Great day

Det har varit fullt upp både igår och idag. Igår drog jag som bekant till Göteborg för att hänga med M. Det var en riktigt bra dag faktiskt och vi hade så roligt att man inte ville att dagen skulle ta slut. Vi gymmade, hade allsång, spelade biljard och träffade fyllekåta tjejer. Mer om detta kommer senare.

Later

Jag ska strax iväg på bio med praktikanten så än är inte min dag slut. Kom hem för åtta minuter sen så det är fullt upp idag också. Imorgon har jag bestämt att det är vilodag. Det kan jag behöva. Mer inlägg är att vänta senare som sagt. Då får ni höra om helgen.

So far

Muppskägg

Jag har ont i magen. Har inte ätit frukost än. Sen är jag väldigt trött också. När man går och lägger sig efter tre och går upp vid strax före nio så kan vem som helst räkna ut att man blir trött. Var tänkt att jag skulle raka mig nu på morgonen (intressant information) men jag trodde att min buss mot Göteborg gick 09:40 men kollade och såg precis att den gick 09:50. Det vill säga att jag hade hunnit duscha.

Shower

Nu får jag istället se ut som en mupp med fem dagars skägg i ansiktet. Det får väl gå, för den här gången. Mina ögon är fulla av grus och jag vill bara stänga ögonen för att sova igen. Får försöka sova på bussen och hoppas på det bästa. Sovandes som en mupp med muppskägg.

Tack för mig

Why not?

Det har varit fullt upp idag(läs torsdag) och jag har fortfarande inte gjort klart min artikel. Varför inte? Det var så att först var jag iväg med min svåger och hjälpte honom och sen var jag med två kompisar i Skövde. Jag kom hem för cirka 20 minuter sen och jag tänker inte sätta mig med det nu då det tar ungefär två timmar för mig att skriva klart det om inte mer.

Write later

Blir den klar imorgon? Nej, det kommer det inte bli. För imorgon är det full rulle igen. Imorgon (läs fredag) 09:50 befinner jag mig på en buss på väg till staden jag älskar. Väl där blir det, som vanligt, några intervjuer och sen hänga med M. Vi spelade squash sist jag var där och det var förbannat roligt. Därför blir det ett pass med squash även denna gång. Jag åker hem på lördagen för M ska plugga på söndagen. Då lär jag få skriva ihop mina intervjuer så att det nästa torsdag finns en artikel redo.

Wrote

Sen är jag fortfarande lite sur över resan till Spanien som jag inte får följa med på längre. Kanske är detta min hämnd. Att strunta i att skriva en artikel för en vecka. Rätt åt dem, tycker jag. De förtjänar det. Samtidigt skadar det väl förmodligen mig mer än vad det gör dem. Men det skiter jag i just nu.

Revenge

Förskjuten arbetstid?

Nu ska jag hjälpa svåger med lite saker och sen ska jag bege mig till Skövde och några kompisar. Fullt upp idag. Ska vara klar med en artikel vid 16.30 också. Kan ni gissa vad som händer med den? Jo, den skjuts fram. Så är det med det.

Bordlägger frågan

Hjältar

Jag följer serien Heroes. Den dog ut lite när manusförfattarstrejken (vilket långt ord) var. Efter det har den aldrig riktigt återhämtat sig känns det som. Visst den är fortfarande populär men inte så förbannat populär som den var tidigare.

Poppis

Jag tycker fortfarande att det är en bra serie men inte sådär förbannat bra som det var tidigare. Ändå följer jag serien och tycker den är bra. Det värsta är att avsnitten kommer med så långa mellanrum (läs en vecka). Därför får jag pina mig igenom en vecka för ännu ett avsnitt av vad som kan vara en av de bästa serierna någonsin. Denna och Band Of Brothers är i en klass för sig själva. Det märks inte att jag är kille va?

Guystuff

Kedja

Bara så ni vet så hatar jag kedjebrev.

Now you know

Suit up

Om jag ska vara ärlig var den artikeln jag slängde upp förut skit. Skärpning för fan.

