söndag, december 31, 2006

Sammanfattning av året 2006!


Det bästa som hänt: Att jag fick ett kontrakt med ett stort bokförlag.

Det sämsta som hänt: Att jag inte hittade mig själv.

Det konstigaste som hänt: Att jag blev kontaktad av ett stort bokförlag och blev erbjuden att ge ut min bok på deras förlag.

Det turligaste som hänt: Kontraktet med bokförlaget.

Det roligaste som hänt: Bokförlaget!

Det bästa jag köpt: En ny Bang & Olufsen tv för 98 000kr

Den roligaste festen: Festen med Hardcore superstar i Göteborg

Den bästa semestern: Besöket i varje land i Europa under sommaren och höjdpunkten var givetvis VM-finalen på plats.

Det bästa jag fått: Bokförlaget?

Årets manliga personlighet: Mig själv.
Motivering: För att jag äntligen lyckats.

Årets kvinnliga personlighet: Frodo
Motivering: För att hon äntligen hittat någon att dela sitt liv med.

Årets nyårslöften:
Nr 1: Skriva en bok till.
Nr 2: Resa runt världen.

Årets citat: Jag själv när jag fick reda på att jag skulle få ge ut min bok: Ohh herre jävlar vad bra.

Årets flopp: Brudarna

Catch you later!
Dytte

Året är inte slut än så därför är detta den töntiga listan som jag drömde om kanske :P den riktiga kommer imorgon eller på tisdag.

onsdag, december 27, 2006

Take care of time

Ens liv är vad man gör det till.

Vi slösar bort oerhört mycket tid på ingenting egentligen. Tänk vad tid vi slösar bort genom att titta på tv, sitta vid datorn, ligga och sova någon extra timme på morgonen eller bara ligga och lyssna på musik. Tänk vad tid vi slösar.

Time is a thing to waste, not

Tänk er om vi skulle lägga ner den tid vi sitter framför datorn eller tv:n på något meningsfullt. Tänk er hur världen skulle se ut då.
Tänk er en värld där vi går in helhjärtat för varje sak vi gör.
Tänk er hur världen skulle förändras, till det bättre.

Make a change

Varför slösar vi tid på saker som inte betyder något? För att vi är lata, rädda och så jävla egoistiska. Om vi inte vore så lata, rädda och egoistiska så skulle världen vara lite bättre. När gick du egentligen in helhjärtat för något senast?

When did you do something that meant something?

Ni kanske undrar varför jag då sitter här och skriver en blogg om att ni alla ska göra något helhjärtat och sluta slösa eran tid på saker som inte betyder något. Jag sitter ju själv här framför datorn och skriver detta, slösar tid. Jag brinner för att skriva och berätta saker för människor. Det är något jag vill göra resten av mitt liv, skriva och berätta.

Write and tell

Catch u later!
Yours truly Dytte

lördag, december 23, 2006

En tanke till de vi förlorat

När jag börjar skriva detta är klockan 23:19. Det är 41minuter kvar tills klockan slår 00:00. Sen är det julafton. Glädjens högtid enligt många. Ett rent helvete för andra.

Mina tankar på jul går till alla de som förlorat nära och kära under året eller fortfarande sörjer. Julen är en högtid som får en att minnas de som gått bort. De man förlorat, nära och kära. Det sorgliga är att varje år nämns dessa personers namn. Det blir alltid samma pinsamma tystnad. Man vill inte prata om det man förlorat utan om det som fortfarande finnas.

Lost and found

Man står där i köket och samtalar om dittan och dattan. När någon helt plötsligt säger att detta skulle ........ se eller vara med om. Det slutar alltid med den pinsamma tystnaden som lägger sig som en kall och ogenomtränglig dimma i hela rummet. Till slut skingras dimman och samtalet fortsätter. Om allt annat än just den personen som för alltid är förlorad för en.

Dimman kommer alltid att finnas där.

Jag önskar att jag aldrig hade förlorat mina föräldrar utan att de skulle kunna vara med på jul. Min önskan kommer aldrig att uppfyllas av tomten. Tomten en figur som barnen önskar sig julklappar ifrån varje år. Vart finns den personen eller figuren som ska uppfylla min önskan?

Wish and you get nothing

Det är vid högtider jag saknar mina föräldrar mest. Högtiderna förlorar lite av sitt värde när de man håller kära inte finns med, inte alla i alla fall. Min familj är också sådan att vi inte pratar om vad som har hänt. Jag vet inte om det är för att jag själv sluter mig eller för att hela min familj är sådan. Jag är dock säker på att det är min familj som sluter sig. Jag pratar med andra istället. Vänner som jag fått som gått igenom samma sak som jag själv. Vi har träffats av en anledning. Vi har förlorat någon som står oss nära. När vi väl lärt känna varandra hjälper vi varandra med det mesta.

Som en mussla

Så min önskan till jultomten som är realistisk är att vi alla ska skänka en tanke till de nära och kära vi förlorat. Någon som önskar samma sak?

Christmas wishes
Yours truly Dytte

lördag, december 16, 2006

Lean on me

For you I try

Tänk er alla människor som bloggar egentligen. Alla som skriver om vad de har gjort, inte gjort eller vill göra. Va fan sitter vi bloggare här för? Söker vi efter bekräftelse? Gillar vi att skriva? Gillar vi att berätta vad vi har gjort? Varför sitter vi egentligen här? Det är en jävligt bra fråga

Nobody knows, fuki

Människor pratar om att allt händer av en anledning. Det är så jäkla mycket analyserande i dagens värld tycker jag. Jag är en jävel som analyserar som fan. Jag är fan KUNG på att analysera skiten ur saker och ting. Det är sjukt vad jag analyserar egentligen. Jag har dock slutat analysera vissa saker. Saker som påverkade mig oerhört mycket egentligen.

I save a little pray for you

Människor analyserar texter, program, händelser, känslor, saker som sägs, saker som ges till en analyseras. Det är SJUKT vad vi analyserar. Varför analysera? För att hitta svar vi inte vill ha? För att hitta svaren vi vill ha? Varför inte bara ta det för vad det är? Ska det vara så svårt? Ja, tydligen ska det vara jobbigt, svårt och förbannat mycket analyserande av saker. Jag(vi) får ta det och göra det bästa av det egentligen.

Your leaving now, it´s in your eyes

Jag har bestämt mig för att inte analysera så mycket och bara ta det för vad det är. Det har jag försökt med ett tag och det har faktiskt gått bra. Jag ska fortsätta med det. Jag fortsätter mot nya mål och nya händelser som ska förbli händelser med minsta möjliga analys. Det är mitt löfte till mig själv. Ett löfte som jag inte bryter i första taget. För det är så det är bestämt.

Sometimes in my life we only pay

Catch u later!
Your less analyzing Dytte

söndag, december 10, 2006

Sing for me

Jag sitter här som så många gånger förr och kollar ut på gatlampan som lyser upp den blöta gatan nedanför.

Sing with me, sing for the years
Sing for the laughter, sing for the tears
Sing with me, if its just for today
Maybe tomorrow the good lord will take you away

Jag har lärt mig något under den här hösten som gått. Jag tittade mig själv i spegeln och gillade inte vad jag såg. Vad jag hade blivit. Det var långt kvar tills jag skulle vara nära mina mål kändes det som. Jag försöker nu ändra på det och det jag gjort i mer än halva mitt liv.

Sing with me, sing for the years.

Jag såg att jonte hade börjat med mina små mellankommentarer i kursiv stil. Bra initiativ där Jonte. Aerosmith är för övrigt det band som har gjort de första kursiva raderna där uppe. Dream on heter låten!

Dream on

Catch u later!
Your confused Dytte

måndag, december 04, 2006

I know it´s a matter of time

Im sorry, did I hurt you?

Im sitting here looking out through a rainy window, see the streetlights glow. Thinking about what to do, what im going to say. It´s all so hard and complicated.

You cant see what I see

Ohh baby cant you just open you heart and trust? I dont know what you are afraid of. Your life is calling cant you see that? Dont be afraid. I know it´s hard sometimes but I know your strong, stronger then you think. You gotto live life all the way. Dont hold back, your only going to make yourself regret your choices.

Lift yourself up

Get up girl, lift up your head and shine as the star you are. I get so frustrated when you dont see your potential and your own needs. AAAAARRRRGGGGGHHHH cant you please open up your eyes? See whats right in front of you? You know, when your really fighting for it you can get everything.

I run away now

The rain outside looks refreshing in the streetlights. You get wet but it´s freedom nothing is bothering you and everything just feels great. You know what im talking about? Your like the rain in the streetlights. When im with you, im free. There is no problem in the world that can bother me. You are great but you dont show people that. Why? Why dont you?

Do you ever get lonely? Dont you ever get tired of living like that?

You say your nothing, but your everything. Im going to scream and shout until the pain stops. Please communicate with me. Have some faith in yourself. Im ready to go, so let it all fall down on me.

I seem to miss the words or is it you im missing?

You sit in darkness and the time is running away. Please take care of yourself before it´s to late. You know it´s a matter of time. Time is all we know that we got some of. Why deny the ones who love you the opportunity?

Dont you fight time, you know you cant beat it anyway!

Catch u later!
Please talk to me Dytte

lördag, december 02, 2006

Uppskattning

Thanks all of you

Jag hoppas ni som läser uppskattade "Från den stunden var mitt liv ett rent helvete". Allt som står där är i grunden sant. Personers namn är ändrade och viss fakta i slutet men i övrigt är det helt sant. Alla detaljer som spelar roll är helt sanna.
Det var otroligt jobbigt för mig att skriva det vissa stunder då jag har en så stark koppling till ämnet. Det var också väldigt befriande och efteråt var jag lättad. Det är inte säkert än men den delen kommer nog att vara med i min bok sen.
Jag hoppas att ni uppskattade det lika mycket som jag uppskattade att skriva det.
Vad som kommer härnäst vet ingen men det vi vet säkert är att jag kommer igen.

Catch u later!
Yours truly Dytte

måndag, november 27, 2006

Från den stunden var mitt liv ett rent helvete sjätte och sista delen

Natten mellan den sjunde och åttonde januari 2005 verkade vara förutbestämd.

Jag och en kompis stod och pratade vid 02:00 på natten. Det var kallt, snön låg vit och tung omkring oss. Vi sa hej då och jag skulle gå in och sova tänkte jag, men det var något som gjorde att jag ändrade mig. Jag gick ut på en två timmar lång promenad istället. Två timmar i minusgrader, det är kallt, det är smärta men det hjälpte mig att tänka. Jag har precis stigit innanför dörren. Klockan är runt 04:00 och i samma ögonblick ringde min mobil, jag svarade blixtsnabbt som på en ren reflex.

– Vi måste in till Hospice, mamma är sämre. Hon andas dåligt och är väldigt kall, sa en röst som tillhörde min syster Jenny.

– Kom och hämta upp mig, jag är utanför när du kommer, svarade jag.

