Jag är hemma i Sverige igen. Både på gott och ont. Det goda är att jag är hemma och slipper skitgörat på Island. Jag är med min flickvän. Och jag känner inte trycket över bröstet varje gång det vankades jobb.
Good thing
Det onda är att jag inte har något jobb. Överhuvudtaget. Jag försökte på min gamla praktik. Där fanns inget men jag skulle höra av mig till hösten igen. Jag får hoppas på att det dyker upp något i alla fall. Kollade på mitt kära gamla sommarjobb, ångestfabriken. De hade tyvärr inget de heller. Har inte gett upp det helt då det kan finnas på en annan linje. Den chefen är tyvärr sjuk just nu.
Bad bad bad
Vad händer nu då? De flesta skulle flytta hem igen kanske. Leva på sina föräldrar och ändå klara sig. Det kan inte jag som ni vet. Jag får klara mig själv allt som oftast. Jag har ansökt om lite jobb idag och mer sökande kommer det att bli. Om jag inte hittar ett jobb inom någon vecka eller två så kommer jag jobba på boken tills jag får ett. Förhoppningsvis kommer jag bli klar under den tiden jag söker jobb.
Move back home
Men förr eller senare måste jag ha ett jobb. Det förstår vem som helst. Jag klarar mig cirka ett halvår nu med mina egna pengar. Så jag har ett halvår på mig att söka jobb kan man säga. Samtidigt ska jag få a-kassa. Vilket inte är något att hurra över kanske men det gör att jag klarar mig väldigt mycket längre faktiskt. Får försöka hugga på allt som går nu. Det finns inget annat.
Nothing else
Så om ni ser något företag söka efter personal inom media. eller kommentera i bloggen vet ja och berätta för mig. Jag skulle vara er evigt tacksam om jag fick ett tips om ett jobb och sen fick det. Kanske till och med skulle utfästa en "hittelön" till den som gav mig ett så bra tips att jag får det jobbet ni tipsar om. Det ska helst vara i storstäderna eller från Stockholm och neråt.
Tack på förhand.
tisdag, september 30, 2008
fredag, september 26, 2008
Cleaning time
Intressant hur personalen på detta hotell städar. Killen kom och viftade med en duk för att göra borden rena.
På dessa bord ska jag äta min frukost imorgon.
Mumma.
På dessa bord ska jag äta min frukost imorgon.
Mumma.
Ibland är döden nära
Jag överlevde flygresan.
Med nöd och näppe.
Strax innan vi skulle gå in för landning och så blev det lite turbulens. Vilket självklart gjorde mig rädd. Sist jag flög och var så rädd hade jag Josse bredvid mig. Då kunde jag hålla hennes hand.
Idag hade jag inte det.
Istället hade jag en ung, finnig grabb i 17-års åldern.
Inte lika tryggt.
Jag försökte se cool ut. Lugn
Samtidigt kramade min vänsterhand sönder boken jag höll i handen, av rädsla.
Jag var inte så kaxig då. Det erkänner jag. Snarare som en rädd liten pojke som ville gömma sig under täcket. Vänta tills monstren försvunnit och sen krypa fram igen.
Det kunde jag inte.
Jag var några tusen meter över marken.
Långt upp.
Långt ner.
Men jag överlevde. Och glad är jag för det.
Med nöd och näppe.
Strax innan vi skulle gå in för landning och så blev det lite turbulens. Vilket självklart gjorde mig rädd. Sist jag flög och var så rädd hade jag Josse bredvid mig. Då kunde jag hålla hennes hand.
Idag hade jag inte det.
Istället hade jag en ung, finnig grabb i 17-års åldern.
Inte lika tryggt.
Jag försökte se cool ut. Lugn
Samtidigt kramade min vänsterhand sönder boken jag höll i handen, av rädsla.
Jag var inte så kaxig då. Det erkänner jag. Snarare som en rädd liten pojke som ville gömma sig under täcket. Vänta tills monstren försvunnit och sen krypa fram igen.
Det kunde jag inte.
Jag var några tusen meter över marken.
Långt upp.
Långt ner.
Men jag överlevde. Och glad är jag för det.
Conquer the world
Regnet faller.
Jag ska åka snart.
Det ska bli skönt.
Samtidigt är jag lite ledsen. För jag lämnar mina vänner. Men det kommer gå bra. Jag har planer hemma.