Föräldrar Nevnarien

Träffade Nevnariens föräldrar när jag var ute på stan idag. Jag har träffat dem ett flertal gånger tidigare och det som slår mig varje gång är hur förbannat trevliga de är. På ett bra sätt. De är sig själva i alla lägen och och likaså idag. Mamma Nevnarien började flaxa vilt med armarna för att illustrera något i sin berättelse, trots att det var människor runt omkring oss. Nu var det inte små rörelser med armarna utan det var verkligen snabba och stora rörelser. Det är vad som gör hennes föräldrar så speciella. Inte för flaxandet utan för att de är sig själva. Det är därför jag gillar dem.

I look up to them

Jag ville fråga fråga Pappa Nevnarien om hans behandling, om sjukdomen. Men jag blev rädd. Vågade inte fråga det för egentligen har jag inte med det att göra. Jag vet att ibland är de frågorna de jobbigaste. Hur det går. Man vet det knappt själv och sen ska det komma någon jävel och fråga om det. Påminna en om den där sjukdomen som i sig är ett helvete. Som om inte det är nog.

Don't ask

Jag minns en gång för något år sedan då jag träffade på Pappa N på ica. Vi pratade om inlines och han berättade att det fanns en inlines-vasa om jag inte minns fel. Jag tyckte det lät intressant och sa att jag gärna skulle åka den med honom om han ordnade lite mer information om det. Han hörde aldrig av sig. Inget jag är ledsen eller arg över. Men kanske borde jag hört av mig istället. Visat att jag verkligen ville. Kanske borde jag inte tänka på det alls.

Think

Men om vi går tillbaka till samtalet idag.
Det är svårt att känna sig bekymrad eller ledsen i deras sällskap. Alltid är det något de gör eller säger som får en att skratta eller le. De är speciella de personerna. Både Mamma och Pappa Nevnarien.
När jag ser, träffar eller får höra om Nevnariens föräldrar så hoppas jag att hon själv vet hur lyckligt lottad hon är som har så underbara föräldrar. Som bryr sig om henne så mycket. Som vill henne väl. Jag hoppas också att de själva förstår vilka underbara människor de är. Jag önskar dem all lycka och hoppas att de alltid kommer att vara sig själva.

Be yourself

Gianluca Pessotto

För er som inte är sportintresserade så ska jag dra storyn. Gianluca Pessotto har spelat i det italienska landslaget och i klubblaget Juventus. Han är väldigt känd i Italien och framförallt i Turin där Juventus har sin bas.

Italy

Under VM 2006 försökte Pessotto ta livet av sig genom att hoppa från ett fönster 15 m över marken. Han gjorde detta då Calciopoli var i full gång i Italien. Calciopoli var en stor fotbollsskandal i Italien där just Juventus, som han nu var sportchef för, var inblandade. Han själv hade inget med det att göra men han kände sig obekväm med sin roll i klubben efter att skandalen var ett faktum. Han blev deprimerad och därefter försökte han ta sitt liv.

Life

Det finns flera videos ute på nätet med Gianluca Pessotto där han beskrivs på flera olika sätt. Men en video jag får rysningar av är denna. Speciellt fyra minute in i klippet. Ni hör en röst som skriker Gianluca Pessotto om och om igen. Denna person har blivit utsedd till Europas bästa spelare. Hans namn? Fabio Cannavaro - vunnit VM och spelat i Juventus. Det är STORT. Rysningar.

Mäktigt

No more tears

Nu har jag varit barnvakt igen. Idag blev det mer läsande och mindre gråt från den lilla tjejen som heter Tilda. Det tackar vi för.

Risposi in pace Candido Cannavó! Tu é amato.

Tji

Tji fick jag för läsa det fick jag ju inte göra. Blev några timmars spelande på ps2 som gjorde att jag fick huvudvärk. Det i kombination med att systerdottern hade feber gjorde det hela otroligt mycket roligare. De små liven börjar gråta för minsta lilla. Varför? Imorgon är det barnvaktande som gäller igen. Får se hur det går.

Fever

No work just play

Ska ut till min syster och vara barnvakt nu. Blir väl i två timmar som minst skulle jag tro. Den tiden använder jag till att läsa Nivas mästerverk "den nya världsfotbollen".

Talk to you later

Work and no play

Det har varit en lugn dag idag. En dag som ägnats åt att läsa böcker, göra research och planera kommande uppdrag. Imorgon har jag ett fullspäckat schema då samtal ska ringas, människor ska mailas, personer ska träffas och intervjuer planeras och skrivas.

