alls har en godis kvar i godispåsen. För resten av ditt liv. Seriöst, jag är besviken. Om ni har lust så surfa in på forex.se och skriv in 90 000 ISK och konvertera det till svenska kronor. Då får ni ungefär vad jag fått på tre veckor.

Jävla slavlön

Jag fick runt 90 000, inte exakt den summan. Men praktiskt taget. För tre veckor också. Förstår ni där hemma nu hur jag har det här? Island kanske är vackert, enligt ryktena (och ja, det finns några riktigt snygga landskapsvyer häromkring). Lönerna däremot är inte vackra. Det kan jag ställa mig och skrika på kullen här utanför. Toppen ligger på 460 m över havet, tror jag.

Scream

Helst av allt vill jag bara skrika ut min oerhörda besvikelse. Men det gör jag inte än. För, nu kommer det "bästa", på måndag kommer beslutet om jag får lön för denna veckan jag jobbat nu och nästa. Jag kanske inte får det för att jag åker hem. Det skulle vara helt åt helvete. Då kommer jag sjukanmäla mig resten av den här perioden. Jobbar ju redan nu praktiskt taget gratis. För jävligt.

Damn

onsdag, september 17, 2008

Hello, im your doctor

Min flickvän ska börja plugga i vår, till läkare. I Danmark. Det känns faktiskt rätt roligt. Hon har drömt om denna dagen väldigt länge så när hennes dröm nu går i uppfyllelse är jag självklart lika glad jag. Jag gillar när drömmar slår in för mina nära och kära. Sen betyder min flickvän oerhört mycket för mig och om jag kunde skulle jag slå in hela världen och ge den till henne. För hon förtjänar lycka, hon förtjänar framgång, hon förtjänar det bästa hon kan få och jag kan ge henne och mer därtill.

She is my lucky girl

Det som inte känns kul är att hon flyttar längre ifrån mig. Något som känns väldigt jobbigt.Kanske kommer vi inte ha tid att ses lika mycket längre nu när hon ska plugga och jag, förhoppningsvis, börjar jobba. Men om det är något jag gett mig fan på är att vi ska lösa detta. Josefin betyder så oerhört mycket för mig att jag inte hur jag ska förklara det. Allting känns rätt runt henne. På alla sätt. Med henne kan jag vara mig själv. Vilket är svårt för mig att vara annars. Trots att det inte är farligt. Att visa vem jag egentligen är. Hon lyssnar på mina drömmar. Drömmar jag har om min framtid, hennes framtid och framförallt VÅR framtid. Utan att säga åt mig att överge dem för att de aldrig kommer bli sanna. Hon tror på mig. På oss.

Vi tillsammans

En annan sak jag funderat lite över är hur det ska gå med kompisar när hon flyttar till Danmark. Det är alltid nervöst att börja på en ny skola. Det vet alla om. Men nu börjar hon på en ny skola - i ett nytt land. Det är alltid en omställning. Du ska förstå språket, få nya vänner och anpassa dig till en ny stad och ett nytt land. Det kan bli jobbigt i början om du inte lyckas komma in i det. Lite utav min rädsla släppte dock igår. Då berättade hon att hon träffat en annan svensk, från malmö, som ska börja där också. De satt tydligen och prata oavbrutet i tre timmar. Det vill säga något som bara tjejer kan göra. Prata oavbrutet alltså. Men det känns bättre nu. Hon är inte ensam. Hon har någon hon känner,i alla fall lite. Bättre än inget.

Fear itself

När hon berättade det igår så var jag nere för att jag kände mig skyldig
(till något som händer på Island), dum (också Island) och hade en oerhörd hemlängtan.
Nu när jag vet att det är väldigt kort kvar tills jag ska åka hem. Jag tror det gjorde att hon trodde att jag inte brydde mig. Men det gör jag. Om hon bara visste hur mycket. Jag är glad för hennes skull. Väldigt mycket.

Förlåt J

tisdag, september 16, 2008

måndag, september 15, 2008

söndag, september 14, 2008

42 dagar kvar

Whats up?

Valskadningen igar var sadar. Vi fick se ryggen av tva valar pa avstand. Efter det satt vi pa baten och vantade pa att de skulle dyka upp igen efter att ha dykt. Hur trakigt som helst. Men tydligen ska det finnas valar i Akureyri ocksa. I hamnen. Dar ar de aret runt och jag ska dit nasta helg sa forhoppningsvis ser jag nagra valar da.

Whaleback

Basta av allt pa batturen var min tellietubbiedans (stavning?) med min oerhort snygga (las fula) blaa overall. Den lana jag av valforetaget. Finns bilder pa overallen som jag kommer visa nar jag kommer hem till Sverige sen. Sen ett glatt rykte. Nagon har borjat sprida att de ska satta pa internet igen nasta vecka. Nagot jag tvivlar oerhort pa. Detta da jag sjalv pratade med chefen for hotellet i veckan och dar sa hon att det inte alls skulle sattas pa. Inte nu och inte sen. Far se hur mycket sanning det ligger i ryktena i veckan helt enkelt.