Under tiden min syster är på väg ringer jag resten av mina syskon, eller rättare sagt försöker. Det var omöjligt att få tag i alla. Vi är sju stycken totalt. Jag fick tag i min bror Urban. Han var den enda jag fick tag i. Vi möttes på Hospice, kollade till mamma och pratade lite med personalen och med varandra. Min mamma var okontaktbar därför var det svårt att prata med henne, men vi sa lugnande ord och berättade om vad som hänt under dagen. Efter en stund var jag så trött att jag var tvungen att sova. Jag la mig på soffan i hennes rum och min bror och syster stannade uppe, pratade och kikade till henne. Klockan var 07:49 då jag väcktes av min bror som skakade min kropp och ljudet av min syster som grät. Vår mamma gick bort i samma sekund som jag vaknade. Min mamma gick över till andra sidan i samma stund som jag öppnade ögonen och förstod vad som hade hänt. Tiden stod still och jag förstod ingenting. Världen runtomkring mig snurrade ännu en gång. Jag har varit förberedd på att detta skulle hända sedan minst två år tillbaka. Ingenting skulle ha kunnat förbereda mig på detta. Jag var krossad, jag var ingenting. Utan min mamma var jag en vilsen pojke. Jag var en pojke utan mål och utan en framtid. Jag trodde mitt liv tog slut i samma sekund som min mammas. Tiden efter var grymt jobbig och svår att förstå sig på. Jag isolerade mig en tid efter att min mamma gått bort. Jag ville inte träffa eller prata med någon. Mitt liv var ett totalt mörker.

Erik vänder sig mot mig, tittar mig djupt i ögonen samtidigt som tårarna rinner ner för hans kinder och förklarar.

– Jag hade fel, mitt liv startade i samma sekund som min mamma gick bort. Det låter sjukt att säga det, men utan hennes bortgång hade jag inte följt mina drömmar. Hon ville så gärna att jag skulle bli någon, följa mina drömmar. Hon var oerhört stolt över mig redan när hon var i livet. Jag skulle nu se till att hon blev stoltare när hon satt där uppe på sitt moln och tittade ner på mig.

Erik är idag 21 år och bor i Kalmar. Han påminns varje dag om sitt sorgsna förflutna och försöker därför göra det bästa av det. Han försöker göra något kreativt av det. Varje dag gör han därför allt för att fullfölja sina drömmar. Hans första steg var att söka till högskolan i Kalmar och utbildningen medieproduktion och journalistik. Han kom in och läser nu andra året i Kalmar och njuter just nu av livet trots förlusterna i sitt liv. Han skriver just nu en bok för att hjälpa andra som hamnat i samma situation som han själv. Han är också väldigt aktiv i kampen mot cancer och är också aktiv på cancerfondens forum. Hans dröm? Att jobba som journalist såklart. Han gör allt han kan för att detta ska bli verklighet. Vem vet, någon dag kanske vi läser Erik Josefssons namn i någon tidning, en artikel skriven av Erik. Då vet vi att då har han lyckats följa sina drömmar.

Vad livet har i åtanke åt honom vet ingen men det vi vet är att hans liv precis har börjat.


Av: Joakim Andersson

söndag, november 26, 2006

– Från den stunden var mitt liv ett rent helvete del fem

Jag ringer Janne och han kom fem minuter senare. Han försöker lyfta min mamma på precis samma sätt som jag, samma resultat. Min mamma säger ”aj aj aj, det gör så ont. Jag får hjälpa till, vi får nu upp henne utan att hon får för ont. Nu är problemet bara att hon inte vågar stödja sig på benen utan håller fast om mig och Janne. Jag säger till Janne att vi ska försöka lägga henne i sängen. Vi börjar långsamt vända oss så hon kommer med ryggen mot sängen där vi enkelt kan sätta ner henne. Vi rör oss långsamt för att mamma inte ska få ont men det tar samtidigt väldigt mycket på våra krafter. Vi känner båda två att vi snart inte klarar av att hålla henne längre. Min mamma åt kortison under sjukdomstiden som skulle hjälpa till att dämpa svullnaderna i hjärnan men det medförde även en viktökning. Därför fick vi nu kämpa för att hålla henne uppe. Hennes krafter började nu tryta, det kände vi, armarna höll inte lika hårt om oss som innan. Vi satte oss lugnt ner i sängen med henne och såg till att hon inte skulle falla framåt.

Han tystnar och gnuggar sitt ansikte i sina händer för att få upp värmen. Vinden blåser kallt vid strandkanten. Han förklarar nästan frustrerat att människor lätt känner medlidande och tycker synd om honom. Han hatar när människor gör det för de är inte synd om honom.

– Det är synd om min mamma och alla andra människor som drabbas av cancer. Varför skulle det vara synd om mig? Jag är en anhörig, klart jag påverkas men är jag sjuk? Nä, det är jag verkligen inte. Jag är fullt friskt, jag kan inte klaga. Det är inte synd om mig, säger han

Han tar upp en sten. Han kastar den i vattnet och säger:

– Det var ungefär det här som hände när jag fick reda på att min mamma var sjuk. Det var som om någon gjorde ett hål i mitt liv, i mitt hjärta, precis som stenen gjorde ett hål i vattnet för en sekund sedan. Skillnaden är att hålet i mitt liv aldrig täpps igen, det gör hålet i vattnet.

Han berättar vidare om vad som hände.

– Mamma fick inte stanna hemma så länge, hon fick åka tillbaka till Hospice. Där blev hon allt sämre ju mer tid som gick. Vi bara väntade på att hon skulle dö. Det låter hemskt och det var det också, men det var också sanningen.

Fortsättning följer....

fredag, november 24, 2006

– Från den stunden var mitt liv ett rent helvete del fyra

– Han tittar frågande ut mot vattnet och det ser ut som han undrar om någon kan förstå vad han menar. Hans ögon tittar ut mot de små vågorna och följer deras väg in mot stranden.

Han har under tiden han berättat blickat ut över vattnet och ibland kastat några snabba blickar på människorna som går förbi på gångvägen.

– Det är jobbigare att berätta för en person än för vattnet. En person kan svara och säga saker som kan såra. Vattnet bara finns där med sina vågor och sitt kluckande. Vattnet sårar ingen med sitt kluckande. Människor kan såra utan att tänka på det när de pratar, säger han.

Han ser ut som vem som helst. Han skulle kunna vara din bror eller din bästa vän. Det finns inget som skiljer han från oss andra i hans utseende. Inget som skvallrar om hans mörka livshistoria, sorgen han bär inom sig.

Han fortsätter berätta:

- Jag minns en gång då mamma skulle gå till köket men ramlade strax efter att hon gått några steg. Hon ropar efter mig, att jag ska komma. Jag sitter inne på mitt rum och hör min mamma ropa på mig från sitt sovrum. Jag undrar vad det är och går dit. Jag ser henne sitta på golvet och jag vet varför, hon är inte stark nog att komma upp själv. Sjukdomen har brutit ner henne så mycket att hon inte klarar av att lyfta sig själv. Hon frågar mig om jag kan hjälpa henne. Det är klart jag hjälper dig, svarade jag.

”Jag tar tag om hennes arm och lägger den runt min nacke. Nu försöker jag att lyfta både henne och mig så hon kommer upp på benen. Jag hör direkt min mamma säga ”aj aj aj, det gör så ont”. Jag sätter försiktigt ner henne igen och börjar nästan gråta i samma ögonblick”

– I det ögonblicket kändes det som att jag var en liten pojke, en liten pojke som inte förstod vad som höll på att hända. Min mamma hade ont men jag kunde inte göra något för att trösta eller hjälpa henne. Detta var hennes kamp och det fanns inget jag kunde göra, säger han.

Jag vill inte skada henne på något sätt så jag frågar henne om jag ska ringa hemtjänsten. Hon säger åt mig att ringa Janne, min systers pojkvän. Han kan hjälpa mig, säger hon och ser vilsen ut där hon sitter på golvet.

”Hon hatar att visa sig svag inför mig. I hennes ögon är det hon som ska ta hand om mig och inte tvärtom.”

Fortsättning följer....

torsdag, november 23, 2006

– Från den stunden var mitt liv ett rent helvete del tre

Jag fick oerhörda skuldkänslor för det. Mina syskon bestämde att mamma skulle bo på ett slags sjukhus som heter Hospice Gabriel. De förklarade att det var det bästa för henne. Jag fick en broschyr om Hospice. Utav det jag läste förstod jag att det är ett ställe man kommer till för att tillbringa sin sista tid i livet. Det var ändstationen. Det var där det var dags att stiga av, att gå av på andra sidan. Jag visste det, ändå lät jag henne åka. Jag visste att de kunde ta bättre hand om henne än vad jag själv kunde göra. Jag bodde nu ensam i lägenheten på 77,5 kvadratmeter minnen. Jag bodde ensam i en månad ungefär, sedan ville min mamma komma hem.

Erik berättar att hon sa att alla på det där stället var sjuka.

Hon var inte sjuk så vad gjorde hon där, frågade hon honom.

– Mamma jag vet inte, jag vet inte, svarade han

Erik visste inte vad han skulle svara. Vad svarar man på en sådan fråga egentligen? Hans mamma förnekade hela tiden sin sjukdom. Hon var inte sjuk, sa hon. Hon hade varken bröstcancer eller hjärntumörer. Det var bara något läkaren hittade på.

– Envis som en åsna skulle man väl kunna säga om henne, men det kvittar vad hon gjorde, jag älskade henne över allt annat ändå, förklarar han.

– Hon kom hem till vår lägenhet igen, fick hemtjänst. Jag var inte glad över tanken att det skulle springa helt okända människor hemma hos mig och ta hand om min mamma. När de kom var jag alltid på mitt rum. Tittade ut ibland för att se till att de inte gjorde något fel. Jag begravde min depression - som jag hade utvecklat - i dataspel. Detta var det enda jag gjorde på min fritid; jag kom hem satte igång datorn och började lira Counter-Strike. Ironiskt nog dödar man människor i CS. Det kändes ibland lite sjukt att sitta och spela något där man dödar en annan människa när man visste att ens mamma snart skulle dö. Just då tänkte jag många sjuka tankar så jag tänkte inte så mycket på det. Om jag hade lagt ner mer tid på att tänka på det hade jag bara blivit ännu mer deprimerad. Vilket jag absolut inte ville, jag mådde dåligt som det var. De människor som såg min förändring förstod inte riktigt vad som hade hänt. Ingen vågade heller fråga mig om vad som hade hänt. De visste dock att något i mitt liv hade förändrats fast vad, kunde de bara spekulera om. Jag berättade aldrig för dem att min mamma var sjuk. Jag tyckte inte att de hade med det att göra. De enda som visste var de som stod absolut närmast mig. Mina närmaste vänner visste inte hur de skulle hantera det hela och vad de skulle säga för att göra mig glad. Det de inte visste var att de bara behövde finnas där för mig. Lyssna på mig när jag pratade. Det var allt som krävdes. Jag ville bara få ut det ur systemet, ut ur min kropp, säger han.

Fortsättning följer....

onsdag, november 22, 2006

– Från den stunden var mitt liv ett rent helvete del två

Erik tystnar, blickar ut över vattnet och tittar sedan på mig.

– Från den stunden var mitt liv ett rent helvete, säger han.

Efter den sekvensen i mitt liv, som jag alltid kommer att minnas, följde operationer och strålbehandlingar. Efter ungefär ett år sa läkarna att min mamma var frisk. Att de hade fått bort all cancer i hennes kropp. Jag trodde dem inte, jag vågade inte tro på dem.

Tyvärr skulle jag få rätt, säger Erik och torkar snabbt bort en tår som försöker leta sig ned för hans kind. Erik ber om ursäkt och säger att han alltid blir känslosam när han pratar om det. ”Det” är ordet han använder sig av istället för: sjukdom, cancer och död. Ordet ”det” är inte lika känslomässigt laddat, förklarar han.

Erik fortsätter att berätta om vad som har hänt.