Write this down

Imorgon ska jag också registrera en ny hemsida och få upp den så fort som möjligt. Sidan ska ta upp ett ämne jag var väldigt kunnig i tidigare och där jag fortfarande har en del kunskap. Kommer nog bli väldigt roligt när allting väl är klart.

Knowledge

Jag skrev i första stycket att jag ska maila lite människor. De som har ett mail att vänta är en webbdesigner, några skolor, några kollegor och en klubb här i Sverige. Webbdesignern för en hemsida jag håller på med, skolorna för att fråga om deras studenter är intresserade av ett projekt jag håller på med. Kollegorna är de jag ska jobba med på den nyss nämnda hemsidan som designern håller på med. Den hemsidan som webbdesignern gör åt mig och den jag ska registrera imorgon är dock två helt olika sidor.

Design

Världens längsta man

Jag har börjat gilla den här killens musik. Lyssna själva.

Rullar fram

Igår var det tänkt att det skulle bli Scotts på stadens lokala uteställe. Tji fick dem då det blev ändrade planer. När min vän kom hit och vi skulle ladda upp för utekvällen med nyss nämnda band i högtalarna blev det stopp. Tanken som for genom våra huvuden var "va? är det detta vi ska lyssna och dansa till?" Där och då började vi prata om bowling.

Bowl

Vi var en två man stark trupp och vi skulle inte inta något uteställe för kvällen. Det var en sak som var säker. En annan vän ringde och vi försökte få med honom ut på just Scotts. Han har match idag så han var inte på den idén. Då föreslog vi bowlingen och då jävlar tog det fyr. Idén satte sig och inom två röda så var han här.

Let's bowl

Hit kom han med äckligt godis, men som jag ändå åt av, och ett glatt humör. Sen blev det att lyssna på musik och ha allsång. Som vi brukar ha. Efter en timme begav vi oss iväg till lokalen de kallar happy bowl. Vi kom in helt utan att behöva visa leg trots att mina kinder var rena som barnrumpor och jag kunde misstas för en 12-åring som fått sin första finne. Dock var jag finnfri för kvällen och det var väl tur det. Kanske det som gjorde att jag kom in utan att vifta med mitt lilla plastkort.

Jag är 12 år

Det blev lite rullande av klot där jag kom sist totalt sett och kom tvåa som bäst i en serie. Eller näst sist om ni föredrar det. Ert val. Självklart blev det lite färdkost för den kalla vägen hem till mig från stadens bästa hamburgerställe. SG går inte av för hackor. Satt sedan och pratade en stund hos mig innan det var dags att dra sig mot sängen. Helt själv. De andra lämnade innan.

Fuck MCD

Spain

Igår började det spridas ett rykte på en av sidorna jag skriver för eller rättare sagt deras konkurrent. Fakta var att det skulle bli en tvåmanntrupp som skulle åka till Spanien för att bevaka ett lags läger på plats. Jag var en av dessa två och den andra var chefredaktören för denna sida.

Going to Spain

Ryktet som spreds däremot pratade om en två killar som skulle vara runt 20 år. Det vill säga att jag inte var med i dessa planer. I år fyller jag 24 år och jag ser mig inte längre som en 20-åring. Jag hoppades och trodde att detta rykte var falskt. För att få klarhet i det skulle blev jag tvungen att prata med chefredaktören. Vilket är vad jag gör nu. Pratar med honom alltså.

False

Min fråga var väldigt oskyldig och jag spelade ovetande om ryktet som hade dykt upp. Frågan lydde: "Jag såg att allting var klart inför lägret nu. Gött". Det var då bomben levererades i form av att han hade dystra nyheter. Den andra Spanienresenären skulle inte vara moi utan en helt annan person.

Fuck this

Självklart blev jag besviken och blev nog mer besviken när anledning till det hela kom. Den korta anledningen var att de ville ha med någon som hade erfarenhet av videoredigering och kunde filma. Det roliga (sorgliga?) med detta är att jag gick medieproduktion på högskolan. Jag kan ensam producera och redigera ett program för helvete. Om detta var anledningen eller inte vet jag inte med 100% säkerhet. Men förbannad är jag.

NOT going to Spain

Vet inte om jag ska skratta åt deras idioti eller gråta för att jag inte längre får åka till Spanien. Det börjar luta åt det sistnämnda. Men får väl försöka svälja det och gå vidare.

