Ubbe

Ullared. Imorgon ska jag dit. Jag och min storebror Ubbe. Vi två och 5911 pensionärer och övrigt löst folk. Jag vet inte men jag har en känsla av att vi kommer trängas med lite äldre människor. Kommer rapportera om hur det var imorgon eller på söndag. Får se lite när jag hinner.

Ulla red för att skingra pensionärerna.

Berg

En kändis som jag finner väldigt söt är Carina Berg. Ni vet kvinnan Björn Gustavsson gjorde en låt om på melodifestivalen. I ett program hon varit med i rakade hon av allt sitt hår. Hemma hos Martin Stenmarck. Det var mäktigt. Jag trodde det var fejkat men tydligen stämde det. Därför erkänner jag också att jag tyckte hon var het när hon hade rakat av allt hår. Det borde säga rätt mycket om hur fin hon är.

Söta, rara, snälla Carina Berg

Nu ska jag duscha och sen åker jag till min bror. För imorgon. Då jävlar.

Hylla mig

Jag har skrivit några hyllningsinlägg som bloggare och kommer förmodligen göra det framöver också. Det som känns taskigt mot vissa vänner är det att de inte får någon hyllning. Trots att de står mig nära och att jag värdesätter deras hjälp och deras vänskap. Detta beror inte på att de inte är värda ett hyllningsinlägg. För dem är det.

Cause im worth it

Saken är den att jag inte kan skriva bara för att jag ska. Det måste hänt något speciellt som jag vill och kan dela med mig av för att de ska få ett inlägg. Ibland gör de speciella saker för mig som jag inte kan dela med mig av. För det är kanske för personliga saker som jag inte vill skrika ut till världen. Men mina vänner förtjänar ett hyllningsinlägg. Så ni vet.

Yell it out.

Och det blåste genom hallen

du drack det kalla, dunkla vattnet
som smakade ärg och gammal sten
en enda klunk i den källan
och du blir aldrig mera ren

vi var ensammast i världen
den världen rymde inga fler
vi leta upp dom mörka molnen
vi var där blixten hitta ner

kanske ljög vi hela tiden för att vinet skulle kännas lite dyrare och smaka lite mer
nu har vi druckit av det dyraste som finns, det är inte lätt att svälja ner

och det blåser genom hallen
har du allt som du ska ha
jag hör den stora maskinen gå igång
har nån sagt vart vi ska

vi satt där tunnelbanan slutar
eller börjar om man vill
med ögon fulla av förväntan
minns du vad vi längtade till

minns du var vi ville landa
för jag har glömt det gång på gång
jag har letat efter orden
till en avlägsen sång

en natt när vi såg solen sjunka ner i horisonten
såg vi tydligt alla frågor får ett svar
stora hjärtan kom i våran väg
nu kan vi räkna vad vi har

och det blåser genom hallen...

en dag vaknar du och märker
att vi är var och en för sig
att alla dom som du fördömde
aldrig tävlade mot dig

då blir det tomt i dina händer
då står du ensam, fast i snön
du skulle hämta lite vatten
du tog dig över hela sjön

och det blåser genom hallen…

Personalsnack

När jag började på ångestfabriken visste jag inte vilken linje jag skulle jobba på. Förhoppningen var att jag skulle få jobba på samma linje som tidigare. Det fick jag inte. Istället jobbar jag på linje två och fem. Har jobbat på linje fem en eller två gånger tidigare.

Line two and five

Därför känner jag inte personerna som jobbar på linjen så bra. Jag lär känna dem mer och mer för varje dag som går. Det är en glädje faktiskt. Människorna på linjen jag var på i somras är inte de samma som var då. Nu är det den ordinarie personalen och aldrig har de varit grinigare. Därför är jag tacksam för att jag är där jag är. Det verkar vara en väldigt bra, trevlig och rolig grupp. Trots att de flesta är äldre.

Tacka chefen för det

Islandsbilder

Här får ni se lite vänner från Island. Väldigt trevliga människor, enligt mig själv.
Steve är den äldre mannen i den blå overallen. Vi har Johannes i t-shirt. Las kirunas på båten. Och ett blandat gäng av vänner från Island.

