söndag, april 08, 2007
What now?
ja, vad kommer nu?
8:e April kl 10:33
Sitter i soffan och lyssnar på mix megapol. "Vi kan bara vara dem vi är" sjunger de för mig. Nu är det tydligen ett långsamt farväl och de vill att jag ska se dem i ögonen.
Vad vi än kallar det, så är det bara ett långsamt farväl. Tydligen.
Jag sitter och tänker, tänker på dået, nuet och framtiden. Vad har jag gjort fel och vad kan jag göra just nu för att göra det bra. Sen vad ska jag göra i framtiden för att vara lycklig och inte känna att jag tagit fel beslut? Många frågor som vanligt. Jag har en tanke, en idé om vad jag ska göra. Många kommer nog fråga sig varför. Varför göra det när jag har det jag har? Ingen förstår, för jag pratar i gåtor som alltid.
Why do all good things come to an end?
När jag känner att jag är nöjd. Då kan jag stanna upp och titta tillbaka och säga "Fan vad gött, jag klarade mig". En dag vet jag att det är precis den känslan jag kommer ha. Inte i år, kanske inte nästa år. Men om 3 år ska det vara verklighet, då kommer jag stanna till och titta bakåt. För att konstatera att jag klarade mig igenom skiten.
So your leaving in the morning
Om 3 år vill jag kunna titulera mig som författare och journalist. Vem vet, det kanske blir sant?
Catch u later!
Your learning dytte
8:e April kl 10:33
Sitter i soffan och lyssnar på mix megapol. "Vi kan bara vara dem vi är" sjunger de för mig. Nu är det tydligen ett långsamt farväl och de vill att jag ska se dem i ögonen.
Vad vi än kallar det, så är det bara ett långsamt farväl. Tydligen.
Jag sitter och tänker, tänker på dået, nuet och framtiden. Vad har jag gjort fel och vad kan jag göra just nu för att göra det bra. Sen vad ska jag göra i framtiden för att vara lycklig och inte känna att jag tagit fel beslut? Många frågor som vanligt. Jag har en tanke, en idé om vad jag ska göra. Många kommer nog fråga sig varför. Varför göra det när jag har det jag har? Ingen förstår, för jag pratar i gåtor som alltid.
Why do all good things come to an end?
När jag känner att jag är nöjd. Då kan jag stanna upp och titta tillbaka och säga "Fan vad gött, jag klarade mig". En dag vet jag att det är precis den känslan jag kommer ha. Inte i år, kanske inte nästa år. Men om 3 år ska det vara verklighet, då kommer jag stanna till och titta bakåt. För att konstatera att jag klarade mig igenom skiten.
So your leaving in the morning
Om 3 år vill jag kunna titulera mig som författare och journalist. Vem vet, det kanske blir sant?
Catch u later!
Your learning dytte
fredag, mars 30, 2007
Avsked
Är aldrig roligt.
Sitter här i Martins lägenhet, ensam, ledsen och fundersam. Martin har åkt till flickvännen för avresa mot Danmark imorgon. Själv är jag kvar för jag ska ta tåget till en helt annan stad än min egen imorgon. Vilken säger jag inte, de som vet är de jag umgås med på daglig basis.
It´s so sad.
Sitter som sagt i Martins lägenhet i Göteborg. I en stor betongklump på Chalmersområdet sitter jag. Martins granne har fest och vinkade nyss glatt till mig. Hon skrek efter sina vänner nere på gångvägen. Jag har ingen vän på gångvägen. Ensam sitter jag kvar. Praktiken är slut för mig och det är med ett tungt hjärta jag kommer lämna staden.
Ett tungt hjärta bankar också.
Hjärtat bankar lite hårdare för staden jag snart komer lämna. Blivit kär i staden, eller möjligtvis vad den har att erbjuda mig. En stad med många möjligheter och personer. En ny värld som öppnar sig för mig? Varför har jag inte sett det tidigare?