– Jag skulle börja på gymnasiet när jag fick beskedet att mamma hade bröstcancer. Det påverkade inte mitt liv lika mycket som jag först trodde att det skulle göra, inte förrän det kom tillbaka. Nya tester visade att mamma fortfarande var sjuk. Dessa tester visade att hon förr eller senare skulle dö av sjukdomen som jag har lärt mig att hata, cancer. Mamma fick diagnosen att hon hade elakartade hjärntumörer som var omöjliga att operera bort. Läkarna sa att om tumörerna inte växte skulle hon kunna leva ett relativt långt liv. Däremot om de började växa skulle hennes liv kortas ned avsevärt.

– Jag gick från att vara en glad, skämtsam och ordentlig kille som gjorde bra ifrån mig i skolan till att bli en kille som saknade livsglädje, gnista och ork. Jag började skolka och betygen rasade som utför ett stup. Det gjorde också min psykiska hälsa. Jag kände att jag ville ta livet av mig. Jag sökte på Internet efter lämpliga sätt att dö på. Började skriva på avskedsbrev. Jag höll på att falla ner i ett bottenlöst hål med vassa utstickande ting på sidorna som jag slog i under min färd. Vännerna hjälpte och stöttade mig så gott de kunde.

Mamma blev allt sämre och vi syskon diskuterade sinsemellan vad som var bäst för henne. Alla började bråka och jag pallade inte med det. Jag orkade inte vara med så jag gick. De fick sköta det själva. På ett sätt kändes det som att jag i samma sekund svek mamma, att jag inte var stark när jag behövde vara det. När hon behövde mig som mest så svek jag.

Fortsättning följer....

söndag, november 19, 2006

– Från den stunden var mitt liv ett rent helvete.

Erik tar sig mentalt tillbaka till året 2001 där allting började. Där hans liv för alltid förändrades. Erik berättar om fyra år av ett rent helvete. Där han tvingades att växa upp alldeles för tidigt. Där han fick se saker som ingen människa bör se. Det var också startskottet för hans nya liv.

Vinden blåser i mitt hår, vågorna slår mot Vätterstranden och människor stressar förbi på gångvägen alldeles intill. Jag sitter här bland små bryggor och väntar på Erik Josefsson. Medan jag väntar tittar jag ut mot vågorna som slår mot stenar och stranden. Jag ser Erik komma gående på gångvägen. Han är alldagligt klädd och ser ut som vem som helst. När jag ser honom kan jag inte tänka mig att han varit med om det han varit. Han möter mig med ett leende säger hej och sätter sig bredvid mig. Vi blickar ut över vattnet tillsammans i tystnad. Njuter av stunden och det vackra som finns runtomkring oss. Måsarna som skränar i skyn, människorna som joggar förbi på gångvägen, billjudet från vägen en bit bort, vågorna som kluckar och vi som andas. Jag bryter tystnaden genom att be honom beskriva hur hans liv har förändrats de senaste åren. Hans blick blir som förbytt, innan var den fylld med livsglädje. Nu tittar den tomt på mig, undrande, frågande, varför jag? Han formar sakta munnen för att börja.

– Det var en dag i slutet på sommaren 2001 då jag var 16år. Min mamma skulle skjutsa mig och en kompis till badet. Innan vi hämtade honom skulle vi åka förbi min syster Jenny och hämta en sak. Jenny kommer ut för att möta oss och vi pratar om allt möjligt. Skrattar och ler åt skämten vi berättar för varandra. Helt plötsligt frågar Jenny mig hur det känns. Jag tittar frågande på henne och lägger huvudet lite på sned.

– Hur kändes det när du fick veta att mamma har cancer, frågar hon.

VA? Vad hörde jag? Cancer? Det är ju en sjukdom som alla andra får, inte min mamma. Skämtar hon med mig, undrar jag.

Jag vänder mig mot mamma och tittar frågande på henne.

– Jag visste inte hur jag skulle säga det till dig Erik, säger hon och tittar bort.

I samma sekund min syster sa orden; mamma och cancer i samma mening stod tiden still, världen snurrade framför mina ögon. I det ögonblicket förändrades hela mitt liv. Från den stunden var ingenting sig likt.

Fortsättning följer....

lördag, november 11, 2006

1. Put your music player on shuffle.
2. Press forward for each question.
3. Use the song title as the answer to the question even if it doesn’t make sense.
NO CHEATING!
Will it be ok? When you were young
How are you feeling today? Big river
How do your friends see you? Första vackra dan i maj
Will you get married? Endlessly she said
What is your best friend’s theme song? Kärlekssång
What is the story of your life? Chromatic fades
What was high school like? Stadium arcadium
How can you get ahead in life? Wesley, Why?
What is the best thing about your friends? Sommarens sista smak
What is tonight going to be like? City pavement
What is in store for the remainder of this weekend? Long gone losers
What song describes you? Vem tänder stjärnorna
To describe your grandparents? The ghost of you
How is your life going? Sweetest thing(the single mix)
What song will they play at your funeral? Save tonight
How does the world see you? No one
Will you have a happy life? De sista drömmarna
What do your friends really think of you? Falling to pieces
Do people secretly lust after you? Kall stjärna
How can I make myself happy? Bring on the happy horses
What should you do with your life? Vi mot världen
Will you ever have children? Vraket

Alltså vissa av dessa "svar" är ju helt åt helvete. Alltså det började bra men sen gick det bara neråt. "How is your life going to be - Sweetest thin(the single mix)" kunde dem inte bara slutat på sweetest thing? GAAAAAARRGGGHHHH

fredag, november 10, 2006

Fuki?

Stand on your toes and then run like hell
To your honor, I will send you flowers.

Magnus, kommer du ihåg samtalet vi hade för ett tag sen? Vi diskuterade en tredje part och hur otroligt irriterande denna person kunde vara. Du ver mer irriterad än vad jag var och jag sa att det nog går över. Jag har fel, förlåt mig. Personen ifråga är så grymt irriterande så det inte är sant. Snälla sluta tjata ungefär. Kan du inte få personen ifråga att hålla käft?

Det vore så mycket lättare då.

Fuki

Catch u later!
Your fuki Dytte

tisdag, november 07, 2006

Friend numbero 12345678

Walk all over me

I´ll sit this one out, just for you.

Vännerna rullar på, nej dem är inte feta men vackra. Nästa vän i ledet ja vad kan man säga om honom? Vi lärde känna varandra på gymnasiet. Vi umgicks inte så mycket i början men det kom mer och mer. Vi lärde känna varandra bättre och bättre. Nu är det endast han jag umgås med från min gamla gymnasieklass. Vi umgås praktiskt taget varje dag. Om vi inte gör det så pratar vi antingen via msn eller via telefon. Vi diskuterar friskt och mycket. Roliga diskussioner är det också.

Jag diskuterar grymt mycket med mina vänner.

Jag är en man med visioner och idéer. Galna visioner och idéer som dem får höra, ofta. Ibland gör vi dessa konstiga saker och då följer denna polare med. Han är med på det mesta(tolka nu fan inte för mycket) och vi har grymt kul. En dag kan vi vakna upp och jag ringer upp han och säger ”nä, fan ska vi dra till stockholm?” han skulle lugnt hänga på. Det är det som är bra, han är inte omöjlig och han är rolig att vara med. Synd bara att han ska bli bonde, hoppas du köper dig en traktor nu. Ni kommer ha hästar på tomten sen. Du kommer åka in till den stora staden med häst och vagn. Det är billigast så, eller vad säger du?

A friend to trust when you really need one!

Catch u later!
Yours truly Dytte

söndag, november 05, 2006

Falling of the earth....for you

Stay away for me, I be gone soon

The day I forever died, it could have been so right. Where are you? It´s all that I can do. Marianne, where are you? I would love to go to California. What is this? Im waiting. What more can you ask for? Please stop this.

The wind is blowing in love valley

Everything is in motion, nothing stands still it´s always getting somewhere. It´s in transit and always moving. Im listening to the radio and remembers. Everything felt right for a while, then I threw it away. I listened to my heart instead of my mind. But, what is right? What is the right thing to follow? Mind? Heart? or your hunch? When is everything right?

You distracted me with that beauty making me want more

Im sad cause I left, but im more sad that im the one left behind. Im lost inside of you. I promise, you will get the letters I written for you before you go. When your sad you can come to me, I will hide you away, take care of you, hold you in my arms. But im the one you are hiding from. I said I can count to a hundred, I promise I wont peak. You disappeared somewhere in the middle. Now im lost again, I can never be that for you.

Im not made of cold

I thought I told you that. I could never be that for you. I´ll never change how I am. I could never be that for you. All I know is that you gave me something. It´s all I know and I don’t know how you thought of me. So shine for me babe. It only takes a spark.

Here I am, surrounded by love, all alone. Please save me

Catch u later!
Yours truly Dytte

Ps my first blog about this was so much better then this but my computer hang himself so I couldn’t print it. This is a rerun for me, the first time for you

fredag, november 03, 2006

Flyg din lilla jävla fluga

Jag ska inleda en jakt här hemma. En jakt på MR.Loverfluga! Ja han heter så, jag har döpt han till det. Han är stor, ful och äcklig och kärlekskrank. Hans flickvän sitter fast i mitt fönster. Hon kommer inte loss, jag förstår då inte hur hon i hela vida världen kom in mellan glasrutorna.

Dumma fluga.

Jag ska i alla fall få tag i herr Loverfluga och döda han. När det sker? Ja, det vet bara gud! Förhoppningsviss sätter han sig i något fönster snart så ska jag klippa sönder hans vingar så ska vi se hur kul det är att försöka flyga sen. MMM, han ska allt få se.

Djurplågeri, javisst

Catch u later!
Yours truly Dytte flykiller

Be afraid, be very afraid

Alla grabbar där ute som inte lyssnar på någon. Se banne mig till att lyssna nu då för nu är det allvar. Ni som delar lägenhet med någon se banne mig till att lyssna nu. Skärp till er annars kan det gå så illa som det har gått för en man som delar lägenhet med två tjejer här i Sverige. Ni kan läsa mer om hans öde här!

Catch u later!
Dytte

Sms

Jag tittar på min mobils lilla ruta, ser ett nytt sms från ....... ! Jag vill inte, vad betyder det hon skriver? Vad menar hon med det där om att jag har liten snopp? Snopp på dig själv du.

Det är ett rätt underligt fenomen det här med sms. Text som skickas från en mobil till en annan. Text som människor tolkar. Text som gör människor glada. Text som får människor att skratta.Text som gör människor ledsna. Text som får människor att gråta.

Cry my baby, cry

Jag har allt för många gånger fått förklara vad jag menar med mina sms, min lilla text.
Människor tolkar allt från "tonen" i smset, hur det låter när man själv säger det. Vi tolkar "smileys" och några tolkar t o m punkter i ett sms. Kan vi inte uppfinna ett universellt smsspråk? Det vore så mycket lättare då.

Ibland när jag läser sms så blir jag hemskt ledsen. Jag tror att jag har gjort något fel och att personen som skickade det där smset till mig är arg på mig eller ledsen för något jag gjort mot dem. Oftast har jag fel men jag oroar mig ändå. Jag tror många är såna, oroliga över sms alltså. Där går man alltså runt en hel dag och tror att man gjort något fel, för att sedan på kvällen få reda på att man tolkade den där lilla texten i sin mobilruta helt fel. Tänk vad vi oroar oss i onödan.