Their loss

Sell me some sand

Jag ska snart iväg på möte. Den där kära webbdesignern väntar på mig och han vill få, som han själv säger, "lite mer kött på benen". Jag ska kasta honom både en kyckling och en lammstek tillsammans med lite silvertejp. Där har han sitt kött.

Meat

Får se vad jag ska berätta för honom. Ska försöka göra en bra deal med honom. Som jag sa till en kompis idag "jag kan sälja sand i Sahara" för att ge exempel på min oerhörda skicklighet att sälja saker. Därför är jag säker på att jag kommer lyckas sälja en bra deal där det mest är jag och mina vänner som tjänar på affären. Synd för designern men desto bättre för oss.

Better

Efter det bär det iväg till Skövde för ett möte med min vän och kollega. Det ska diskuteras vad vart nästa mål är. Hur pengarna ska strömma och hur vi ska bli snuskigt rika till slut. Problemet är väl att vi varken har en eller två kronor just nu. Varför tror ni jag ska fixa en bra deal?

Deal

Kvällen går i dansbandens tecken för ikväll kommer Scotts till Skaras uteställe. Det är en rekommenderad ålder på 25 starka år. Vilket varken jag eller mitt sällskap för kvällen innehar. Därför får vi se hur det går. En sak är säker och det är att det kommer bli roligt oavsett om vi kommer in eller inte. I'm putting on my danceshoes.

Dance for me baby

Snart drömmer jag om dig

Jag är livrädd för att fastna i det här. Kanske är det försent nu. Försent för att säga allt det där jag ville ha sagt. Är det dags att känna något nytt och verkligt? Istället för den här känslan av att inte tillhöra. Att inte tillföra något nytt i diskussionen.

Fade away

Det är ingen diskurs det här utan det är något helt annat. Vad det är har jag svårt att sätta fingret på. Min vän säger att jag är på väg. Men som hon säger "det ska bara smälla till först". Är det rätt? Saknar jag den där sista pusselbiten som behövs för att det ska bli komplett? För att motivet ska träda fram och visa mig bilden av vad som komma skall.

Picture

Jag har bara förlorat vägen ur sikte för en stund. Jag är snart tillbaka på den och då, då kommer jag drömma om dig. För de säger att det kommer när man minst anar det. Och jag lovar att det skulle komma riktigt oväntat right about.....now. Kanske ska jag bara dansa som om ingen ser mig. Det sägs att det är då man dansar som bäst.
Vad får du egentligen när du kraschar och brinner?

Can you pick me up

Ingen soldat

Jag gjorde en intervju med en allsvensk spelare nyligen och fick reda på att en av hans favoritartister är Lars Winnerbäck. Han gillade Linköpingssonen redan innan sonen blev känd och tycker inte riktigt om dessa fjortisar som står längst fram vid staketet och skriker Lars namn.

Scream my name

Hans favoritlåt var "ingen soldat" med nyss nämnde artist. På väg till match laddar han alltid upp med den. Min fråga blev då hur man taggar till med en sån låt i öronen. Sök på youtube och lyssna på låten. Du kommer förmodligen inte tagga till. Kanske är det lugnet han är ute efter. För låten är allt annat än up tempo.

Tagga

Kanske är det bara en fundering över livet som han har. Något han identifierar sig med. Nästa intervju med honom ska bara behandla musik för att gräva djupare i frågan. Vilken låt förlorade han oskulden till, vilken är han och hans frus låt, vilken låt vill han tillägna sin son. Det kan bli ett intressant ämne det här. Kanske till och med ett hemma hos reportage. Kan alltid göra en Berg och sova över. För att jag kan.

I can

Okej, jag kanske inte kan det. Lär få gömma mig i huset/lägenheten om jag ska få stanna över natten. Sen är det väl inte att jag får stanna då jag gömmer mig. Men ändå. Han gillar att fiska också. Det är inte riktigt min grej. Min fråga är istället om han lyssnar på musik där också eller om han njuter av lugnet. Vad kan man lyssna på när man fiskar? Jag går och fiskar? Får fråga honom vid nästa intervju helt enkelt.