Vänner också.
Jag kommer klara mig. Ingen fara. Jag har mina planer klara sen länge. En person vet vad jag pratar om. J. Tillsammans ska vi erövra världen.
Faktiskt.
Så det så.
Nu beger jag mig snart. Önska mig lycka till inför min flygtur.
Lycka till.
Jag ska åka snart.
Det ska bli skönt.
Samtidigt är jag lite ledsen. För jag lämnar mina vänner. Men det kommer gå bra. Jag har planer hemma.
Vänner också.
Jag kommer klara mig. Ingen fara. Jag har mina planer klara sen länge. En person vet vad jag pratar om. J. Tillsammans ska vi erövra världen.
Faktiskt.
Så det så.
Nu beger jag mig snart. Önska mig lycka till inför min flygtur.
Lycka till.
Time to go
Kvällen har varit den sista jag spenderar i Husavik. Imorgon åker jag till Reykjavik för att sova en natt och sen åker jag hem till kära Sverige igen. Men det är med tungt hjärta jag lämnar denna plats. Trots ett hatjobb och en ännu sämre lön. Jag har skaffat vänner här. En jag träffat tidigare hemifrån men inte lärt känna. En 45+ man från Wales vid namn Steve och en NZ vid namn Victor. Och några svenskar.
Leaving is hard
Inget varar för alltid. Som vi konstaterade på jobbet idag. Det har varit en rolig tid här i Husavik när jag tänker tillbaka ändå. Jag har ändå kallat detta hotell för mitt hem. Många dagar och kvällar har jag spenderat på las kirunas rum nu i slutet med många skratt och mycket prat. Det känns sorgligt men samtidigt väldigt skönt.
Dont break my heart
Mycket av det jag upplevt här kommer jag inte kunna återuppleva. På ett sätt känns det ändå bra att jag åkte hit. Det här har ändå gett mig minnen för livet. Något, trots jobbet och lönen, jag kommer minnas med glädje. Jag vill tacka alla dem som gjort denna jobbresa till vad den har varit för mig. Lycka, till slut. Ni läser inte min blogg och jag tror aldrig ni kommer att läsa den heller. Men om ni av en slump skulle komma över den - Alltid i mitt hjärta.
Husavik 2008
Leaving is hard
Inget varar för alltid. Som vi konstaterade på jobbet idag. Det har varit en rolig tid här i Husavik när jag tänker tillbaka ändå. Jag har ändå kallat detta hotell för mitt hem. Många dagar och kvällar har jag spenderat på las kirunas rum nu i slutet med många skratt och mycket prat. Det känns sorgligt men samtidigt väldigt skönt.
Dont break my heart
Mycket av det jag upplevt här kommer jag inte kunna återuppleva. På ett sätt känns det ändå bra att jag åkte hit. Det här har ändå gett mig minnen för livet. Något, trots jobbet och lönen, jag kommer minnas med glädje. Jag vill tacka alla dem som gjort denna jobbresa till vad den har varit för mig. Lycka, till slut. Ni läser inte min blogg och jag tror aldrig ni kommer att läsa den heller. Men om ni av en slump skulle komma över den - Alltid i mitt hjärta.
Husavik 2008
söndag, september 21, 2008
Bustrip to nowhere
Igar var vi som sagt pa bussresa med foretaget. Vi akte ivag till lite turiststallen sa som ett naturreservat, som for mig var trakigt. Efter det akte vi till en plats, vilket jag inte minns namnet pa, som var bergsvaggar formade som en gigantisk hastsko. Legenden sager att det var Thors flygande hast som satte ner sin fot dar och gjorde sa att det ser ut som det gor nu. Det roligaste, och maktigaste, var vattenfallet vi besokte. Europas snabbast rinnande vattenfall, Dettifoss. Det sag bara ut som en stor lervalling som for ner over kanten.
Mud
Sen drog vi ivag till nagra varma kallor. Eller jag vet inte riktigt vad de kallade dem. Det var anga som kom upp ur marken. Riktigt mycket anga. Dar tog vi nagra haftiga bilder. Vi drog vidare till Myvatn och badet dar. Var runt 40 grader i vattnet och mer dartill pa sina stallen. Ruskigt skont faktiskt. Efter det blev det att aka hem och avsluta dagen med att alla gick och at pizza. Foretaget betalade.