Worries worries

Jag ska börja skicka sms till mig själv. Glada och trevliga sms som inte går att missförstå. Såna sms jag blir glad av. Jag skickade precis "Hej, jag tycker du är jättesöt" till mig själv. Jag hade inte numret inlagt i mobilen så det borde betyda att jag har en hemlig beundrare. Åhh, nu kommer jag vara glad hela dagen. Tänk så lätt problem kan lösas ibland. Om du är ledsen så skicka ett sms till dig själv med en glad kommentar som inte går att missförstå.

Prova, det fungerar!

Catch u later!
Your smsgod Dytte

Bloggasm

eller bloggorgasm. Det är väl ett lite häftigt ord?

Ta min undulat så kan vi prata om det sen.

söndag, oktober 29, 2006

Friend numbero 123456789

Baby im ready to hold you

Jag har en vän som jag varit vän med hemskt länge nu. Vi träffades för en hemskt massa år sen och om jag skulle säga att jag minns det som igår skulle jag ljuga för det gör jag inte.
Vi pratar en hemskt massa jag och min vän och det är schysst. Han behöver oftast bara lyssna för jag kan prata på en hel del. Han har ibland lite svårt att förstå vad jag går igenom och ibland vet han nog inte riktigt vad han ska säga men han försöker och det betyder mycket för mig. Jag vågar nästan aldrig säga till mina vänner hur mycket dem betyder för mig.

Why not?

Min vän har också gått igenom en del, vad det tar jag inte upp här för det är inte min uppgift att berätta. Han har gått igenom andra saker än vad jag själv har, vad som är värst är upp till var och en att bestämma. Jag är dock glad att ha honom som vän och trots att vi käftar och blir arga på varandra ibland så vet vi att när man behöver stöd eller hjälp så finns den andre där för en.

L a friend you can trust!

Och nej, det är ingen ranking bland mina vänner

Fuck it, leave it

Jag är inne i något jävla kåtstim här med bloggen. Att det är en massa skit jag skriver vet jag om men jag skriver för mig själv. Det är massa känslor i mig som vill ut,visa upp sig och visa arslet för hela svenska folket.

Moonwalk

Sådär, nu var det borta också. Vad ska vi göra nu då? Förlåt mig, jag! Vad ska jag göra nu? Alltså varför händer detta alltid mig? Jonte, varför händer detta mig? Vad fan gör jag som är så helvetiskt jävla fel?

Nice boys always lose

Du, jag har tänkt på en sak(jag tänker rätt mycket så egentligen är det en hel del). Turbo, hur är din kille? Är han en bad boy eller är han en nice boy liksom? Finns det hopp därute?

Im a little bit sad right now, maybe mad at myself. Not your fault, I promise girl. I did this to myself!

Thinking about my younger years, it was only you and me! Den där Bryan va? Sicken kille, eller vad säger du Tanja?

Love is all that I need

Catch u later!
Your fucker Dytte

The Fray - All at once

There are certain people you just keep coming back to
She is right in front of you
You begin to wonder could you find a better one
Compared to her now she's in question

And all at once the crowd begins to sing
Sometimes the hardest thing and the right thing are the same

Maybe you want her maybe you need her
Maybe you started to compare to someone not there

Looking for the right one you line up the world to find
Where no questions cross your mind
But she won't keep on waiting for you without a doubt
Much longer for you to sort it out

And all at once the crowd begins to sing
Sometimes the hardest thing and the right thing are the same

Maybe you want her maybe you need her
Maybe you started to compare to someone not there
Maybe you want it maybe you need it,
Maybe it's all you're running from,
Perfection will not come

And all at once the crowd begins to sing
Sometimes
We'd never know what's wrong without the pain
Sometimes the hardest thing and the right thing are the same

Maybe you want her maybe you need her
Maybe you've started to compare to someone not there
Maybe you want it maybe you need it
Maybe it's all you're running from
Perfection will not come

Maybe you want her maybe you need her
Maybe you had her maybe you lost her to another
To another

Finding me alone in the dark

Yesterday you said my name with love now im just rubbish. What have changed?

Ohh Alla överallt snälla ring Mr.Dj och säg mitt namn. Jag kom nyss hem från en innebandymatch. Kikade på två lag och ett av dem kanske jag och åtminstone en kompis ska gå med i. Vi får se, har inte diskuterat färdigt ännu.

Please Mr. Dj say my name!

Jag ska göra en hyllning till alla mina vänner framöver här på bloggen. En och en ska dem få sin hyllning. Vissa har jag redan hyllat och så men det kommer igen alltså. Från och med idag kommer första hyllningen så får vi se hur tätt dem kommer sedan. Vissa vänner önskar jag att jag kunde spendera mer tid ihop med. Avstånd och tid gör dock det hela svårare. Om dem inte är upptagna så är jag och tvärtom.

Kom igen, nu kör vi! Simplify, explain and show

Here we go!

Catch u later!
Yours truly Dytte

I stand here alone

Well I can say one thing, you lost

Frågan är, förlorade du eller jag? Jag tror det är jag som förlorar egentligen. Du vann, rätt stort också. Jag skriver alltid i gåtor, jag vet.

That´s who I am, im sorry!

Detta är en blogg som är förvirrande både för er och för mig. Jag bara skriver ner tankarna och sen sitter dem där och ler mot mig. Deras elakt grinande leende som hånar mig. Dem säger till mig att dem vann och att jag förlorade. Jag vet det nu och jag borde lyssnat på dem. Dem säger "vad var det vi sa" jag muttrar något i stil med "håll käften ni behöver inte påminna mig". Det är jag mot tankarna, vi har slagits lite nu. Tyvärr var dem ca 100tankar mig en ensam Dytte. Jag förlorade rätt stort fast jag kämpade väl. Åtminstone tre av tankarna är döda, jag lover.

Schizofreni? Ja tack

It´s over! Kampen är över och där ligger jag blödandes kvar. Knivstucken av mina egna tankar som nu hånfullt sitter och ler mot mig. Dem viskar något till varandra och skrattar sedan högt och rått mot mig. Dem vet att dem har vunnit och att jag ännu en gång förlorat mot dem. Mitt förstånd heter dem allihopa. Jag brukar följa mitt hjärta men förståndet vinner alltid. Det är därför jag ska göra det jag måste så snart som möjligt. Tankarna vinner ändå och jag förlorar!

What if I had gone blind? Would I have lived with a lie?

Catch u later!
Your sad Dytte

fredag, oktober 27, 2006

Regn

Regnet i kombination med den starka vinden gör att regnet piskar mitt fönster. Dra på lite mörk musik och ett strömavbrott med lite blixtar så skulle jag vara begraven under mitt täcke. Jag ska snart bege mig till min säng och mitt täcke. Ska upp om 4,5h så jag skulle egentligen lagt mig för länge sen. Någon håller mig dock kvar......hmm ja undra vem.

Ni som känner mig kan nog lista ut vem det är. Det är inte särskilt svårt, det går ju rykten inom den blåa familjen och mina vänner som är utanför den blåa familjen vet också.

Det är dags för sängen nu i alla fall.

Sov så gott ni som inte somnat än och ni som sover hoppas ni drömmer bra drömmar och inga mardrömmar.

Catch u later!
Yours truly Dytte

Take me?

Tell me your inner thoughts

Jag klanta mig alldeles nyss. Jag har aldrig varit bra på frågesport, svarar alltid fel. Jag lyckas alltid få såna där kuggfrågor som är omöjliga att veta vad man ska svara. Det är som att någon fuskar med frågorna och lägger dit dem precis när det är jag som ska svara. Vem fan tjuvkikar på frågekorten?

Is it you God?

I cant tell you how worried I was today but I can tell you that my mind was all about you. I have been thinking about what would happen if I didn´t and the thoughts that came with the thinking wasen´t something I was happy about. I regret not talking to you straight away but maybe things would be different in a bad way. I dont know and will never find out either. Im just happy that I meet you, unlucky for me I didnt meet you earlier.

I dont know what more to say!

Catch u later!
Yours truly Joakim

torsdag, oktober 26, 2006

Worried

Im thinking and I realize it´s hard, it´s hard to see beyond the shallow surface. I hope you will!

Det blir inte alltid som man tänkt sig. Det dyker alltid upp något som förändrar situationen. Något som antingen sätter käppar i hjulen för en eller hjälper en på vägen. Nu det senaste så känns det som att det kommit en massa förändringar som har hjälpt mig på vägen. Jag har varit lycklig och allt verkar ha gått min väg.

Everything is going my way

Fast det känns som att vindarna vänder nu. Känns som den medvinden jag hade i ryggen vänder sig och kommer rakt emot mig, motvind. Det kändes verkligen så idag. Ingenting gick som jag ville eller önskade. Det som skulle vara en bra avslutning på en grym kurs slutade enligt mig själv värdelöst. Jag gjorde det totalt värdelöst och är grymt missnöjd med min insats på det sista momentet vi hade.

Winds are changing

Andra saker i mitt liv går också sämre nu. Vindarna knyter sig och slår mig i magen. Det är då banne mig inte alls bra. Jag vet inte men jag har en dålig känsla om att något dåligt kommer att hända. Jag vet inte men något kommer att hända. Det är jag säker på, jag har oturen att min magkänsla brukar stämma.

Magkänsla, magkänslan kan dra åt helvete

Jag vet inte men ryktet sprids, kanske snabbare än vad jag vill och önskar. Allting är fortfarande så osäkert. Jag vet inte vad som händer och sker och vad folk tänker och tycker men det rullar på ändå. Jag kan inte göra något för att stoppa det heller eller för den delen dra ner på tempot.

Want me? Want you?

Catch u later!
Yours truly dytte

tisdag, oktober 24, 2006

IDIOTS

Jag fick nyss en samtal från ett företag som inte ville berätta vad det var för företag när jag frågade dem. Egentligen var det ett samtal till en annan person fast numret står numera på mig och personen ifråga som dem sökte är extremt svår att få tag i, helt enkelt omöjligt.

Idiots

Dem ringde och min polare som jag delar lägenhet med svarade. Han frågade vem dem sökte, dem sa namnet och gav telefonen vidare till mig. Jag tog emot telefonen och personen i andra luren sa vem dem sökte på nytt. Mitt hjärta slog snabbare och jag visste inte om jag skulle börja gråta eller om jag skulle bli arg. Jag blev både arg och ledsen samtidigt.

Idiots

Personen dem sökte var min mamma. Jag frågade vilka dem var och va fan dem ringde mig för? Dem sa att det ska vi ta med .......... jag sa att det kunde dem drömma om för det är ta mig fan omöjligt. Dem frågade varför och jag svarade att min mamma gick bort för mer än 1,5år sen. Dem bad inte ens om ursäkt utan sa att dem kanske hade fått fel person. Då fråga jag hur fan dem kunde fått fel person då min mamma varit död(fan vad jag hatar det ordet) i över 1,5år. Dem hade inget svar på det utan frågade när min mamma var född.

IDIOTS

Jag hatar dem och sa att om dem inte skulle ta bort mitt nummer och min mammas namn ur deras register så skulle jag bli jävligt förbannad. Idioter, hur fan kan dem ha min mammas nummer över ett år senare? Jag har skällt ut många personer som ringt mer än en gång. Dessa ringde så långt efter så dem fick också en liten utskällning.

IDIOTS

Catch you later!
A truly pissed dytte

fredag, oktober 20, 2006

Musik?

Aly&Aj kommer snart att invadera den svenska radion med deras musik. Jag lovar!!!!
Stone sour är också ett band jag tror på. Kolla upp låten through glass! LYSSNA
The Fray kommer också att komma. "How to save a life" är deras senaste låt som är ruskigt bra.
Hinder - Lips of an angel är ruskigt bra. Lyssna för tusan.