Fiskmusik

Karriär

De senaste dagarna har jag pratat med vänner som jag jobbat ihop med. Många av dem har kommit mycket längre i sina karriärer än vad jag gjort. På ett sätt avundas jag dem. Just för att de kommit mycket längre än jag har gjort under samma tid. När kommer min chans undrar jag?

When?

Throw me in the fire now c'mon

Gotto work

Jag har tagit på mig en del jobb nu, både för egen del och för andra. Det som står på schemat just nu är:
1. Ragga en annonsör till en webbsida.
2. Skissa ner idéer för en hemsida för mötet som sker på fredag förmiddag.
3. Kontakta tre olika skolor för att så ett frö och se vart det leder.
4. Ringa runt till olika tidningar jag sökt för att få reda på hur det går med min ansökan.
5. Arbetslunch i Skövde för att diskutera reportrar, framtiden och hur vi tycker att det går.
6. Prata med en tidning för att sälja in en idé.
7. Skapa en ny artikelserie.

Som ni ser är det en punkter för en hel vecka framöver. Synd bara att tre av dessa punkter är på en och samma dag - fredag. Sen att jag idag och imorgon har det tight med tid gör det hela mycket jobbigare. Men det ska gå att lösa det här.

Nu är det dags att jobba.

Till minne av Hjalmar Petrini

Jag sitter och läser igenom alla inlägg som skrivits till minne av Hjalmar. Tårarna rinner sakta ner för min kind. Han var en sån fin kille som spred en oerhörd värme omkring sig. Jag har svårt att förstå att han är borta.

Gone

Jag var inte på hans begravning men jag har fått höra om den i efterhand. Tydligen var det så fullt av folk att vissa fick stå utanför och det har inte alls svårt att föreställa mig. Hjalmar var älskad av alla. Inte hatad av någon. För hur kan man hata en människa som honom? Så oerhört varm, kärleksfull och rolig som han var.

Love

"Things are meant to be this way" sjunger de ur mina högtalare. "Don't think death wont come and get you" fortsätter de. Det är för sant egentligen. De kom för att hämta dig. Tidigare än vad du förtjänade egentligen men det var ditt eget val. Varför kommer jag aldrig få veta för du är redan där, på andra sidan. Du är där, precis som mina föräldrar är. Du kan väl säga hej till dem och berätta att jag saknar dig. Precis som vi alla saknar dig Hjalmar.

Tell them hi

Man undrar om du vet vilken oerhörd saknad du lämnat efter dig. Om du hade vetat hur saknad du hade blivit hade du kanske inte gjort det. Undra vad det säger egentligen. Att vi människor är för dåliga på att visa vad vi tycker om varandra. Vi visar alldeles för lite uppskattning egentligen. Du har lärt mig något Hjalmar. Även om du inte finns ibland oss är vi många som tänker på dig och lär oss något av dig. Varje dag.

We miss you

Be positive

Jag sitter och funderar på om jag måla några tavlor eller om jag ska låta en kompis göra detta åt mig. Det ska vara tavlor med positiva budskap som jag ska kunna se praktiskt taget vart som helst i lägenheten. Positiva ord kan man aldrig få nog av och det höjer en något oerhört bara det bankas in i en tillräckligt länge.

Long enough

Jag vet inte vad som har hänt nu på sidan jag skriver för men nu helt plötsligt är det positiva kommentarer jag får. Det roliga är att jag inte förändrat något i mitt skrivande utan jag skriver på samma sätt som tidigare. Kanske har de accepterat mitt sätt att skriva eller så orkar de helt enkelt inte bry sig längre. Det som är tråkigt med positiva kommentarer är att vi människor är väldigt dåliga på att uttrycka dem. Negativa kan vi vara till tusan men när det kommer till att uttrycka positiva tankar och åsikter om andra blir det helt plötsligt "jobbigt". Är inte det konstigt?

Positive

Alla hjärta...

Igår var det alla hjärtans dag eller alla ensammas dag, välj själv vilket du föredrar. Eftersom jag är singel och inte hade någon dejt överhuvudtaget blev det att jag drog mig ut till kyrkogården och la en blomma på mammas grav. Väl där ute såg en ny gravsten jag inte sett förut. Den tillhör killen som tog sitt liv sommaren 2008. Då kände jag att jag ville sätta ett ljus på hans grav.