Open your eyes
Kommer snart tillbaka igen, det lovar och lovade jag redaktionen och mitt tungt bankande hjärta. Nån gång måste även det få ro. Banka lätt igen som det ska. Kanske blir det redan imorgon i den nya staden. Än så länge är det bara en sak jag vet.
Göteborg i mitt hjärta, alltid.
Catch u later!
Your gothenburglover Dytte
Sitter här i Martins lägenhet, ensam, ledsen och fundersam. Martin har åkt till flickvännen för avresa mot Danmark imorgon. Själv är jag kvar för jag ska ta tåget till en helt annan stad än min egen imorgon. Vilken säger jag inte, de som vet är de jag umgås med på daglig basis.
It´s so sad.
Sitter som sagt i Martins lägenhet i Göteborg. I en stor betongklump på Chalmersområdet sitter jag. Martins granne har fest och vinkade nyss glatt till mig. Hon skrek efter sina vänner nere på gångvägen. Jag har ingen vän på gångvägen. Ensam sitter jag kvar. Praktiken är slut för mig och det är med ett tungt hjärta jag kommer lämna staden.
Ett tungt hjärta bankar också.
Hjärtat bankar lite hårdare för staden jag snart komer lämna. Blivit kär i staden, eller möjligtvis vad den har att erbjuda mig. En stad med många möjligheter och personer. En ny värld som öppnar sig för mig? Varför har jag inte sett det tidigare?
Open your eyes
Kommer snart tillbaka igen, det lovar och lovade jag redaktionen och mitt tungt bankande hjärta. Nån gång måste även det få ro. Banka lätt igen som det ska. Kanske blir det redan imorgon i den nya staden. Än så länge är det bara en sak jag vet.
Göteborg i mitt hjärta, alltid.
Catch u later!
Your gothenburglover Dytte
The end is here
Sista dagen idag, fan.
Gjorde min sista dag på praktiken. Inget jag sett fram emot om jag säger så. Har varit bland de fem bästa veckorna i mitt liv. Det säger jag utan att överdriva. Lärt mig otroligt mycket och jobbat med saker och personer jag inte trodde jag skulle jobba med.....än.
Strange how things happen.
Slitit som ett djur vore väl att ta i. Gjort mitt bästa och mesta möjliga beskriver det bättre. Hunnit med otroligt mycket under en kort tid. Fått nöjet att träffa personer som är otroligt kunniga och duktiga på vad de gör. Och mycket trevliga människor också för den delen.
Nice
Nu är allt det slut. Vad har jag då fått ut av detta? Förutom nöjet att jobba med duktiga journalister. Jag har fått erfarenheter jag alltid kommer bära med mig och tänka på. Förhoppningsvis är jag en bättre journalist idag än vad jag var när jag började.
Kändes tungt att lämna, fast boken väntar.
Book, here i come
Sa hej då till de personer som var kvar på redaktionen när jag gick. Dvs min närmaste chef UJ som äger JM och P som äger tidningen ...... De gav mig ett presentkort på Team Sportia på 1000kr och en tröja. Sa att jag var aktuell för frilansjobb åt dem och att besöka dem när möjligheten gavs. Tackade för mig och tiden jag fick på redaktionen.
Kommer sakna dem och jobbet.
Catch u later!
Your own and a little bit sad Dytte
Gjorde min sista dag på praktiken. Inget jag sett fram emot om jag säger så. Har varit bland de fem bästa veckorna i mitt liv. Det säger jag utan att överdriva. Lärt mig otroligt mycket och jobbat med saker och personer jag inte trodde jag skulle jobba med.....än.
Strange how things happen.
Slitit som ett djur vore väl att ta i. Gjort mitt bästa och mesta möjliga beskriver det bättre. Hunnit med otroligt mycket under en kort tid. Fått nöjet att träffa personer som är otroligt kunniga och duktiga på vad de gör. Och mycket trevliga människor också för den delen.
Nice
Nu är allt det slut. Vad har jag då fått ut av detta? Förutom nöjet att jobba med duktiga journalister. Jag har fått erfarenheter jag alltid kommer bära med mig och tänka på. Förhoppningsvis är jag en bättre journalist idag än vad jag var när jag började.