Nu är det så att folk har börjat prata om "Anberlin - Feel the good drag". Alltså snälla, häng med här. Det är nästan gammalt och grått. Visst det är bra men det är nästan gammalt. Det är dock ett tips. Lyssna på Anberlin mina damer och herrar. Dem kommer också att komma hit.

"Rascal Flatts - What hurts the most och My wish"! Jag gillar detta men jag tvivlar på att dem kommer bli spelade på radion här i Sverige. Du din lilla jäkla radionörd gå online och lyssna. Det är bra för tusan.

The all-american rejects - Move along. Jag har lyssnat på detta band i flera år nu. Sorgligt nog har jag varit nästintill ensam om detta, i alla fall i mina kretsar. Lyssna på dem för dem är ruskigt bra. Ni kommer inte ångra er.

Breaking Benjamin - The diary of Jane är också bra, hur kan ni inte förstå det?

Jag har gett er lite musiktips nu. Jag hoppar ni tar ert förnuft till fånga och förstår att det är för ert eget bästa jag ger er dessa musiktips. Då slipper ni förpesta våra öron med Brittan och den där Justin.

Catch u later!
Yours truly Dytte

Kim är ett pucko?

Jag börjar störa mig lite på en person i min närhet, eller rättare sagt har stört mig på denna person ett tag nu. Jag och denna personen, vi kan kalla personen Kim, stod varandra väldigt nära under en period av mitt liv. Vi blev ovänner till slut och jag fick grymt mycket skit av personen. Skit jag kanske förtjänade men det är inte det vi ska prata om. Det vi ska prata om är att denna person är isolerad i sin lilla sagovärld där Kim tror att han/hon är bäst. Att Kim inte har några brister eller gjort något dumt i sitt liv så det finns inget att snacka skit om.

Wrong baby, wrong

Det finns massor att säga om Kim fast jag valde att strunta i det för jag ansåg mig vara bättre än att snacka skit om Kim ifråga. Jag hade kunnat såra personen grymt mycket genom att enbart säga sanningen. Jag valde att hålla käft, jag tyckte jag gjorde ett bra val. Synd bara att Kim inte ser detta utan fortsätter med sin överlägsna stil. Som att Kim skulle vara bättre än mig, nä. Kim är inte ett dugg bättre än mig. Kim skulle behöva en dos av sanningen men jag har ingen lust att komma i diskussion med Kim för han/hon ser ju inte sanningen. Ser ju inte det uppenbara.

Hello? Anyone home in there?

Det skulle gå att säga att jag snackar skit om Kim nu. Det är att göra det lätt för sig. Snacka skit om någon är inte något jag gör så ofta, finner det ganska ovärt. När jag väl gör det sen så märks det rätt tydligt att jag snackar skit om denna person. Om denna Kim förstår att det är just han/hon jag pratar om så kommer personen ifråga att bli skitsur och klaga som fan på mig på msn. Jag har en fråga då, vågar du verkligen chansa en gång till?

Come on, bring it

Catch u later!
Yours truly Dytte

lördag, oktober 14, 2006

A tale about a girl

Today i was with a good friend of mine, Melisa. She is a great girl Melisa. I got to know her under the last class we had. We had a great time, we were talking about everything from pilots to christmas. It was a good conversations and I expect to have more of these conversations with her. She is always fun to talk to but serious when she has to. She is a nice girl that deserves the best.

Lovely

The thing about Melisa is that she is more then the surface shows. On the surface she´s a great girl. But underneath she´s even better. Im lucky to have met her. Sorry for me she´s going home in december. Just when i started to get to know her. Hopefully she´s coming back in april.

She has a wedding to attend to!

Catch you later!
Yours truly Dytte

tisdag, oktober 10, 2006

24grader nordost om mig

Jag har tänkt på en sak. Vad är det med svenskar och allmänna transportmedel? När man tar plats på tåg eller buss t ex så sätter man sig så låååååååångt ifrån den andra personen man bara kan. Helst ska benen liksom vara riktade åt sidan åt motsatt håll från den man sitter brevid och ena skinkan ska vara utanför ens sittplats för då vet man att man inte sitter för nära.

Want a piece of ham?

Idag satte jag mig på bussen hem till Skara. Jag visste att bussen skulle bli helt fullpackad, det var grymt mycket folk och folk hade slutat skolan och slutat jobba. Jag får en plats för mig själv..... i tre sekunder. Det kommer en tjej som frågar om hon får sitta brevid mig. Javisst, svarar jag. Klart du får det. Hon sätter sig och gör precis så som jag skrev i stycket ovanför. Jag som satt och tänkte på detta ämne precis då hade svårt att hålla mig för skratt. Jag började skratta, hon börjar kolla konstigt på mig.

Jag kände mig fånig.

Jag valde att ta mod till mig och sluta fjanta så jag frågade varför alla svenskar var så rädda för närkontakt på tåg och bussar. Jag förklarade hur folk satt när dem var på bussar och tåg. Hon började skratta åt min beskrivning. Jag sa att hon nyss hade suttit precis likadant. Hon tystnade för ett ögonblick och för att sedan börja skratta igen. Vi fortsatte prata tills vi kom till Skara och jag skulle av. Det var ett trevligt samtal. En underlig start men som sagt, ett trevligt samtal.

Svenskar sluta fjanta så, närkontakt har ingen dött av.

Catch u later!
Yours truly Dytte!

måndag, oktober 09, 2006

With or without you

Vi satt och lyssna på musik och sjöng(skrek?) här igår. Förvånansvärt att grannarna inte klagade egentligen. Det var inga vackra toner, vi gick liksom mer på känsla och galenhet än att det skulle bli vackert. Jag vet att det inte var vackert för vi spela in det. Japp, dem ljudspåren lär aldrig bli några greatest hits. Det kan jag lova.

Inga greatest hits här inte! Nej nej

Under kvällen kom "U2 - With or without you" på. Min ena vän som jag har kännt längst i mitt liv frågade mig om jag mindes hur jag och han lyssnade sönder U2 den där sommaren för 6år sen ungefär. Vi jobbade som trädgårdsskötare hos min bror och det enda vi tyckte var något att ha i hans skivsamling var just U2. "With or without you" blev liksom sommarens ledmotiv. Det var det som ledde oss igenom sommaren. Det var en grym sommar. Vi kunde nästan inget annat än att njuta. Vi gjorde så lite vi bara kunde på så lång tid vi bara kunde för att få mer cash i fickan. Åkgräsklipparen var en favorit och den som fick ta hand om den för dagen var lycklig.

Där cruisa vi fram på en åkgräsklippare i 5km i timmen och vinden blåste i håret. Underbart Javisst!

U2, jag hade nästan glömt av deras storhet. Vertigo är ju inte världens bästa låt dem kommit med om jag säger så. With or without you däremot, det är en låt som heter duga. Det var på den gamla goda tiden. Tiden då det inte fanns några bekymmer så långt ögat kunde nå. Vi var kungar den sommaren på vår åkgräsklippare och med U2 i våra öron. Det var underbart. Synd att den gamle goda tiden är förbi. Det kommer väl mera hoppas jag?

Vem vet? Kanske blir nästa sommar, en sommar med U2 och allt som hör till.

Catch u later!
Yours truly Dytte

tisdag, oktober 03, 2006

12 grader nordost om mig

come on here we go, let´s write something with meaning in it. Old dan tucker your to late to get your supper.

Det går framåt, enligt vissa långsamt men det går framåt. Vad pratar jag om? Jo, givetvis min bok. Jag har skrapat ihop 50sidor nu! Det går bra. Ingen har fått läsa en rad ur den hittills förutom dem som medverkat till den. Dem har fått läsa sin del men annars är det bara jag som läst helheten. Jag ska inte låta någon utomstående läsa den, först när den är klar kan dem få läsa boken.

Come on, finish it

Det var du och jag, Lars. Du och jag! Vi kämpade sida vid sida och det var en kamp som jag mest fick utkämpa själv när du sjöng sånger i bakgrunden som skulle leda mig vidare, kämpa vidare. I was´nt drunk and I wasn´t blind. Förstår du? Det var jag och Herr.W! Det är en kamp jag själv har nu, Lars lämnade mig när jag inte tyckte jag behövde han mer. Eller var det han som inte behövde mig? Vem vet?

WE are going to rock before we sink

Boken ska bli runt 100 sidor har jag tänkt mig. Det är ett rimligt mål och ett mycket bra mål enligt mig själv, 100 dataskrivna a4 då givetvis. Jag tycker att det är ett vettigt mål att sikta på. Inte för långt och inte för kort, utan alldeles precis lagom. Den är planerad att komma ut .......????

Ohh mary don´t you weep no more

Catch you later!
Yours truly Dytte

onsdag, september 27, 2006

Singel? Javisst!

Jag såg ett av mina ex idag. En tjej som rådiggade(diggar) kent när vi var ihop. Det var det enda jag fick höra när jag var där. Samtidigt plågade jag henne varje gång hon kom hem till mig med Millencolin och Lars Winnerbäck, hon var nog också måttligt road. Hon lärde sig dock att gilla det.....sa hon.

Learned

Vi är inte direkt vänner längre, inte fiender heller. Vi är något typ som ytligt bekanta som man helst vill slippa att prata med. Våra blickar möttes snabbt där i skobutiken Nilsons i Skövde. Vi vände snabbt våra huvuden åt andra hållet. Jag gick ut och hon fortsatte kika. Jag träffade henne när jag var ute och festade i lördags. Av ren artighet pratade jag med henne. Frågade hur det var, vad hon gjorde och konstigt nog om hon hade pojkvän eller inte. Hon är arbetslös, mådde bra och var singel.

Hon fråga mig samma sak

Jag svarade att jag läser till journalist i Jönköping, mådde också bra och var också singel. Direkt efter att jag yttrat dessa ord kommer det en hemskt massa tjejkompisar som börjar krama om mig och av någon av dem fick jag en puss på kinden. Inget märkvärdigt enligt mig!
Hon fråga mig: Är du säker på att du är singel? Det verkar inte så.
Jag svarade: Ja, det är jag. I alla fall senast jag tittade efter. Jag lämnade henne i samma ögonblick jag sa efter. Någon drog tag i min arm och drog mig med i folkvimmlet. Hon trodde nog det var min flickvän, det var det inte. Det var en kompis, jag är ju som sagt singel.

Take on me

Hon tror nog att jag ljög för henne, I don´t care! Take it or leave it!

Biatch

Cathc u later!
Yours truly Dytte

lycka föder lycka

Jag läste på fiskens blogg för ett tag sen om att man vill att den man varit ihop med ska bli ihop med ett svin och vara mycket sämre än en själv. Han har så jävla rätt alltså. Om man blivit dumpad önskar man inget annat. Jag är ingen ond människa, jag är snarare tvärtom. Jag är fucking Dalai Lama. Fast alla tänker så ibland, inte Dalai men alla andra. Dalai pratar om att positiva tankar föder ett positivt sätt och därför blir ens liv positivt.

Dalai Lama är en klok man

Jag hatar att se folk jag bryr mig mycket om ledsna. Ibland vet jag inte vad jag ska ta mig till och resten av gångerna räcker jag ut en hjälpande hand. Jag gillar att hjälpa människor. Att se, höra eller veta i sättet dem skriver att dem är glada. När dem blir glada blir jag också glad.