Gratis ar gott.
ps, bilder kommer nar jag kommer hem, ds
Mud
Sen drog vi ivag till nagra varma kallor. Eller jag vet inte riktigt vad de kallade dem. Det var anga som kom upp ur marken. Riktigt mycket anga. Dar tog vi nagra haftiga bilder. Vi drog vidare till Myvatn och badet dar. Var runt 40 grader i vattnet och mer dartill pa sina stallen. Ruskigt skont faktiskt. Efter det blev det att aka hem och avsluta dagen med att alla gick och at pizza. Foretaget betalade.
Gratis ar gott.
ps, bilder kommer nar jag kommer hem, ds
lördag, september 20, 2008
Bustrip
Var på bussresa med företaget till en massa turistställen idag. Berättar mer om detta imorgon. Nu sova.
fredag, september 19, 2008
Work for nothing
Jag är besviken. Så sjukt besviken. Kollade idag valutakursen för den isländska kronan. Och ja, tro fan. Den har sjunkit ännu mer. Nu pratar vi inte besvikelse för att hela ens semester regnar bort. Den här besvikelsen är så mycket mer. Det är som att för alltid upptäcka att du inte alls har en godis kvar i godispåsen. För resten av ditt liv. Seriöst, jag är besviken. Om ni har lust så surfa in på forex.se och skriv in 90 000 ISK och konvertera det till svenska kronor. Då får ni ungefär vad jag fått på tre veckor.
Jävla slavlön
Jag fick runt 90 000, inte exakt den summan. Men praktiskt taget. För tre veckor också. Förstår ni där hemma nu hur jag har det här? Island kanske är vackert, enligt ryktena (och ja, det finns några riktigt snygga landskapsvyer häromkring). Lönerna däremot är inte vackra. Det kan jag ställa mig och skrika på kullen här utanför. Toppen ligger på 460 m över havet, tror jag.
Scream
Helst av allt vill jag bara skrika ut min oerhörda besvikelse. Men det gör jag inte än. För, nu kommer det "bästa", på måndag kommer beslutet om jag får lön för denna veckan jag jobbat nu och nästa. Jag kanske inte får det för att jag åker hem. Det skulle vara helt åt helvete. Då kommer jag sjukanmäla mig resten av den här perioden. Jobbar ju redan nu praktiskt taget gratis. För jävligt.
Damn
Jävla slavlön
Jag fick runt 90 000, inte exakt den summan. Men praktiskt taget. För tre veckor också. Förstår ni där hemma nu hur jag har det här? Island kanske är vackert, enligt ryktena (och ja, det finns några riktigt snygga landskapsvyer häromkring). Lönerna däremot är inte vackra. Det kan jag ställa mig och skrika på kullen här utanför. Toppen ligger på 460 m över havet, tror jag.
Scream
Helst av allt vill jag bara skrika ut min oerhörda besvikelse. Men det gör jag inte än. För, nu kommer det "bästa", på måndag kommer beslutet om jag får lön för denna veckan jag jobbat nu och nästa. Jag kanske inte får det för att jag åker hem. Det skulle vara helt åt helvete. Då kommer jag sjukanmäla mig resten av den här perioden. Jobbar ju redan nu praktiskt taget gratis. För jävligt.
Damn
onsdag, september 17, 2008
Hello, im your doctor
Min flickvän ska börja plugga i vår, till läkare. I Danmark. Det känns faktiskt rätt roligt. Hon har drömt om denna dagen väldigt länge så när hennes dröm nu går i uppfyllelse är jag självklart lika glad jag. Jag gillar när drömmar slår in för mina nära och kära. Sen betyder min flickvän oerhört mycket för mig och om jag kunde skulle jag slå in hela världen och ge den till henne. För hon förtjänar lycka, hon förtjänar framgång, hon förtjänar det bästa hon kan få och jag kan ge henne och mer därtill.
She is my lucky girl
Det som inte känns kul är att hon flyttar längre ifrån mig. Något som känns väldigt jobbigt.Kanske kommer vi inte ha tid att ses lika mycket längre nu när hon ska plugga och jag, förhoppningsvis, börjar jobba. Men om det är något jag gett mig fan på är att vi ska lösa detta. Josefin betyder så oerhört mycket för mig att jag inte hur jag ska förklara det. Allting känns rätt runt henne. På alla sätt. Med henne kan jag vara mig själv. Vilket är svårt för mig att vara annars. Trots att det inte är farligt. Att visa vem jag egentligen är. Hon lyssnar på mina drömmar. Drömmar jag har om min framtid, hennes framtid och framförallt VÅR framtid. Utan att säga åt mig att överge dem för att de aldrig kommer bli sanna. Hon tror på mig. På oss.