Kändes tungt att lämna, fast boken väntar.
Book, here i come
Sa hej då till de personer som var kvar på redaktionen när jag gick. Dvs min närmaste chef UJ som äger JM och P som äger tidningen ...... De gav mig ett presentkort på Team Sportia på 1000kr och en tröja. Sa att jag var aktuell för frilansjobb åt dem och att besöka dem när möjligheten gavs. Tackade för mig och tiden jag fick på redaktionen.
Kommer sakna dem och jobbet.
Catch u later!
Your own and a little bit sad Dytte
söndag, mars 25, 2007
Happy Saturday
Stannade en dag extra i Göteborg.
Här är dagen i korthet:
Vann i bowling. Förlorar i nintedoversionen senare?
Promenad i trädgårdsföreningsparken. Vackert på sina ställen, inte lika fint på andra.
Fika i Haga. I skuggan är det kallt.
Vilse mellan Haga och Chalmers. Vi kom fram till slut.
Filmtittande. Kunde valt en bättre film, men men.
Promenad ner till Centralstationen. Slut snart.
Hej då....Början på något annat?
Det blev en bra dag. Trots att man gick vilse mellan Haga och chalmers.
Catch u later!
Yours truly Dytte
Här är dagen i korthet:
Vann i bowling. Förlorar i nintedoversionen senare?
Promenad i trädgårdsföreningsparken. Vackert på sina ställen, inte lika fint på andra.
Fika i Haga. I skuggan är det kallt.
Vilse mellan Haga och Chalmers. Vi kom fram till slut.
Filmtittande. Kunde valt en bättre film, men men.
Promenad ner till Centralstationen. Slut snart.
Hej då....Början på något annat?
Det blev en bra dag. Trots att man gick vilse mellan Haga och chalmers.
Catch u later!
Yours truly Dytte
torsdag, mars 22, 2007
Le för fan, le
För första gången gick jag inte hem med ett leende. Helvete.
Jag förklarade igår för min chef och min lärare, som var på besök för att se hur praktiken gick, att jag går till och från jobbet med ett leende på läpparna. Just för att jag tycker det är för jävla kul det jag sysslar med just nu.
Not today
Idag gick jag inte hem med ett leende. Eller jo. På ett sätt gjorde jag det. Men på ett sätt gjorde jag inte det. Jag blev riktigt besviken.....på mig själv. Kändes som det jag gjorde inte dög. De började redigera i artikeln och när de var klara kändes det som att det enda som var mitt, var namnet i botten av artikeln.
My name, my pride?
Kändes för jävligt. Blev besviken på mig och lite på mina kamrater på jobbet. Fast de gör ju bara sitt jobb. Var jag som var kass. Har inte pratat med chefen än och kollat vad det var jag gjorde fel. Ska gå igenom allt sånt nästa vecka, tänkte jag. Sista veckan nästa vecka. I och för sig skumma jag igenom artikeln när den var slutredigerad. Inte jag som skrivit det.....känns inte som det i alla fall.
Redigera mitt namn och skriv ditt eget.
Jag har varit orolig hela dagen då på plats intervjuer hitills är min sämsta sida. Tidspress på det och vi har en katastrof. Jag vill oftast skriva längre än jag får. Tror att jag inte kan få det kortare. Kan jag visst det, bara att jag inte vill "kill your darlings" som man brukar säga.
Kill your ******* darlings with a smile on your face.
Catch u later!
Your not smiling Dytte
Jag förklarade igår för min chef och min lärare, som var på besök för att se hur praktiken gick, att jag går till och från jobbet med ett leende på läpparna. Just för att jag tycker det är för jävla kul det jag sysslar med just nu.
Not today
Idag gick jag inte hem med ett leende. Eller jo. På ett sätt gjorde jag det. Men på ett sätt gjorde jag inte det. Jag blev riktigt besviken.....på mig själv. Kändes som det jag gjorde inte dög. De började redigera i artikeln och när de var klara kändes det som att det enda som var mitt, var namnet i botten av artikeln.
