Drömmen svävar lätt

När jag gick mot ica så drog stormen över Skara. Marken var blöt, av regnet som föll tidigare idag, och det blåste. Årstiden verkade vara mer som höst än övergången mellan vår och sommar. Men det rörde mig inte i ryggen. När jag lämnade min lägenhet idag blev det verklighet. Det var nu jag log med hjärtat.

Smile now

När jag lämnade lägenheten idag så lämnade jag två potentiella hyresgäster och min värd. I samma stund lämnade jag över min lägenhet. I sinnet. Nu när jag är tillbaka i lägenheten här sitter jag fortfarande med ett stort leende och det känns som min lilla etta bara är till låns. Egentligen är den inte min längre utan den tillhör någon annan. Det känns bra.

Someone else

Jag log för det här är nog det modigaste jag gett mig in på. Nu börjar drömmarna hopas och slåss med varandra för att få min uppmärksamhet. Min ansökan till Robinson är inskickad. Har sökt lite skolor, lite jobb och några volontärprojekt. För vi vet allihopa att det jag vill allra mest det är att hjälpa människor. Och att skriva såklart. Kanske blir det en resa bort från allt och alla för att hitta det jag söker. Vad det är vet jag inte än. Men jag söker efter det.

Dreams coming true

Jag är redo att lämna det här bakom mig. Med ett leende på läpparna också. Skara kommer nog alltid vara den staden som har en stor bit av mitt hjärta för att det är tryggt och för att jag har så många minnen här. Men världen är min lekplats och jag har tänkt att använda den till fullo innan jag dör och det är nu och inte sen jag ska göra det.

The time is now