Happy brings happiness

Jag pratar med rätt många människor via msn. Vissa ser det som ett msnberoende. Visst på ett sätt kanske det är det men det är genom msn jag hjälper mest människor. Människor som bor långt från mig och någon kanske i grannstaden. Vissa undrar varför jag ens bryr mig, jag känner ju inte dem. Jag känner inte dem, sant. Jag vill dock hjälpa, dels för att jag saknade hjälp vissa perioder och dels för att jag vill att människor ska må bra.

Help you? Help everybody

Jag började prata med en tjej i vintras förra året. Tanken var inte att jag skulle hjälpa henne utan det var mer en ytlig relation som utvecklades till en nära vän relation, där jag hjälpte henne som vän. Vi blev riktigt bra vänner faktiskt, ruggigt bra vänner. Sen hände det lite saker som gjorde att vi numera knappt pratar. Mitt fel? Hennes fel? Bådas fel? Jag vet att jag har stor del i det. Jag kan vara otroligt grinig när det inte riktigt går som jag vill. GRYMT grinig. Synd bara på en sån bra relation att gå åt pipan. Det kommer inte bli så att vi får samma relation igen. Omöjligt? nä, men det skulle nog ta tid. Om någon av oss ens vill ha den relationen längre. Who knows?

Too bad

Catch u later!
Yours truly Dytte

måndag, september 25, 2006

Tjuvlyssnat

Förlåt men jag kan inte hålla mig. Jag sitter i en datasal och kan knappt hålla mig för skratt. Jag satt och läste på tjuvlyssnat. Här kommer två samtal som dem tjuvlyssnat på och som är för grymma alltså.

Samtal 1:

(Två killar 20+ sitter och diskuterar helgen.)
Kille 1: Hur gick det med den där tjejen igår?
Kille 2: Jo det gick skitbra, vi satt och myste och kysstes ett bra tag.
Kille 1: Okej! Följde du med henne hem eller gick ni till dig?
Kille 2: Nja, det vart inget mer för hon skulle gå på toa och hon tog så lång tid på sig, att jag tror att hon gick och bajsade, och då tänkte jag på avföringen i hennes tarmar som sakta men säkert kom ut. Och henne hade jag suttit och smekt på magen. Så då stack jag därifrån fort som fan innan hon kom tillbaka.
Kille 1: Du är ju sjuk, sök hjälp!


Samtal 2:

Full kille 20+ ska har precis beställt ett mål av en nybörjar-expedit 18+.)
Expediten: Var det bra så?
Killen: Ja, eller nej fan, kan man få flänsost på burgaren?
Expediten (ropar automatisk till chefen): Har vi flänsost till Whopper meal?


All creed till Tjuvlyssnat.se!

söndag, september 24, 2006

Tänkte blogga, men orkar inte! Har varit ute och festat och är för trött. Jag pratar med en tjejkompis, hon väntar på sin kk. Okej, det blir nog bra. Jag avslöjar inte mer. Jag är snäll idag. Jag ska sova nu!

Fredrik när du läser detta, kom ihåg, jag äger dig! Du är min biatch, forever.

Catch u later!
Yours truly Dytte

lördag, september 23, 2006

Himlen runt hörnet

Jag var iväg till Lidköping med min syster och hennes familj som består av en man och två barn, en liten kille vid namn Samuel och en ännu mindre tjej med namnet Tilda. Supersköna och söta små ungar om jag får säga det själv. På vägen hem fick jag en rätt intressant fråga av Samuel som faktiskt var riktigt bra för att vara från en 5-åring. En grym fråga överhuvudtaget oavsett ålder.

Smart grabb den där Samuel

Han frågade min syster vart min mamma och pappa var. Hon svarade att dem var i himlen. Han frågade hur man kom in i himlen, min syster skickade vidare frågan till mig. Jag började fundera, hur kommer man in i ligger himlen egentligen? och hur skulle jag förklara mina tankar för för en 5-åring?

Svårt det där

Jag svarade att man kom in i himlen via pärleporten och att det var sankte per som släppte in en när man kom dit. Då frågade han vart porten låg, ja vart ligger den? Jag svarade att när man dör så hittar man dit. Då vet man vart den ligger. Jag fortsatte tänka lite och började nynna på en låt....Lisa Nilson - Himlen runt hörnet. Då sa jag till Samuel att himlen ligger runt hörnet, vilket hörn vet jag inte. Det vet man när det är dags att åka till himlen. Han ställde en del frågor till men den frågan var ändå mest intressant. Han är intressant Samuel, han kommer med bra och vettiga frågor.

Samuel is a smart little boy

Catch u later!
Yours truly Dytte

måndag, september 18, 2006

Valet

Nu gör jag som alla andra, bloggar om valet. Jag skiter i vad ni säger jag kommer fortfarande uttrycka min åsikt. Det är min plikt som bloggare.

Duty calls

Mitt hjärta är rött, mitt sinne är rött(kommunist?) men ändå så känns det som att detta behövdes. Persson är förlegad, gammal och slö. Det var där felet låg tror jag, i alla fall delvis. Dem fick inte ut den politik som skall representera partiet. Lars Ohly ska vi inte prata om, han lyckades inte ens visa att partiet existerade. Persson och Ohly var grunden till ett stort fett misslyckande.

Förnyelse?

Det är ett gammalt och slaget parti dem där sossarna. Arbetarparti? Nä, dem har tappat sina rötter. Dem måste hitta tillbaka dit och få en ledare som står för något nytt och som är yngre än sin företrädare. Måste få tid att visa vägen. Vänsterpartiet behöver profilera sig ännu mer, få ut budskapet ännu mer. Ohly misslyckades totalt med detta.

Failure

Moderaterna gjorde en GRYM förändring, imponerande faktiskt. Jag måste erkänna att dem gjorde ett grymt val. Dem profilera sig som tusan och fick verkligen ut sin politik. Dem var grymt smarta, jag är mäkta imponerad av Mr. Moderatledare.

Impressed

Nu börjar dock kampen, kampen mot att få det blåa att bli rött igen. Kampen börjar med att Persson avgår, ett steg i rätt riktning. Lars Ohly, ja jag vet inte vad vi ska göra med han. Han måste förändras eller bytas ut. Frågan är bara mot vem i så fall? Persson mot Wallström är mitt tips. Hon verkar het på platsen. 4år kvar till nästa val, 4år till vi byter ut blått till rött igen.

Dem tog Telenorreklamen

Catch u later!
Yours truly Dytte

Sjuk?

Jag är sjuk, som fan också. Det här är illa, riktigt illa. Jag orkar inte vara sjuk. Jag har skola och jobb att göra. Innebandy imorgon också. Det ser nästan ut som jag får strunta i den nu bara för det.

söndag, september 17, 2006

Bilder






Lite bilder från konserten. Mobilbilder mitt i allt hoppande. Ni får ursäkta den lite halvtaskiga kvalitén.

Konsert?

Jag var i gbg och såg på Hardcore Superstar när dem gästade Liseberg i Fredags.
Det var grymt, jag älskar att stå precis framför scenen. Hängandes på gallret och beskåda skådespelet som äger rum framför mig. En känsla av att alla problem som man möjligtvis kan ha, dem försvinner i det ögonblicket bandet man älskar äntrar scenen och publikens vrål hörs i ens öron. Då är allt perfekt, för ett enda ögonblick är allt perfekt.

Perfect

Jag har en speciell kärlek till detta bandet, till Hardcore Superstar. Det var deras "someone special" som fick mig att lova dem evig kärlek. Oavsett vad dem kommer göra i framtiden, vad dem än kommer ställa till med så kommer jag alltid älska dem. Deras "someone special" fick mig att lova detta.

I will always love you

Jag älskar känslan av att skåda ett riktigt grymt band äntra en scen och publikens vrål som fyller mina öron. Allt försvinner då, det är jag, älskande fans eller personer som jag som älskar känslan av en bra konsert och bandet som alla älskar äntrar scenen. Det är vad jag mina vänner vill kalla perfektion!

Inside out

Och nej det hände inget på denna konserten, jag njöt enbart av föreställningen. Även om tjejen intill mig som jag blev tight med under konserten såg bra ut så blev det inte.

Please forgive me

Catch u later!
Yours truly Dytte

fredag, september 15, 2006

Göteborg

Mina vänner jag har något att berätta. Jag ska till Göteborg idag och om jag har tur så kommer jag inte tillbaka till Skara. Det är ju trots allt i gbg det händer. Det vet ni väl? Vem av er minns inte denna händelse? Kommer det hända något liknande idag? Man vet ju aldrig, det är ju konsert dock. Vem vet? Vi får helt enkelt se!

Catch u later!
Yours truly Dytte

Nikolas andra

Jag hoppas att ni inte missat att Nikola Sarcevic kommer ge ut sitt andra soloalbum den 23:e oktober med namnet Roll, Roll and Flee. Första skivan LockSportKrock är ruskigt grym enligt mig och ni som inte hört den. Ge den en chans. Ni kommer inte ångra er.

Catch u later!
Yours truly Dytte

Sweet music

Har ni hört talas om youtube.com? Nu finns det även i för dina öron i form av goear.com
Enjoy


Dagens låttips: Aly&Aj - Rush

Catch you later!
Yours truly Dytte

torsdag, september 14, 2006

Personer på tåget2

Ombord på tåget stiger en kvinna/dam hon heter Britta. Hon är runt 58år, har 3barn och 2barnbarn. Hon är skild sedan 10år tillbaka, det fungerade inte längre med Gösta. Han visade för lite kärlek och dem bråkade ofta. Hon har dock en speciell man hemma också men hon är rädd för att binda sig vid hennes ålder och väljer därför att bara hålla det lite sådär på strulstadiet. Hon visar att gamla kvinnor också kan strula. Dem brukar ta en öl eller två på fredag/lördagkvällen och mysa i soffan framför någon någon halvtaskig tv4 film som går just då. Hon vill gärna börja motionera mer, helst stavgång. Hon har dock inte tid då hon som sagt bor själv och har ett hus med stor trädgård att sköta. Hon gillar att plantera blommor men är inte överdriven i sin plantering. Hon förbannar dagens ungdom som åker förbi med sina mopeder utanför hennes hus och säger att dem inte har något vett längre. Hon ångrar sig djupt över att hon inte vågade göra dem där sakerna hon drömde om som ung. Hon ser bitter ut när hon tänker på det. Hon har jobbat som kioskbiträde i en lite större kiosk i Jönköping. Hon njuter av pensionärslivet. Kommer leva ungefär i 20år till innan hon dör en naturlig död på ålderdomshemmet.

Britta Rocks

Bredvid mig sätter sig en tjej som heter Anna! Anna är 18år och är på väg från Habo till Bankeryd där hennes pojkvän bor. Han heter Johan och jobbar på någon industri i närheten. Hon är blond, smal och snygg. Hon är mycket väl medveten om detta och ser till att få det hon vill ha när hon vill ha det. Hon sätter sig brevid mig för att jag är den enda unga personen i närheten som har en plats ledig plus att hon tycker att jag ser bra ut. Hon ser ut genom fönstret och drömmer sig bort. Bort till något varmare, till något bättre. Hon kommer att jobba i en butik sen, kommer sälja kläder. Hon håller sig borta från ciggaretter men går gärna ut och som det så vackert heter "to shake some ass". Hon får alltid snygga killar runt sig och hon gillar uppmärksamheten men ibland är hon lite lättretad och blir därför arg på dem. Dem står där som fån och förstår ingenting. Hon vet vad hon vill ha och får det också. Vi kommer fram till Bankeryd, hon reser sig och går iväg. Jag tittar ut genom fönstret och ser henne gå där, hon går i tighta JL jeans för att framhäva hennes rumpa. Hon följer modé men inte fanatiskt. Hon vet vad som är snyggt. Hon bara förstärker hennes naturliga skönhet. Hon vet att hon är snygg och gör inget för att dölja det. Anna är en tjej som går sin egen väg. Hon är en tjej du vill ha som flickvän och som din flickvän vill vara som. Anna är grymt bra i sängen. Det säger hon själv och hennes gamla pojkvänner och nuvarande pojkvän också. Hon kommer gifta sig när hon är 28år, med Johan. Dem kommer få två barn, en pojke och en flicka. Vi får väl se vad som händer med henne.