Rykten florerar

Alex fortsatter husera och rasera. Idag sov han inte pa hotellrummet. Vilket var oerhort skont. Han kom och hamtade hotellnyckeln for en stund sen. Vart han har varit vet jag inte forutom att det var ett rum pa hotellet. Han dackade formodligen pa nagot rum. Han ar en fullstandig jubelidiot. Faktiskt. Arligt talat.

Jubla for idioten

lördag, september 13, 2008

43 dagar kvar

Cold in here

Klockan ær 08.12 hæar i husavik, Island och idag ska vi ge oss ut pð valskðdning. Det tar ungefær fyra timmar och det ska bli rætt kul faktiskt. Kommer nog bli rætt kallt sð jag tar pð mig min vinterjacka idag fær eventuella blðsvæder som de varnar om dær ute. Hur kallt det blir vet jag inte men det lær jag ju snart mærka. En sak ær sæker i alla fall. Jag kommer inte frysa.

Freeze

Jag kommer uppdatera mer och bættre nær jag kommer hem. Men med de kvartar jag fðr sitta hær vid datorn sð hinner jag inte sð mycket. Alexander har færresten planerat en avskedsfest fær mig. Jag bævar redan faktiskt. Sen har jag ordnat sð att jag kommer fð praktiskt taget allas foton hær fær att sedan lægga ut dem pæ en hemsida sð att alla kan dra hem dem. Dð har ni ocksð bilder att kolla pð. Jag ær med pð nðgot hærn pð nægon festbild annars lær jag inte synas alls kan jag sæga. De festa igðr ocksð. Alex snarkar som en orkan som drar fram. Det ær nðgot jag inte kommer att sakna i alla fall.

Snark snark

fredag, september 12, 2008

Internet

Har inget internet pa rummet langre. De tog bort det for att folk ladda sa in ata helvete. Darfor far jag sitta vid den daliga datorn i receptionen for att gora allt. Darfor kommer jag inte uppdatera sa mycket. Sa ni vet.

44 dagar kvar

31 Arbetsdagar kvar

torsdag, september 11, 2008

onsdag, september 10, 2008

tisdag, september 09, 2008

måndag, september 08, 2008

Blås-a

Jag har en blåsa på insidan av min underläpp. Det gör ont. Tyck synd om mig.

Someone please call 911

Såg nyss att jag har skrivit 911 inlägg. Kul.

48 dagar kvar

35 Arbetsdagar kvar

söndag, september 07, 2008

49 dagar kvar

Fish

Det stinker fisk i mitt rum just nu. Vanligt förekommande här i byn.

FISKLUKT SUCKS

What happens?

Han var lugn igår. Alex, tryffeln, åre, åke eller vad du nu vill kalla honom. Han gick ut. Det gjorde han men han kom hem runt 5 imorse och detta utan att väcka mig. Framsteg sker. Försent i och för sig men ändå. Detta utan att snarka som en idiot också. Sen vakna jag vid halv nio och gick upp och prata med Victor, Johannes och Steve. Först var det jag och Victor sen kom de andra allt eftersom. Satt och pratade i några timmar.

Talking

Igår så kolla jag och Johannes på film istället. När alla andra skulle på fest. Vi klara oss bra ändå. Hade roligt och satt sedan och snackade med las kirunas som de kallas. Två töser från kiruna som igår skulle ut på en kvällspromenad.

Talk a walk

Jag ska absolut prata med Victor och Steve igen. De är bland de trevligaste engelsktalande personerna här faktiskt. Riktigt roligt att prata med dem. De är dubbelt så gamla som mig men de har haft ett roligt liv och har fortfarande det. Samtal med dem lär ske snart igen.

Conversation

lördag, september 06, 2008

Dra i den då

Inatt vaknade jag av att Alex, min rumskompis, sitter på sängkanten och spyr. Det forsar ut spyor ur käften på honom. Jag blir förbannad och jävligt äcklad. Orkade dock inte ta tag i en diskussion med en människa som är packad som helvete på sprit.

No drunkie

Några timmar senare vaknar jag igen. Av att Alex nu drar i mitt lakan. Min fråga blir givetvis vad fan han håller på med. Han skulle göra en pungdragning. Ja, ni läste rätt. P U N G D R A G N I N G. Jag förstår er reaktion. Föreställ er då min då klockan var runt 04.17 på natten. Ber han att lägga sig...för helvete. Varpå han svarar käften. Efter ett tag ger han sig dock och lägger sig i sin nerspydda säng igen. Äckligt, tänker jag.

Dra i pungen?

På måndag är det jag som pratar med chefen och ber om att få dela rum med någon annan. Skarabon till exempel. Han är själv på sitt rum. Har redan kollat med honom och det var okej att jag började dela rum med honom istället. Ska kanske sova där uppe redan inatt om idioten.... oj, ursäkta, Alex ska supa. Då orkar jag inte vara kvar här nere.

Uppdaterar er senare

50 dagar kvar

fredag, september 05, 2008

Ö

Island är en ö du kan ta dig till. Men fan inte ifrån. Så enkelt är det.

51 dagar kvar

36 Arbetsdagar kvar