Candle

Jag gav mig av in till centrum igen och mötte upp M som fick följa med mig på promenaden ut till kyrkogården igen i den kalla vinterkylan. Väl ute igen med ljus så placerades fyra olika ljus ut. Ett för min svågers mamma, ett för min systers kompis dotter, Hjalmar och min mamma. Det kändes som att det var rätt sak att göra en dag som den.

Right thing to do

Alla hjärtans dag eller alla ensammas dag, välj vilket du föredrar. Är mycket ett kommersiellt jippo, enligt mig. Men det kändes bra att visa min kärlek för de som gått bort. De finns i mitt hjärta och jag tänker på dem då och då. Vissa mer än andra av förklarliga skäl. När jag var där ute var det inte långt till tårar för det var väldigt länge sen jag var där ute. Det kom mycket känslor och tankar så jag blev väldigt känslosam.

Feelings

Sen att jag och M hade ett halvdjupt samtal om anhöriga som går bort och diskuterade olika saker som hörde till bidrog också. Vad hade hänt om de fortfarande varit i livet? Hur värnar man om deras minne? Är det genom att döpa sitt nya hus efter den anhörig som gått bort? Tända ljus med ett foto i trädgården hemma? Eller bara genom att skänka dem en tanke ibland? Vad är rätt och vad är fel?

Right or wrong

Jag är i alla fall glad över att jag gick ut dit. Det var viktigt för mig i det här läget som jag är i nu. Behövde känna att jag inte är ensam. Att min mamma alltid kommer finnas med mig vart jag än tar vägen och vad jag än gör. Hon kommer för alltid vara en del av mig. Den delen som jag minns med glädje och lycka. För hon var min mamma. Hon finns inte längre med mig kroppsligt men kommer alltid finnas i mina tankar.

Always thinking of you

Goal

Det blir ofta inlägg om mina mål här i livet. Det roliga är att ni inte vet hälften av vad jag vill uppnå. Ingen vet så mycket om mig att de kan säga exakt vad jag vill göra. De känner till vissa av mina mål men långt ifrån alla.

Goals

Om ni bara visste om mina mål. You would be surprised....

All days are kind of good

Imorgon är det alla ensammas dag eller alla hjärtans dag beroende på vilket namn du vill använda för dagen. Beror på om du är i ett förhållande eller inte. Det får mig att vilja spy lite grann för att jag inte har någon och alla andra ska gulligulla med deras flick/pojkvän.

Gull i gull

Morgondagen kommer därför ägnas åt att kasta ägg på förbipasserande bilar. Tända eld på papperskorgar och slänga in hundbajspåsar genom öppna fönster. Nä, men allvarligt. Det blir väldigt lugnt. Nästan för lugnt. Lite så jag funderar på att dra upp till Stockholm bara för att. Det är aldrig fel att komma dit. Jag saknar staden ju mer jag tänker på den.

Cities

Det är Göteborg och Stockholm som är mina två favoritstäder. Göteborg för det lilla i det stora och huvudstaden för det stora i det stora. Vad jag inte skulle ge för att få bo och arbeta i någon av dessa två städer.

Love G and S

Hey baby

Someday there will be time for you.

Sometimes

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Lev med det.

Skrattretande

Nu är kommentarerna uppe på tapeten igen. Det är inte bara i artikelns kommentarer som jag får påhopp nu. Det sprider sig till andra sidor också har jag fått reda på. Samtidigt som jag försöker att inte bry mig om kommentarer är det ibland svårt.

Hard

Ibland undrar jag vad de har för syfte med deras kommentarer. Om de ens har något syfte. Är det för att dölja sin dåliga självkänsla som de försöker hävda sig ute på internet? Har de något emot mig som person? Svårt att ha något emot mig om de aldrig träffat eller pratat med mig.

Talk to me

Jag tänker ibland att jag ska svara. Samtidigt vill jag inte ge dem nöjet att få ett svar och sen att jag får ytterligare ett dumt svar tillbaka. För det mesta är en diskussion med en som kommenterar mina texter väldigt onödiga. Jag har försökt med det tidigare. Det gick inte så bra, gick åt helvete faktiskt.

Hell is coming

Trouble

Ibland är livet lätt. Men vad är det för roligt med det? Klart det ska finnas bekymmer.

