Timglas

Anna, bussarna här utanför går ingenstans
Det är ingen som vill nånvart
Jag har åkt så många varv
men det är alltid lika svart

Anna, är det tiden på året som skrämmer
Är vi trygga bakom väggarna här
Jag vill inte få in den här världen
Den är så tom och tyst och tvär

Och min tunna karaktär
bara vrider och vänder sig
Jag vill vara en bättre man för dig
Ett smartare drag, en lösning

En lanterna på din gungande båt
Jag vet att jag sluter igen
Men det känns som det är mig dom vill åt
Jag vet, men det känns så än

Anna, det är ett timglas som bara rinner
Det finns inget att förstå
När himlen är blodröd och brinner
Är det natten som tränger sig på

Och jag drömmer så konstigt igen
Anna, håll mig hårt
För jag skakar av all denna meningslöshet
Jag förstår bara det som är vårt

Anna, nu tänder dom gatubelysningen
Bussarna åker sitt varv
Jag letar efter rispor i ytan
En spricka, ett hål, en skarv

Det måste komma nåt bra ur allt
Det måste växa nånting under alla listor
alla bingon, alla tävlingar
alla steg tillbaka

Res mig opp, ge mig lust att hänga på
Jag ska värma dig Anna
jag ska lyssna och förstå
För trots all tomhet, trots det timglas
som sliter i oss
ska vi hitta en väg ändå