Vi tillsammans
En annan sak jag funderat lite över är hur det ska gå med kompisar när hon flyttar till Danmark. Det är alltid nervöst att börja på en ny skola. Det vet alla om. Men nu börjar hon på en ny skola - i ett nytt land. Det är alltid en omställning. Du ska förstå språket, få nya vänner och anpassa dig till en ny stad och ett nytt land. Det kan bli jobbigt i början om du inte lyckas komma in i det. Lite utav min rädsla släppte dock igår. Då berättade hon att hon träffat en annan svensk, från malmö, som ska börja där också. De satt tydligen och prata oavbrutet i tre timmar. Det vill säga något som bara tjejer kan göra. Prata oavbrutet alltså. Men det känns bättre nu. Hon är inte ensam. Hon har någon hon känner,i alla fall lite. Bättre än inget.
Fear itself
När hon berättade det igår så var jag nere för att jag kände mig skyldig
(till något som händer på Island), dum (också Island) och hade en oerhörd hemlängtan.
Nu när jag vet att det är väldigt kort kvar tills jag ska åka hem. Jag tror det gjorde att hon trodde att jag inte brydde mig. Men det gör jag. Om hon bara visste hur mycket. Jag är glad för hennes skull. Väldigt mycket.
Förlåt J
She is my lucky girl
Det som inte känns kul är att hon flyttar längre ifrån mig. Något som känns väldigt jobbigt.Kanske kommer vi inte ha tid att ses lika mycket längre nu när hon ska plugga och jag, förhoppningsvis, börjar jobba. Men om det är något jag gett mig fan på är att vi ska lösa detta. Josefin betyder så oerhört mycket för mig att jag inte hur jag ska förklara det. Allting känns rätt runt henne. På alla sätt. Med henne kan jag vara mig själv. Vilket är svårt för mig att vara annars. Trots att det inte är farligt. Att visa vem jag egentligen är. Hon lyssnar på mina drömmar. Drömmar jag har om min framtid, hennes framtid och framförallt VÅR framtid. Utan att säga åt mig att överge dem för att de aldrig kommer bli sanna. Hon tror på mig. På oss.
Vi tillsammans
En annan sak jag funderat lite över är hur det ska gå med kompisar när hon flyttar till Danmark. Det är alltid nervöst att börja på en ny skola. Det vet alla om. Men nu börjar hon på en ny skola - i ett nytt land. Det är alltid en omställning. Du ska förstå språket, få nya vänner och anpassa dig till en ny stad och ett nytt land. Det kan bli jobbigt i början om du inte lyckas komma in i det. Lite utav min rädsla släppte dock igår. Då berättade hon att hon träffat en annan svensk, från malmö, som ska börja där också. De satt tydligen och prata oavbrutet i tre timmar. Det vill säga något som bara tjejer kan göra. Prata oavbrutet alltså. Men det känns bättre nu. Hon är inte ensam. Hon har någon hon känner,i alla fall lite. Bättre än inget.
Fear itself
När hon berättade det igår så var jag nere för att jag kände mig skyldig
(till något som händer på Island), dum (också Island) och hade en oerhörd hemlängtan.
Nu när jag vet att det är väldigt kort kvar tills jag ska åka hem. Jag tror det gjorde att hon trodde att jag inte brydde mig. Men det gör jag. Om hon bara visste hur mycket. Jag är glad för hennes skull. Väldigt mycket.
Förlåt J
tisdag, september 16, 2008
måndag, september 15, 2008
söndag, september 14, 2008
Whats up?
Valskadningen igar var sadar. Vi fick se ryggen av tva valar pa avstand. Efter det satt vi pa baten och vantade pa att de skulle dyka upp igen efter att ha dykt. Hur trakigt som helst. Men tydligen ska det finnas valar i Akureyri ocksa. I hamnen. Dar ar de aret runt och jag ska dit nasta helg sa forhoppningsvis ser jag nagra valar da.