My name, my pride?
Kändes för jävligt. Blev besviken på mig och lite på mina kamrater på jobbet. Fast de gör ju bara sitt jobb. Var jag som var kass. Har inte pratat med chefen än och kollat vad det var jag gjorde fel. Ska gå igenom allt sånt nästa vecka, tänkte jag. Sista veckan nästa vecka. I och för sig skumma jag igenom artikeln när den var slutredigerad. Inte jag som skrivit det.....känns inte som det i alla fall.
Redigera mitt namn och skriv ditt eget.
Jag har varit orolig hela dagen då på plats intervjuer hitills är min sämsta sida. Tidspress på det och vi har en katastrof. Jag vill oftast skriva längre än jag får. Tror att jag inte kan få det kortare. Kan jag visst det, bara att jag inte vill "kill your darlings" som man brukar säga.
Kill your ******* darlings with a smile on your face.
Catch u later!
Your not smiling Dytte
fredag, mars 16, 2007
3 saker som ni inte visste om mig
1. Detta vet en del av er, men vissa inte. Jag var först i Sverige med att spela Hinder - Lips of an angel på radio. Närmare bestämt RadioK, Jönköpings egen studentradio.
2. Jag har länge funderat på att byta namn och det kommer antagligen att ske inom 6 veckor. Vad namnet är får ni reda på om och när det går igenom.
3. Jag gjorde en intervju med Kajsa Bergqvist när jag var 15 år.
2. Jag har länge funderat på att byta namn och det kommer antagligen att ske inom 6 veckor. Vad namnet är får ni reda på om och när det går igenom.
3. Jag gjorde en intervju med Kajsa Bergqvist när jag var 15 år.
Sjuk och karriär
Jag sitter och lyssnar på Johan Högfeldt i ett grådassigt Skara. Passande.
Han sjunger om smärta i olika avseenden. Jag upplever också smärta just nu. Annan smärta än det han sjunger om dock. Jag är sjuk och har varit det sen i tisdags. Vinterkräksjukan och feber har stått på menyn.
Det är smärta.
Jag har läst Johans blogg praktiskt taget från första inlägget. Sen dess har jag fortsatt att läsa. Trots att han ett tag knappt uppdaterade. Då läste jag de gamla inläggen igen. Jag gillar på ett sätt hans liv, hans tankar, hans värderingar och världssyn.
Hasta la victoria siempre Johan.
Jag inspireras av mediebranchen. Många människor vars bloggar jag hittat sysslar just med media och då främst pr. Jag har vänner som drömmer om att en dag jobba inom branchen och jag själv, ja jag vill in i journalistiken. Jag har dock alltid haft någon dragning till PR. Vill på ett sätt jobba med det, fast min glöd för journalistiken går inte att släcka.
Glöden blir bara starkare.
Jag känner att jag får en inblick i sportjournalistiken, de är det jag vill syssla med. Jag lär mig mycket och varje dag är rolig, trots att det jag ibland gör inte är roligt. Jag lär mig och det är vad jag vill. Lära mig alltså. Det känns som att jag utvecklas och blir bättre. Bättre på att skriva nu än tidigare. Kommer nog inte fram i bloggen. Det märks mer i texterna jag skriver på praktiken.
Write, write more
Jobbar som tusan med att få allting att lösa sig. Till det bästa. Då kommer tankarna in "varför gör allt så ont?" som Johan så vackert sjunger. Jag gillar Johans låtar. Det är nog för att jag kan relatera till hans texter. Jag förstår vad det är han vill ha sagt. Tror inte alla kan det. Johan vet nog det också.
"Jag förstår inget ändå."
Catch u later!
Yours Truly Dytte
Han sjunger om smärta i olika avseenden. Jag upplever också smärta just nu. Annan smärta än det han sjunger om dock. Jag är sjuk och har varit det sen i tisdags. Vinterkräksjukan och feber har stått på menyn.
Det är smärta.