Tidvis

tid har förlöpt
dagar har gått
månen har vandrat sin väg
genom vitt och svart och grått

jag har saknat ditt skratt
jag har saknat ditt hår
jag har saknat att ringa ibland
och berätta om hur det går

det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska

men jag har saknat din hand
jag har saknat din röst
ensamma dar har jag saknat ditt huvud
mot mitt bröst

*
somliga dar
tar jag in vad jag hör
det går kvällar ibland när jag inte
ens undrar vad du gör

det är ibland som förut
ibland har jag känt att jag duger
det har hänt att jag samlat ihop
nog med kraft att gå ut

jag ser dig fortsätta nu
med varsamma kliv
jag ser dina drömmar sakta lossna
från mitt liv

*
jag har saknat en vän
jag har varit på krogar och barer
det har hänt att jag ljugit och sagt
att jag måste gå hem

jag har saknat din röst
nu har du en ny
ännu okända nätter
ruvar i väntan på att gry

Looking for answers

Jag planerar en resa. En resa som kommer vara startskottet på det liv jag vill leva. Med vissa undantag givetvis. Det går inte få allt i världen. Inte av egen maskin. Du måste ha någon som hjälper dig någon gång och det kommer jag ha i vissa delar. I andra inte. Människor kommer hjälpa mig inom mitt yrkesval och det jag vill göra i framtiden.

Machine

Det är på det personliga planet jag inte kommer få någon hjälp. Ingen kan hjälpa mig förutom, ja just det, jag själv. Denna resa kommer inte hjälpa mig där. Inte direkt. Kanske indirekt. Det vet jag faktiskt inte. Men inom yrket jag vill jobba kommer det att hjälpa mig. Förhoppningsvis öppnar det upp några dörrar för mig ju mer det lider.

I started to see

Denna resa kommer vara en av många. Resultatet kommer bli grymt om jag lyckas med det jag tagit mig för. Vilket jag kommer göra. Jag vill så gärna dela med mig av framgången om det blir det. Det kommer jag däremot inte kunna göra. För denna bloggen är en fara för mig och allt jag står för. Även om jag inte vill det. Nu är det som det är och jag kan bara hoppas att ni hittar mig ändå. Den som orkar leta kommer hitta den rätta personen bakom den här bloggen.

Search and you find.

Canal +

Nu kollar jag fotboll. På canal +. Har inte haft den kanalen tidigare. Nu skaffa jag det och jag är väl redan nöjd kan man väl säga. Gillar fotboll och det kommer bli mycket av den varan på den kanalen. Sport överhuvudtaget.

Me like sport

Årets kvinnliga personlighet

Jag är en person som är väldigt sluten av mig. Berättar inte om mina stora hemligheter för så väldigt många och som inte engagerar mig känslomässigt i förhållanden till en början. För jag vågar inte. Har blivit bränd, dumpad och sårad så oerhört många gånger att jag aldrig vill bli det igen.

Dont hurt me

Detta är en av mina hemligheter som de närmsta killkompisarna vet om. Men inte någon annan om jag inte minns fel. Jag engagerar mig inte känslomässigt i början av ett förhållande. Detta av rädsla för att bli sårad och ledsen. Därför är jag väldigt kall till en början. Kan vara i alla fall.

Cold as ice

Få personer har fått mig att sänka min gard. En person har fått mig att sänka den direkt. När jag gjorde det var jag livrädd för att bli dumpad och ensam. Det blev jag inte. Istället öppnades en värld full av hopp, lycka och kärlek för mig. Allt som tidigare var mörkt blev ljust och det som tidigare var svårt blev lätt. Då kunde jag klara allt. Nya vägar öppnades för mig och denna personen fick mig att tro på mig själv. En tro på att jag kunde erövra världen.