Jobb

Jag vaknade och öppnade ögonen. Min första tanke var "fan, nu ligger jag här igen utan jobb". Min andra tanke var "nä, nu jävlar försöker jag somna om för nu kommer paniken". Det absolut värsta jag vet är att vara arbetslös. Därför vända jag mig om och försökte få lite mer sömn.

Sleep

Mitt försök var förgäves. Bara någon minut senare ringer telefonen. Ville slänga den i väggen för att personen ifråga skulle lämna mig ifred. Tvingade mig upp och svarade. Det var en kompis som brukar ringa från jobbet. SITT JOBB och prata med mig på morgonen när han inte har något att göra. Jag vill också ha ett jobb. Erkänner att jag är avundsjuk.

Avundsjuk

Nu sitter jag här framför datorn och har panik istället. När den kommer är den svår att stoppa. Vill ha ett jobb och det snabbt. Hör min bön (om du vill kalla den det) och ge mig ett skribentjobb. Det vore bra. Slut på bönen. Tack.

Pray

Missade

Insåg precis att jag missade en rätt stor chans. När nyheten kom upp insåg jag att det kunde varit jag som var först. Det är alltid viktigt. Att vara först alltså. Synd, artikeln hade varit bra för mig. Var ett fel val av mig helt enkelt. Kan inte vara på topp jämt.

Missed out

Plötsligt händer det

I veckan är det väl lite saker som händer. Ska ner till Göteborg. Åh vad jag älskar den staden. Väl där ska jag göra runt tio intervjuer. Det är en del. Sen har jag att göra i lika många veckor. Innan den tiden är över har jag hunnit åka till Spanien och kommit tillbaka till Sverige igen. Om allt går som det ska. Vilket det nästan aldrig gör för mig. Men jag måste ändå få tro.

Belief

Spanien som sagt. Det ryktas om att jag ska dit för att skriva om fotboll i mars. What a chocker. Kanske inte men så är det sagt i dagsläget. Inte alls dumt. I veckan får jag också samtal från en tidning som vill att jag ska jobba med en fotbollsbilaga som ska komma ut någon gång i april. Om jag ska jobba med den denna månaden eller nästa vet jag inte än. Det får jag reda på när samtalet kommer under veckan.

Footboll=work

Vad står mer på schemat? Förhoppningsvis ett par arbetsintervjuer. I dagsläget vet jag inte det. Jag kan bara hoppas. Det står "sök jobb" som en punkt på min lista över saker att göra också. Än är jag inte klar. Ska försöka hitta en ny form på mina krönikor också. Som det är nu är det fel form på dem. Får se om jag kan ordna något nytt där. Inget mer på schemat vad jag kommer på.

Scheme

Min vän Tompa

En av mina forna klasskamrater från högskolan har ett väldigt intressant jobb. Han får följa med volvo ocean race runt världen. Titta in hos honom.

Han gick inte vidare

Såg ni hur ledsen pojkbandskillen blev? Han såg helt bedrövad ut. Nästan så jag tycker synd om honom.

Saknar humor

Dåliga skämt drar hon också. Hon är inte ens rolig den där Petra.

Melodi saknas

Marie Serneholts låt suger. Hon låter som en turkisk sångerska under vissa delar. Vem fan är Petra Mede? Vem är pojkbands-killen från Jönköping? För bra är han inte. Mina grannar, dansbandet Scotts, suger. Emelia - vad fan är det för låt egentligen? För klen röst. Alcazar sjunger om att de vill ha sex. Kan de inte gå på krogen för sånt? Ugglakvinnan sjunger snälla x3. Snälla kan du hålla käft?

Finns det något bra under denna deltävling? Tvivlar.

Write

Jag kan skriva minst lika bra som honom. Det kunde varit jag.

Damn

När du träffat botten

Ibland känns det som att allting går käpprakt åt helvete. Som att det inte finns något sätt att lösa det på. När det känns som att valmöjligheterna har tagit slut. Då dyker det upp något. Av en slump mailar du lite personer och vips så har du nya valmöjligheter. Vägar som inte leder käpprakt åt helvete.

Hell

Varje gång jag tror att jag kommer stå på botten och inte kunna komma upp så dyker det upp något. En dörr som sakta öppnas upp på glänt. För mig. En möjlighet som gör att jag klarar mig. Ibland undrar jag om jag bara har en ruskig tur eller om det är något annat.

