Virrvarr

Jag tänkte på det här igår. Det jag skriver i min blogg läses av människor, människor jag känner och umgås med. Jag har nästan aldrig tänkt på det. Jag bara skriver det jag har lust med. Inte ens när dem kommenterar så tänker jag på det. Det är först nu när S och Frodo har frågat en del om det jag har skrivit i bloggen. Det är då jag har tänkt, "shit, dem läser min blogg". Egentligen så vet jag ju det men jag har alltid "skyddat" mig genom att inte tänka på det.

Min blogg är hemlig, eller?

Ibland önskar jag att jag var en sån där hemlig bloggare som moisthlm eller som embryo. Där ingen vet vem jag är. Där jag kunde skriva precis som jag ville utan att någon visste vem jag var eller kom ifrån. Då kunde jag skriva alla dem där elaka sakerna som jag nu håller tillbaka. Ingen skulle veta vem jag var, dem skulle inte kunna säga något. Jag skulle ha ryggen fri MOHAHAHAHA, eller inte. Jag skulle dock vilja kunna skriva saker som jag tänker ännu mer än vad jag gör nu. Jag gör inte det nu för jag vågar inte. Folk skulle nog bli förvånade och kanske stämpla mig som gay, vad vet jag.

Gay? Jag? Nä, jag gillar tjejer

Jag är en sån där skön mjukiskille som mange en gång myntade. Jag är en väldigt soft kille, väldigt mjuk på utsidan men väldigt komplicerad på insidan. Jag är alltid ute efter att hjälpa dem som har det svårast. Jag är sån, jag bryr mig. Tyvärr så bryr jag mig för mycket ibland. Blir för engagerad i dem jag hjälper. Jag har en hjälpagrejj i huvudet som stjälper ibland. Jag försöker alltid göra folk glada. Jag försöker hjälpa dem med lösningar på deras problem så dem blir glada.

Help you?

Det konstiga är dock att jag mest hjälper människor jag inte känner eller har träffat. Dem jag är nära hjälper jag inte lika mycket. Det är för att jag inte vill, jag vill kunna vara en annan Dytte då. Jag har gjort dagens goda gärningar och vill kunna vara normal? Är det de rätta ordet? Alltså jag vill hjälpa mina vänner om dem har problem. Det är inte det, men jag vill inte att alla ska tänka att ja han hjälper så många andra så därför ska han hjälpa mig. Det funkar inte så, om man försöker tjata fram hjälp av mig lär man få det motsatta.

I surrender

Jag försöker hjälpa människor som har det svårt eller har problem jag berörs av. Mest är hjälper jag personer som är i samma sits som jag en gång var. Jag vill inte att dem ska känna så som jag kände mig. Ensam, utanför och deprimerad.

Help will come

Catch u later!
Dytte