Conquer the world

Sen den 11:e maj 2007 har jag varit en väldig lycklig person. Då förändrades sättet jag såg på mitt liv och allt det mitt liv tidigare var. Till något mycket bättre. Den personen jag var innan det datumet var en svår, dyster och pessimistisk person. Inte alls den jag person var den 26:e maj i år till exempel. En person har fått mig att bli så oerhört mycket mer. Det var ingen slump att hon blev utvald till årets kvinnliga personlighet året 2006 med motiveringen: "Trots ett långt avstånd mellan oss så pratar vi väldigt mycket. Hon är rolig och får mig att skratta trots att man är ledsen. Väldigt snäll tjej, även fast hon inte pratade med mig innan tolvslaget igår. Den som påverkat mig mest under året."

Josefin

Hon är den som påverkat mig på så oerhört många bra sätt att jag inte kan räkna dem. Som betyder så oerhört mycket för mig att jag inte kan beskriva det med ord.
Det är hon som varit speciell sen dagen vi började prata.
Hon som gjort mig till en bättre och lyckligare människa sen den 11:e maj 2007.

All I have to say is J

The king of wishful thinking

I don't need to fall at your feet
Just 'cause you cut me to the bone
And I won't miss the way that you kiss me
We were never carved in stone
If I don't listen to the talk of the town
Then maybe I can fool myself..

I'll get over you.. I know I will
I'll pretend my ship's not sinking
And I'll tell myself I'm over you
'cause I'm the king of wishful thinking
I am the king of wishful thinking

I refuse to give in to my blues
That's not how it's going to be
And I deny the tears in my eyes
I don't want to let you see.. no
That you have made a hole in my heart
And now I've got to fool myself..

I'll get over you.. I know I will
I'll pretend my ship's not sinking
And I'll tell myself I'm over you
'cause I'm the king of wishful thinking..
I'll get over you.. I know I will
I'll pretend my ship's not sinking
And I'll tell myself I'm over you
'cause I'm the king of wishful thinking

I will never, never shed a tear for you
I'll get over you

If I don't listen to the talk of the town
Then maybe I can fool myself..

I'll get over you.. I know I will
I'll pretend my ship's not sinking
And I'll tell myself I'm over you
'cause I'm the king of wishful thinking
I'm the king of wishful thinking
I'll get over you.. I know I will
You made a hole in my heart
But I won't shed a tear for you
I'll be the king of wishful thinking
I'll get over you..
I'll pretend my heart's still beating
'cause I've got no more tears for you
I'm the king of wishful thinking..
I'll get over you.. I know I will
You made a hole in my heart
And I'll tell myself I'm over you
'cause I'm the king of wishful thinking

Ulla red på en häst

I helgen blir det förmodligen lite myspys med min storebror Ubbe. Det är inte fel det ska ni veta. På fredag är det tänkt att jag ska åka till honom för att sova där tills på lördag och det är då vi ska till Ullared. Fast utan hästen. Vi kommer åka volvo. Om ni ser någon i en volvo på väg mot den stora metropolen kan det vara vi. Bara så ni vet.

Ulla red inte på en häst

Straight from the heart

I could start dreamin but it never ends
As long as youre gone we may as well pretend
Ive been dreamin
Straight from the heart

You say its easy but whos to say
That wed be able to keep it this way
But its easier
Straight from the heart

Give it to me straight from the heart
Tell me we can make another start
You know Ill never go
As long as I know
Its comin straight from the heart

Ill see you on the street some other time
And all our words would just fall out of line
I was dreamin
Straight from the heart

Give it to me straight from the heart
Tell me we can make another start
You know Ill never go
As long as I know
Its coming straight from the heart

Give it to me straight from the heart
Tell me we can make one more start
You know Ill never go
As long as I know
Its coming straight from the heart

Ångestfabriken

Jag fick inte lika många gliringar som jag trodde att jag skulle få faktiskt. Folk verkade uppriktigt glada över att jag var tillbaka. De vet nog själva hur svårt det är där ute på arbetsmarknaden. Det är nog några som gått samma väg som jag gjort tidigare också så de är nog inte förvånade. Jag är omtyckt på jobbet ändå så det kan också spela in. Har inte gjort mig ovän med någon.

Friends

Igår när jag skulle sova var det väldigt ångestfyllt. Då tänkte jag att det här faktiskt kan bli för alltid. För man får aldrig säga aldrig. Hur ska jag klara det tänkte jag? Att gå till ångestfabriken varje dag är ingenting jag vill göra för resten av mitt liv. En viss period går bra men inte för alltid. Jag ska skriva, inte producera ost.