Something else

Ibland vill jag tro att det är mina föräldrar som hjälper mig. Att de påverkar mig och andra människor så dessa möjligheter kan bli verklighet. Göra att jag slipper botten. Tanken gör mig glad. Lite lycklig på ett sätt. För att förstå måste man nog själv förlorat någon. Det har jag tyvärr gjort. Alldeles för många gånger.

To many times

Comment braindead

Det är inte lätt att vara journalist alla gånger. Många gånger får man höra att man inte kan skriva eller att det ser ut som att det är skrivet av en 5-åring. Fine, alla får ha en åsikt och det är deras. Jag delar den däremot inte. Om jag gjort det hade jag dömt min egen karriär till döden.

Death

Det har blivit en del kommentarer om vissa av mina artiklar idag. Hur människor tolkar, tycker det är skrivet och undrar vem fan som säger vad. Jag skulle kunna lägga upp tio olika versioner av en och samma text och människor skulle fortfarande tolka det på sitt eget sätt. Det är strunt samma vad jag skulle ändra i det. Alltid någon som vill "sätta dit" skribenten.

They are after me

Jag vill påpeka det roliga i dessa kommentarer. Det finns alltid två sidor. De som är emot skribenten, de hörs mest. Sedan är det deras fiende. De som är på skribentens sida och vilt hugger tillbaka. Synd bara att dessa personer är de som hörs minst. Den andra roliga punkten i detta är att kommentarerna från hatarna oftast är rätt hjärndöda. Problemet är att de själva inte inser det.
Tar jag illa vid mig av kritiken? Inte särskilt. Istället läser jag det igen och skrattar sedan högt för mig själv.

Comment me please

Får man ta med sig hunden in i himlen?

När min mamma levde hade hon en hund som hette Dinkey. I början ogillade jag hunden och kallade den fula namn. Idag ångrar jag det. Men den här lilla jycken skyddade alltid min mamma. Varje gång jag kom in i hennes sovrum var hunden där och skällde på mig. För att jag inte skulle skada min kära mor.

Dog

Vovven i detta fallet är en liten shitsu. De är inte stora och absolut inte skräckinjagande. Men detta var under tiden som min mamma var sjuk. Därför åkte hon till och från sjukhuset med jämna mellanrum. Ibland var hon borta i några dagar och nästa gång några veckor.

Weeks at a time

Det betydde att jag och Dinkey var själva. Då var det inget problem. Jag tror han förstod att personen vi båda älskade var sjuk. Att vi då bara hade varandra. Minns att jag grät samtidigt som jag kramade honom. Hunden skällde inte och bet mig inte som den brukade göra. Istället lät han mig krama om honom och låta mina tårar falla. Denna gång för att skydda mig.

Protect me

Dinkey gick över till andra sidan strax efter att min mamma gjort det. De är återförenade där i himlen. Min mamma och hennes bästa vän. Det gör att jag blir glad och får ett leende på mina läppar. För jag vet. Att både hon och min kära Dinkey är tillsammans igen. Lyckliga. För den där lilla hunden. En sån liten hund att man knappt kan kalla det ens. Hund alltså. Han gjorde henne glad. Det var hennes hund och glädje. Idag har jag saknat Dinkey. Varför vet jag inte. Men ibland gör jag det. För det var trots, bit och skall, min hund också.

My dog

Work is all you got

Jag har varit upptagen hela dagen. Är fortfarande upptagen men bör vara klar inatt någon gång. Imorgon är mitt schema lika fullspäckat. Det känns jobbigt. Allting hade kunnat undvikas om människor inte bestämt sig för att ge mig en massa nya uppgifter samma dag som de ska vara klara eller dagen efter. Detta när jag redan har mycket att göra.

Lot of work to do

Har även fått en lös förfrågan om att åka till Spanien och jobba i nio dagar. Jag tycker det verkar intressant och kommer förmodligen åka dit. Det blir jag och en kille till som kommer kolla massa fotboll och skriva om detta. Finns ju någon intresserad här hemma också. Säger dem i alla fall.

Interested

Jag köpte två böcker idag också. Om det smakar så kostar det säger man. Då smakar detta något gudomligt måste jag erkänna. För två böcker gick på över 700 svenska riksdaler. En lyxmåltid som heter duga.

Eat me

Jobbsökande pågår.

There will be blood

Blodsmak i munnen. Gott....inte