Whaleback
Basta av allt pa batturen var min tellietubbiedans (stavning?) med min oerhort snygga (las fula) blaa overall. Den lana jag av valforetaget. Finns bilder pa overallen som jag kommer visa nar jag kommer hem till Sverige sen. Sen ett glatt rykte. Nagon har borjat sprida att de ska satta pa internet igen nasta vecka. Nagot jag tvivlar oerhort pa. Detta da jag sjalv pratade med chefen for hotellet i veckan och dar sa hon att det inte alls skulle sattas pa. Inte nu och inte sen. Far se hur mycket sanning det ligger i ryktena i veckan helt enkelt.
Rykten florerar
Alex fortsatter husera och rasera. Idag sov han inte pa hotellrummet. Vilket var oerhort skont. Han kom och hamtade hotellnyckeln for en stund sen. Vart han har varit vet jag inte forutom att det var ett rum pa hotellet. Han dackade formodligen pa nagot rum. Han ar en fullstandig jubelidiot. Faktiskt. Arligt talat.
Jubla for idioten
Whaleback
Basta av allt pa batturen var min tellietubbiedans (stavning?) med min oerhort snygga (las fula) blaa overall. Den lana jag av valforetaget. Finns bilder pa overallen som jag kommer visa nar jag kommer hem till Sverige sen. Sen ett glatt rykte. Nagon har borjat sprida att de ska satta pa internet igen nasta vecka. Nagot jag tvivlar oerhort pa. Detta da jag sjalv pratade med chefen for hotellet i veckan och dar sa hon att det inte alls skulle sattas pa. Inte nu och inte sen. Far se hur mycket sanning det ligger i ryktena i veckan helt enkelt.
Rykten florerar
Alex fortsatter husera och rasera. Idag sov han inte pa hotellrummet. Vilket var oerhort skont. Han kom och hamtade hotellnyckeln for en stund sen. Vart han har varit vet jag inte forutom att det var ett rum pa hotellet. Han dackade formodligen pa nagot rum. Han ar en fullstandig jubelidiot. Faktiskt. Arligt talat.
Jubla for idioten
lördag, september 13, 2008
Cold in here
Klockan ær 08.12 hæar i husavik, Island och idag ska vi ge oss ut pð valskðdning. Det tar ungefær fyra timmar och det ska bli rætt kul faktiskt. Kommer nog bli rætt kallt sð jag tar pð mig min vinterjacka idag fær eventuella blðsvæder som de varnar om dær ute. Hur kallt det blir vet jag inte men det lær jag ju snart mærka. En sak ær sæker i alla fall. Jag kommer inte frysa.
Freeze
Jag kommer uppdatera mer och bættre nær jag kommer hem. Men med de kvartar jag fðr sitta hær vid datorn sð hinner jag inte sð mycket. Alexander har færresten planerat en avskedsfest fær mig. Jag bævar redan faktiskt. Sen har jag ordnat sð att jag kommer fð praktiskt taget allas foton hær fær att sedan lægga ut dem pæ en hemsida sð att alla kan dra hem dem. Dð har ni ocksð bilder att kolla pð. Jag ær med pð nðgot hærn pð nægon festbild annars lær jag inte synas alls kan jag sæga. De festa igðr ocksð. Alex snarkar som en orkan som drar fram. Det ær nðgot jag inte kommer att sakna i alla fall.
Snark snark
Freeze
Jag kommer uppdatera mer och bættre nær jag kommer hem. Men med de kvartar jag fðr sitta hær vid datorn sð hinner jag inte sð mycket. Alexander har færresten planerat en avskedsfest fær mig. Jag bævar redan faktiskt. Sen har jag ordnat sð att jag kommer fð praktiskt taget allas foton hær fær att sedan lægga ut dem pæ en hemsida sð att alla kan dra hem dem. Dð har ni ocksð bilder att kolla pð. Jag ær med pð nðgot hærn pð nægon festbild annars lær jag inte synas alls kan jag sæga. De festa igðr ocksð. Alex snarkar som en orkan som drar fram. Det ær nðgot jag inte kommer att sakna i alla fall.
Snark snark
fredag, september 12, 2008
Internet
Har inget internet pa rummet langre. De tog bort det for att folk ladda sa in ata helvete. Darfor far jag sitta vid den daliga datorn i receptionen for att gora allt. Darfor kommer jag inte uppdatera sa mycket. Sa ni vet.
torsdag, september 11, 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)