Make a cheesecake

Imorse när jag träffade personalchefen frågade hon hur det kändes att vara tillbaka. Trött och virrig som jag var så sa jag "på ett sätt bra...."
Frågan från henne blev då "men på ett annat sätt?"
Fan, tänkte jag. Nu försa jag mig här. I och med att jag blev pressad fick jag komma på en lam ursäkt med att jag inte var så van vid att gå upp vid fem på morgonen längre. Det var sättet det inte var bra på. Vad skulle jag sagt?

Ångestfabriken

Skulle jag sagt sanningen som var "på ett sätt så får jag oerhört ångest över att gå hit och jag hatar egentligen denna arbetsplats. Bara så du vet. Kul att du anställde mig. Du ångrar dig inte nu va?" Nä, det var väl inte direkt läge för det. Jag är inte hennes chef. Hon är min. På ett sätt. På ett annat är det en annan kvinna. På den fina arbetsplatsen jag döpt till ångestfabriken. Där produceras varje år xx antal kollin som för alltid kommer jobba på denna arbetsplats. Då har de hjärntvättats till den milda grad att det inte går att rädda dem längre. De är för evigt förlorade själar.

På jakt efter något annat.

Årets sko

Vissa har dagens outfit, påpekade en vän till mig. Jag däremot har årets sko. Vilket är ovanligt i sig. Sen är jag kille och då blir det än mer ovanligt. Killar driver oftast inte modebloggar. Speciellt inte som jag gör. Varje år ska jag nu försöka komma med en årets sko. Eller årets outfit. Det vore väl mäktigt?

Powerful fashionblogger

Varför komma med en dagens outfit som är något du förmodligen haft i garderoben ett tag och sen kombinerar med andra plagg. Det känns väldigt mycket som att personerna ifråga söker bekräftelse och vill att folk ska påpeka hur snygga de verkligen är. Som att de inte redan visste det. Nu ska de dessutom bli avgudade för deras utmärkta smak som är som alla andras egentligen. Bara det att alla inte har råd att köpa kläderna eller inte har tillgång till samma butiker som modebloggarna.

Fashion

Men nog om modebloggarna. Dem är säkert snälla. Kan man hoppas. Nu mina vänner behöver ni bara vänta ett år till (kanske två) på nästa års skor). Det lär väl dyka upp en årets outfit också kanske. Om jag orkar. Jag vill att folk ska tycka att jag är sjukt snygg jag också förstår ni. Därför ska jag fota mig själv i de finaste kläder jag har för att kommentarerna ska strömma in. Vilket de inte kommer göra. Men ändå.

Working

Jag är och jobbar nu. Lär mig lite nya saker förstår ni. Det är inte världens röj här om jag säger så. Men det är ett jobb och jobb innebär pengar. Vilket är bra. För pengar är något alla behöver. Får vara på två tråkiga linjer bara. Inte samma som sist. Det ska nog gå bra ändå. Hoppas jag.

1000

Höll på att glömma. Jag har skrivit över 1000 inlägg på bloggen nu. Det tycker jag är rätt imponerande ändå.

Never gonna end

Det var väl då själva fan. Jag vet att jag börjar jobba imorgon. Vet också vart. Och redan nu har jag en dålig känsla av detta. Får ångest av det. Sommaren som gick jobbade jag där men då var det under en viss tid. Då visste jag att det fanns ett slut. Hur motiverar jag mig inför uppgiften att inte veta när det kommer ta slut?

Motivate me

My job

Imorgon ska jag jobba. Börja på mitt "nya" jobb. En ledtråd är att jag ska befinna mig på en linje igen. Inte samma som sist. Men fortfarande en linje. Fick beskedet i fredags att jag fått jobb. Men pessimist som jag har blivit ser jag det inte säkert förrän jag skrivit på papper och börjat jobba. Skriver på gör jag imorgon vid 07:10 kanske. Då har vi gått igenom lön, arbetstider osv.

Salary