Anna är HET

Personer på tåget

En man som är runt 55år heter något i stil med Göran, sitter på andra sidan gången och kikar på planritningar, jag tror att han är någon sorts arkitekt eller byggare av något slag. Han ser i alla fall inte ut att vara på väg att köpa ett hus, inte med så många planritningar som han har. Han ser ut som att han ska bygga det där huset. Det förstärks också av att han har snyggt modernt skägg för män i den åldern och en ganska flashig mobil. Hmm tror inte det är så bra att ha den där mobilen när du bygger hus tänker jag, den kan ju gå sönder.

Göran Rocks

En tjej som är runt 17år heter Sofia, lite överviktig med glasögon och läsandes i en kemibok 100poäng. Hon läser vid gymnasiet, naturprogrammet med inriktning kemi/fysik(finns det en sån inriktning?). Hon har bandagerat sin vänsterhand, hon gjorde illa handen på gympan med klassen. Ramlade när klassen spelade fotboll, hon började gråta för det gjorde så ont. Hon sitter och lyssnar på musik som strömmar ifrån hennes mp3. Det är av den gamla modellen, hon har ingen ipod som alla andra. Hon lyssnar på backstreet boys och hon har affischer med dem hemma på väggarna på sitt rum. Hon var på deras senaste spelning här i Sverige och skrek ut deras namn och fick deras autograf och en kram av dem efter spelningen, hon började gråta av lycka. Hon drömmer om att bli en framgångsrik och känd forskare, tyvärr kommer hon sluta på en industri och vara där i 25år tills hon till sist får sparken och går på a-kassa en längre tid.
Det ser inte ljust ut tänker jag.

Sofia Rocks

Merca?

Merca är böndernas nya traktor. Jag har sett 3st bönder med varsin merca på vägen till skolan. Det är ett faktum, merca är böndernas nya traktor. Med all rätt också skulle jag vilja påstå, skitbil.

Par in hearts?

Where do broken hearts go?
Can they find their way home?
If somebody loves you, won´t whey always love you?
I look in your eyes and I know that you´ll still care......for me.

onsdag, september 13, 2006

okej?

Jag förstod inte hur någon kunde hitta min sida genom att söka på "freepiXXingmoXXes". Vill inte skriva ut hela ordet då jag antagligen kommer få sökträffar på det då istället. Jag var tvungen att kolla om det var sant. Det var det, det var någon av dem autogenererande kommentatorerna som hade lagt in det i min blogg. Idioter.

DELETE DELETE DELETE

Catch u later!
Yours truly Dytte

Comeback?

Jag sa till mig själv att jag skulle sluta blogga. Att jag skulle ge upp bloggen, lägga ner den. Radera hela helvetesbloggen. Det blev inte så. Jag får ibland sug efter att blogga. Det är som en sjukdom. Alla vi bloggare är extremt sjuka människor. Det finns spelberoende, det finns drogberoende, det finns nu också bloggberoende. Vart är vår hjälp? Vart tusan finns det psykologer som ska hjälpa oss att förstå att vi kan bli av med detta beroende? Lägg in oss på anstalt, vi behöver hjälp.

Institution next

Du fisken, jag tänkte på vårt samtal för en tid sedan. Där du sa något i stil med att du vill vara bäst i det du gör. Du har lyckats på fler än ett sätt kom jag och tänka på för någon dag sedan. Din blogg är ju #1. Fan, du är en riktig go getter. Om man ändå hade samma driv som du.

Keep on blogging master fish!

Jag fick ett sms häromdagen, från ett gammalt ragg. Ett ragg jag tänkte på alldeles nyligen faktiskt. Jag(hon?) raggade upp henne, eller ja nä fan hon ragga fan upp mig. Det blev aldrig något och på något konstigt sätt ångrar jag att jag inte satsa lite. Orka bry sig sa jag då. Idiot sa jag om mig själv sen. Hon frågade mig om jag kom ihåg henne(jag var lite dålig på att hålla kontakten), jag svarade givetvis att jag gjorde det. Det gör jag ju, jag minns henne. Hon frågade om jag ville träffas nån dag, hitta på något? Ja, visst svarade jag. Jag är alltid ledig för er kvinnfolk. Fan, jag är ju singel. Jag kan inte bry mig mindre.

Text message

Jävla bloggberoende, finns det en stödgrupp för såna som mig eller? Hallå? Jag behöver ju faktiskt hjälp här. Vart finns min hjälp? Ni som klagat på att jag inte bloggat shut the fuck up now, im ill again. Ill with bloggsickness.

Im not sick but im not well!

Catch u later!
Yours truly Dytte

söndag, september 03, 2006

The hunt

Alla jagar vi något här i livet, om det är en dröm, en kille, en tjej, en mening, ett syfte, en lycka, ett liv. Det finns alltid något vi jagar och vill ha. Jakten är mer än halva nöjet, det är hela nöjet. Det tog ett tag för mig att förstå det. Jag var naiv, jag förstod inte att jakten var hela nöjet. Det måste alltid finnas något att jaga, även om det är något litet.

Hunt them down

Du jagar hela tiden och du blir inte nöjd när jakten är över. Du bara jagar vidare efter något bättre, hela tiden något bättre. Du nöjer dig aldrig med något, jag håller med. Varför nöja sig med något när det finns bättre? Ja, varför då göra det? Bara jaga efter nya mål hela tiden. På ett sätt är det bra och på ett sätt är det dåligt.

Hunt me down

Vem försöker jag lura? Jag slutar, i´m gone! Bye bye

lördag, september 02, 2006

Nothing to say

I don´t feel for dancing!

Utanför mitt fönster strålar solen och regnet faller lite lätt och molnen blosser snabbt förbi. Ännu en dag att glädjas över? Eller? Vem sitter egentligen på alla dessa svar?

Who is the all knowing?

Dagens låttips: Pussycat dolls - Buttons

TRött?

Jag tänkte blogga men jag skiter i det jag orkar inte!

fredag, september 01, 2006

Books

Jag var och köpte några böcker förut. 4st för att vara exakt, i pocketform. En som handlade om en tysk ss-soldat, en om en intern på ett texasfängelse, en om riddare och en bok om cancersjuka. Det är dock inte detta mitt inlägg ska handla om utan det ska handla om Sigge. Han har gett ut en bok. eller kanske två eller ja kanske rentav tre det framgår inte riktigt. Det kan ju vara en annan Sigge Eklund som skrivit böckerna.

Who are Sigge Eklund?

Jag vet att han har skrivit boken "Det är 1988 och har precis börjat snöa", jag såg hans bild på baksidan. Han var rätt sött! Nä, men allvarligt han har skrivit en bok om hur det är att vara farsa och att han hittade tillbaka till sig själv genom band som hade spelats in när han var liten.
Jag tror storyn var något sådant. Han bloggar ju som många vet. Om dittan och dattan men alltså han har skrivit en bok.

Cook book?

Det visste jag inte, jag var nära på att köpa den men gjorde det inte då jag inte såg mig själv som farsa i nuläget. Inte ens i närheten av pappa är jag. Jag har ju inte ens en tjej just nu och jag har inte gjort någon gravid på 9månader. Det är jag helt säker på. Jag har ju någon jag brukar gänga med men ja det är det ingen som vet om.

Farsa?

Jag diggar böcker i alla fall. Jag tycker det är intressant. Svårt att hitta någon bok som verkar intressant enligt mig i alla fall. Det finns många böcker men få som väcker intresse hos mig. Har du några tips på böcker?

Tips stäng gylfen

Catch u later!
Dytte

Jag älskar naket

Alltså vad tusan håller dem på med på tv eller? Tjejer i trosor dansandes med halvt uppknäppta skjotro och fjantades med en slips. Vickandes på stjärten och lesbiska anspelningar till max. Jag vet inte vad dem sysslar med men något är det i alla fall. Jag lovar det är sant. Alltså visst jag är kille men fan lite kan väl för tusan dölja? Alltså jag bara undrar vart tusan detta kommer sluta. Tänk er om 10år på tv. Det enda dem kommer ha på sig då är en minimal tygbit.....den kommer sitta på ryggen. Bara så ni vet!

Videon var föresten för michael gray feat shelly people låt som hette ja jag vet inte jag koncentrera mig så på brudarna. Någon som vet?

Catch u later!
Dytte

Going national?

Var nyss ute och handlade lite på Willys(smygreklam) här i Skara. Köpte mig lite citronfyllda muffins, två kanelbullar, två wienerbröd, en big one pizza, Aftonbladet med bilagan klick, en mars, en japp, en coca cola och lite rågkaka. Intressant va?

Vill ni se kvittot?

Efter det bar det ut, ut för att diskutera politik med sossar om ungdomspolitik och medelålder i kommunfullmäktige och riksdag. Jag tänkte bara prata med dem lite snabbt. Få en allmän uppfattning om vad dem ville göra kommunalt och på riksnivå. Det slutade med att det blev en ingående och djup diskussion om utbildning, ekonomi och jobb. Samtalet tog en runt en timma. Det var en intressant diskussion även om det inte var så mycket allmänna frågor.

Interesting

Det var mest en diskussion för att få deras bild av samhället och vad som behövs göras i kommunen och i Sverige överhuvudtaget. Jag frågade knappt jag bara ledde in diskussionen på ämnet så fick dem berätta om saker dem tyckte var bra och dåligt. Jag sa inte att dem skulle berätta vad som var bra och dåligt utan jag fick dem att säga det. Jag kanske påverkade dem att berätta det, jag kanske manipulerade dem? Näää, det tror jag inte. Dem gjorde det av egen fri vilja.

Free will for the win

Dem försökte bjuda på godis och kakor men jag stod emot frestelserna, mig mutar man inte med godis inte. Min röst får man kämpa för! Det gjorde dem också. Jag ifrågasatte budskapet dem sänder till ungdomar genom att ha personer med medelåldern 45år i kommunfullmäktige. Den yngsta på deras lista var 28år. Det är för dåligt enligt mig.

28år? Det är fan 7år äldre än mig.

Dem ville att jag skulle gå med i deras ungdomsförbund. Dem tyckte jag hade vettiga tankar som passade in i deras partipolitiska program. Jag är en arbetare från en arbetarfamilj. Visst fan skulle jag passa in. Visst, jag vill också förändra men ungdomsförbundet? Kom igen, jag är ämnad för större saker. Jag går direkt in i partiet och kandiderar direkt. Jag behöver ingen marknadsföring. Alla vet vem jag är! Jag är dytte för tusan. Jag släpps förbi i krogkön så fort vakten hör att det är dytte som står i kön(Han trodde iofs jag var kändis men ändå).

Fuck that, im going national. Vote for Dytte when you vote for statsminister

Sossarna behöver hitta sina rötter, arbetarrörelsen. Av arbetare för arbetare! Back to brick number one. Dem vann lite av min röst i alla fall. Dem visade en framtidstro och en realistisk syn som dem var ärliga om. Dem sa ärligt vad dem ville och vad som behövde förändras. Jag håller med dem. Kanske får dem min röst när den stunden är kommen.

