lördag, september 06, 2008

fredag, september 05, 2008

Ö

Island är en ö du kan ta dig till. Men fan inte ifrån. Så enkelt är det.

51 dagar kvar

36 Arbetsdagar kvar

torsdag, september 04, 2008

Going home

Hej allihopa. Jag ska vara ärlig mot er. Helt ärlig. Jag skäms lite för detta också. Okej, ganska mycket. Men tyst nu. Läs nu och försök förstå. Mitt jobb innebär hårt arbete. Väldigt hårt arbete faktiskt. Området runt mina skulderblad är stenhårda nu. De ska inte riktigt vara det. Det är mitt arbete som gör dem så hårda.

Hard work

Arbetet är sjukt mycket mer stressande än vad jag trodde. Mycket tyngre än jag trodde. Ska prata med "chefen" imorgon och höra vad hon säger om saken. Jag skulle nog skämmas än mer om jag fick byta jobb till något lättare. Det är inte heller något jag vill. Fast i och för sig så är praktiskt taget alla jobb stressiga och tunga förutom källaren där tjejerna jobbar 12-timmars pass. Varje dag. Ja, det är sant. 12 timmar dagligen jobbar dem. Inte världens roligaste.

Big boss

Men som det är nu så kommer jag åka hem ett visst datum. Bara ett fåtal vet om det än, men förmodligen kommer det bli så. För mycket slit för alldeles för lite pengar. Min bror tjänar nästan tre gånger så mycket som jag gör per dag. Det är rätt sjukt. Skillnaden i lön är rätt stor faktiskt. Ja, mycket tankar och lite svar. Måste prata med Inga Stina imorgon för att ta reda på lite information om lönen och om jag åker hem. Vad som händer då. Kan vara bra att veta. Kolla upp lite information om bussar till Akureyri, när de går och vad de kostar och så vidare.

Much information

52 dagar kvar

En tanke

Jag älskar och saknar dig enormt mycket J. Längtar tills vi ses igen.

37 Arbetsdagar kvar

onsdag, september 03, 2008

Tröga?

Islänningar är tröga. De visar samma repris flera dagar i rad. Det känns som att de inte förstår programmet när det bara går en gång. Därför visar de programmet flera dagar i rad. I hopp om att folk ska fatta vad det handlar om.

Islänningar

53 dagar kvar

I love my work

Jag älskar mitt jobb. Varför undrar ni? För jag jobbar med två fårtestiklar mitt framför ögonen när jag jobbar. Kul va?

38 Arbetsdagar kvar

tisdag, september 02, 2008

Språkkurs

Jag lärde mig en fras på isländska idag. Fast nu har jag glömt av den. Får skriva upp den sen. Johannes från Skara lärde mig det. Han kan tydligen lite isländska. För han tycker det låter manligt. Det gör inte jag. Låter snarare som ur överallt i orden. Språket är åt helvete.

För övrigt anser islänningarna att svenska låter homo.

Broder

Ha såg precis att min bror hittat till min blogg. Välkommen hit bubben.

Broder nästan lika snygg som jag

Skäms unga man

Innan jag börjar berätta så FÖRLÅT.
Jag skäms, det gör jag verkligen. Jag hade bestämt mig innan vi började jobba här på Island att jag skulle fixa det här. Vad jag än skulle få för jobb skulle jag klara det. Tyvärr måste ondskan segra. Jag falla. Fåren segra. Jag förlora. Slaktens gud vinna. Jag vika mig.

I lose

Vad är det jag pratar om egentligen? Mitt jobb. Slakteriet. Jag klarar inte av det. Det är sjukt stressigt faktiskt. Stressigt till den graden att du måste vara en maskin för att klara av det. Det blev korat till det jobb som innehåller mest stress. jag tror inte jag är glad över den utmärkelsen. Senare blev det utsett till det slappaste jobbet. Varför?

Why oh why?

För att jag fick hjälp. Jag kommer få hjälp så länge det finns extra personal. Vilket jag hoppas kommer vara när vi åker från denna förbannade ön. Sån tur tror jag dock inte att jag har. Vi får se. Men jag skäms fortfarande för att jag bad om hjälp. Men det hade faktiskt ni också gjort om ni var jag. Så det så. Sluta klaga på mig nu.

54 dagar kvar

39 Arbetsdagar kvar

måndag, september 01, 2008

Respekt

All respekt för slaktare. Visst jobbet är blodigt och skitigt. Och det mest respektfulla av allt - slitigt så in i norden. Därför har slaktare nu fått en annan sorts respekt från mig nu när jag själv har testat på att vara det. Kommer fortsätta vara det i xx antal dagar till också. Något jag inte gillar allt för mycket.

Respekt

Jag är helt slut i benen och har ont i handen efter dagens slakt. Hoppas jag blir van. Tydligen var hastigheten 6 av 10 idag. Jag stressade som fan och trodde det var på kanske 8 av 10. Men ICKE. Jag vet inte riktigt hur jag ska hinna med det. Förhoppningsvis blir jag van och klarar av det. Det känns sådär nu.

10

Snart 100 %

Idag har jag jobbat nästan 100 % av vad vi ska göra per dag. Vi kör ungefär 200 får i timmen just nu. Det ska upp till 300 innan de jävlarna är nöjda. Redan nu stressar jag så svetten rinner, minst sagt. Sen blir det inte bättre av att jag har ont i handen efter allt skärande idag. Eller som de från Norrland säger "cuttande".

3.33 får i minuten slaktar jag

Jag fick en ny kompis idag också. En kompis kompis som faktiskt är här från Skara men som gömt sig på sitt rum. Han är rutinerad. Han har varit här en säsong innan. Sen jobbade han i Reykjavik i fem månader som möbelsnickare. Han är som jag ungefär. Inte lika partygalen som resten av gänget här. Inte droger heller.

Partypooooper


300/60=5 så många får slaktar jag snart i minuten. Sjukt många. Då kommer jag vara trött kan jag säga. Vet ärligt talat inte om jag kommer att komma in i det här innan jag åker hem. Jag stressar sjukt mycket nu som sagt så vi får se hur det går. Tiden går sjukt långsamt också. Vet inte hur många gånger jag sjöng frasen "till havs" med olika texter till efteråt. Det var allt mellan skörda och mörda jag sjöng om. Snacka om ett icke stimulerande arbete.

TILL HAVS VILL JAG MÖRDA

55 dagar kvar