I´m a simple boy with one valuable vote!

Catch u later!

Cash is everything

Solen lyser och jag känner lite ångest över att jobba. Jag har ingen lust med det idag, att jobba alltså. Jag får offra mig för pengarna för det är ju dem som styr världen idag. Inte tusan är det kärlek till medmänniskan som får en att kunna leva ett "normalt" liv.

Cash is king

Människor i dagens värld är så giriga. Jag är också girig. Jag skulle ljuga om jag påstod annat. Om vi kan tjäna eller få mer pengar för att göra andra saker så kan vi offra oss för det, för dem där extra slantarna vi kan köpa så mycket mer för. Egentligen tänker vi ju att det vore skönt att inte behöva oroa sig över räkningarna och att man har så man klarar sig om man får en fin löneförhöjning eller byter jobb till något med bätre betalt. Det roliga då är ju bara att man skaffar sig mer utgifter. Inte större frihet utan större räkningar.

Large bill and small bill

Vi människor är lite roliga. Nä, vi är mycket roliga. Det är bara så att vi önskar en sak och när vi får det önskar vi oss bara mer. Kan vi inte bara vara nöjda?

Money is everything

Catch u later!
Dytte

torsdag, augusti 31, 2006

Få dem att förstå

Jag sitter och funderar lite. Satt och pratade med en tjej igår. Hon fick mig att minnas saker som jag varit med om. Hon påminde mig om vart jag kommer ifrån och vad mina mål i livet är. Hon är i samma sits som jag var för ungefär 2år sedan. Bor fortfarande hemma och har en mamma som är obotligt sjuk i cancer. Hon berättade saker för mig som bara en person som har varit med om detta kan berätta. Känslan i orden går inte att beskriva. Dem skär i mig som om dem vore knivar. Det är dock inte blod som kommer från dess sår, det är tårar.

Like knifes making me bleed

Jag har flera gånger önskat att jag hade kunnat ta all min mammas smärta och min pappas smärta när dem var sjuka i cancer. Om jag hade fått bestämma hade jag offrat mitt liv för att dem två skulle få leva vidare. Jag önskar att jag kunde ta all smärta alla cancersjuka har istället för dem. Offrat mig för deras skull för, att dem ska slippa lida i denna helvetiska sjukdom.

Take me

Jag kan inte det dock, långt ifrån. Inte ens nära, inte ens lite. Jag kan inte ta bort någon smärta för dem överhuvudtaget. Jag kan bara be om styrka till dessa människor. Dem som genomlider något jag aldrig önskat skulle existera. En sjukdom som numera känns lika vanlig som en förkylning. Vad är det för sjuk värld vi lever i?

Sick sick world

Jag hoppas med min bok(om den någonsin blir klar och om den blir utgiven) kunna förändra associationerna med ordet cancer. Få människor att förstå hur svår sjukdomen egentligen är. Få ett barns/ungdoms berättelse om hur det verkligen är att se den personen man älskar mest i hela livet tyna bort framför ens ögon. Få dem att förstå hur viktig forskningen kring denna sjukdom är.

Important

Få dem att förstå hur hela ens liv kan rasa samman och aldrig byggas upp igen på bara en sekund. Sekunden det tar för läkaren att säga att man har cancer. En bråkdels sekund för informationen att nå hjärnan och en bråkdels sekund för att sätta sig ner, sätta handen framför munnen och ännu en bråkdels sekund för att brista ut i tårar. Ens liv är förstört tillsammans med kanske 20liv till. 20liv som sätter sin tillit till denna person. Någon som alltid funnits där. Någon som nu kommer att försvinna ur deras liv på ett sätt ingen kunnat förutspå.

En sekund är allt som krävs för att ödelägga en människas liv

Catch u later!
Dytte

Åsiktsforum

Människor tolkar min blogg friskt och vågat. Det får dem göra, det är tillåtet. Det man skriver, säger och gör tolkas av alla människor. Det är en mänsklig rättighet men det jag inte gillar med detta tolkandet är när folk blir arga, sura och förbannade på mig.

Tolka det här?

Jag fick bitska kommentarer på ett inlägg för ett tag sen men jag bryr mig inte. Ärligt talat alltså jag orkar inte bråka med er. Det är så onödigt. Jag får inte ut något av det och jag tvivlar på att ni får det. Det är så ovärt och bara slöseri med energi.

Waste of time and energy if you ask me!

Jag fick ett mail för några dagar sen där någon hade tolkat ett inlägg helt fel. Förlåt mig, men hur svårt kan det vara att fråga? Jag är alltid öppen för en diskussion. Det är bara fråga eller ge mig ett påstående så kan vi diskutera.

I´m sorry

Jag fick också en grym utskällning av en tjej på msn om ett inlägg som berörde henne och hennes situation. Jag har en åsikt om mycket och många. Detta var ett litet inlägg där hon berördes extra mycket och kände att hon var tvungen att förklara för mig varför det var som det var. Det kändes som att jag fick en grym utskällning. Det var min tolkning och jag ber om ursäkt till dig om det inte var så. Jag tror du vet vem du är.

opinion?

Catch u later!
Dytte

Dreaming

Min skugga lägger sig på marken framför mig. SOm en ond demon som förföljer mig, vart jag vet vad den vill nu. Jag vet hur jag ska bli av med den. Jag ska följa min dröm.

Back you creature of satan

Nedräkningen är över. Den har stannat. Den är borta nu! Jag stannar, det är lätt att följa sina drömmer men det är svårt att strunta i dem. Jag följer den för att det har alltid varit min dröm att jobba med detta. Plus att min mamma har påverkat mig till detta. Hon trodde alltid på mig och ville alltid mitt bästa. Hon trodde jag kunde bli något. Jag tror också jag kan bli något.

Dream coming true?

Jag har börjat nu, jag har börjat skriva på min bok. Jag har kontaktat flera förlag för att prata med dem och se vad dem säger om idéen. Om det är något dem skulle vilja trycka. Jag har fått ett svar där dem säger att dem vill se en del av boken innan dem säger något men att det är en bra idé. Jag förstår dem! Ge en debutant chansen att ge ut en bok utan att veta i vilken stil den kommer gå. Det är en risk man tar då.

I´m a risk taker

Jag vet inte men inom mig tvivlar jag på att den kommer ges ut, men om man tänker på samtalet jag hade med fisken. Då är det möjligt att jag en dag kommer få ge ut den här boken. Det är bara jag själv som sätter gränserna för vad jag klarar av och inte klarar av. Frågan är om jag vill få den utgiven när den är klar. Det kanske bara är ett sätt för mig att sätta punkt för detta kapitlet på något sätt. Jag tvivlar på det också. En bok har jag velat ge ut och jag har nu börjat med det i alla fall.

Wish me luck!

Boken ska handla om ungdomar vars föräldrar eller förälder gått bort i cancer. Hur de upplevde den tiden och hur de lever nu efteråt. En sådan sjukdom påverkar en människa grymt mycket oavsett ålder. Fast jag vågar påstå att dem som är under 20år påverkas mycket mer då dem fortfarande bor hemma och deras enda livlina är kanske deras mamma eller pappa. När dem försvinner så försvinner mycket i livet. En viktig del av en själv, bitar saknar. Ett pussel som aldrig går att lägga klart, den viktigaste pusselbiten saknas, hjärtat.

I wish

Catch u later!
Dytte
Ni får döda mig och ni får hänga mig men för ett ögonblick ska jag var en sexistisk och ytlig man.

Pussycat dolls är för jävla HETA!

Dem sjunger hot i slutet på "buttons" och jag håller med det är ruskigt HOT! Over and out!

Det är tillåtet att vara man ibland det är det. Utan nedvärderande kommentarer från det motsatta könet!


Catch u later!
Dytte

Design?

Som ni kanske märkt har jag ordnat lite med designen på bloggen. Jag hade tröttnat lite på den gamla designen och jag är inte så grym på kod överhuvudtaget så jag kan bara göra enkla små ändringar och leta kod på andra sidor ungefär. Därför har det tagit lite mer tid än väntat. Jag är fortfarande inte helt klar. Min header(bilden högst upp) ska bytas ut då vissa tydligen får en 9/11 känsla av det hela.

Change change change

Plan och byggnader i samma bild är tydligen inte tillåtet längre. Så kan det vara. Jag får acceptera det och bilden var ändå tänkt som en tillfällig lösning då jag ordnade fram en ny header. Den kommer så fort jag får tid och inspiration till att göra den. Tills vidare får ni ha överseende med detta.

Look over and look beyond

Länkar osv kommer också att dyka upp inom en snar framtid. Jag hoppas ni gillar designen lika mycket som jag gör. Smaken är ju annars som baken, delad. Det får helt enkelt funka för jag gillar den. Jag tröttnar väl på den snart också så det kommer väl en ny om några månader.

Like me too

Catch u later!
Dytte

Baby when we are together

Förlåt mig mina vänner för att jag inte bloggat. Jag har hört att några av er har saknat mig. Jag har saknat er också. Även om jag inte vet vilka ni är.

I´m back!

Catch u later!
Dytte

måndag, augusti 28, 2006

Full?

En kille som är lite lagom så där aspackad bestämmer sig för att styra upp en taxi. Till saken hör att han har någonstans mellan tre- och femhundra meter hem. Menmen, är man lat så är man. Hursomhelst får grabben tag i en taxi och berättar vart han vill åka.

"Du, jag har varit med förr va, pengar i förskott annars kör jag inte", säger taxiroddaren, varpå vår vän ger henne en femhundring eftersom det var det enda han hade på sig.

Resan går som väntat snabbt och väl framme vid destinationen slänger grabben upp dörren och flyger ut, springandes mot lägenheten.

"....MEN PENGARNA DÅ?", ropas det från taxin
"Dom kan du glömma", ropar vår vän tillbaka och räcker upp ett av sina fingrar.

Han var dock, ska tilläggas, inte fullt lika nöjd dagen efter.

Detta var en liten story från detta stället!

Catch u later!
Dytte

Förändring?

Jag jobbar på en idé just nu till bloggen. Försöker utveckla bloggen. Försöker införa något nytt bland alla dessa känslor och könsord som har kommit på senare tid. Jag säger inte att alla dessa känslor och könsord är fel. Absolut inte! Jag själv bloggar grymt mycket om känslor så varför skulle jag tycka illa om det?

Feelings

Könsord är dock något jag inte skriver så jätteofta. Det förekommer men inte alls i samma utsträckning som känslor. Jag ska försöka ändra lite på bloggscenen i alla fall. Vi får se vad som händer. Jag kollar upp vissa saker just nu och får hoppas att det går vägen.

Wish me luck

Catch u later!
Dytte

söndag, augusti 27, 2006

I know that you know

Jag vet att du ibland saknar mig även fast du inte säger det rakt ut. Du spelar en roll som gör det omöjligt för dig att visa att du saknar mig men ändå så gör du det. Varför inte bara visa det? Jag vet mer om dig än vad du själv vill tro men innerst inne vet du att det jag vet om dig det vet ingen annan. Det är ingen tidigare som fått ta del av så mycket under så kort tid som jag har fått.
Trust in me

Du litar mer på mig än vad du själv vill erkänna. Du vet att du skulle kunna placera ditt liv i mina händer och jag skulle göra allt för att skydda dig. Du vet mer än vad du själv vill erkänna.

I´m here, i´m always here for you

Catch u later!
Dytte