Jag har läst Johans blogg praktiskt taget från första inlägget. Sen dess har jag fortsatt att läsa. Trots att han ett tag knappt uppdaterade. Då läste jag de gamla inläggen igen. Jag gillar på ett sätt hans liv, hans tankar, hans värderingar och världssyn.
Hasta la victoria siempre Johan.
Jag inspireras av mediebranchen. Många människor vars bloggar jag hittat sysslar just med media och då främst pr. Jag har vänner som drömmer om att en dag jobba inom branchen och jag själv, ja jag vill in i journalistiken. Jag har dock alltid haft någon dragning till PR. Vill på ett sätt jobba med det, fast min glöd för journalistiken går inte att släcka.
Glöden blir bara starkare.
Jag känner att jag får en inblick i sportjournalistiken, de är det jag vill syssla med. Jag lär mig mycket och varje dag är rolig, trots att det jag ibland gör inte är roligt. Jag lär mig och det är vad jag vill. Lära mig alltså. Det känns som att jag utvecklas och blir bättre. Bättre på att skriva nu än tidigare. Kommer nog inte fram i bloggen. Det märks mer i texterna jag skriver på praktiken.
Write, write more
Jobbar som tusan med att få allting att lösa sig. Till det bästa. Då kommer tankarna in "varför gör allt så ont?" som Johan så vackert sjunger. Jag gillar Johans låtar. Det är nog för att jag kan relatera till hans texter. Jag förstår vad det är han vill ha sagt. Tror inte alla kan det. Johan vet nog det också.
"Jag förstår inget ändå."
Catch u later!
Yours Truly Dytte
lördag, mars 10, 2007
Stadiumbesök
Stadium är en bra butik.
Jag praktiserar ju som de flesta läsare vet på företaget som gör tidningen M. Jag och min chef var just på stadium i fredags, där ett par fotbollsskor skulle inhandlas.
Fotbollsskor är bra att ha på en fotbollsplan.
Vi står då i kassan och ska betala för skorna. Chefen börjar samtala med tjejen i kassan och frågar om de fått upp tidningen match. Tjejen säger att hon ställt upp den några minuter tidigare. Chefen kollar på tidningsstället. Sedan vänder han sig till tjejen och säger
- Det är tidningen jag, jocke och redaktionen nere på stan har skrivit.
Jag sträcker lite stolt på mig.
Tjejen fortsätter prata om att det är ett temanummer med Ronaldinho. Hon förstod aldrig att de som varit med och skrivit tidningen stod framför henne. Vi gick sedan ut ur affären och skrattade hela vägen till bilen.
Stupid girl
Catch u later!
Your writing Dytte
Jag praktiserar ju som de flesta läsare vet på företaget som gör tidningen M. Jag och min chef var just på stadium i fredags, där ett par fotbollsskor skulle inhandlas.
Fotbollsskor är bra att ha på en fotbollsplan.
Vi står då i kassan och ska betala för skorna. Chefen börjar samtala med tjejen i kassan och frågar om de fått upp tidningen match. Tjejen säger att hon ställt upp den några minuter tidigare. Chefen kollar på tidningsstället. Sedan vänder han sig till tjejen och säger
- Det är tidningen jag, jocke och redaktionen nere på stan har skrivit.
Jag sträcker lite stolt på mig.
Tjejen fortsätter prata om att det är ett temanummer med Ronaldinho. Hon förstod aldrig att de som varit med och skrivit tidningen stod framför henne. Vi gick sedan ut ur affären och skrattade hela vägen till bilen.
Stupid girl
Catch u later!
Your writing Dytte
fredag, mars 09, 2007
underligheter
Jag blev utmanad att nämna sex egendomliga/konstiga saker med mig. Det är en ruskigt bra fråga faktiskt. Jag ska fundera riktigt noga nu.
1. Jag säger till alla att jag är blyg. Sen kan de få se mig i ett sammanhang där jag inte visar ett uns av blyghet. Det kan uppfattas som konstigt.
2. När jag blir glad eller ledsen och är med personer som jag känner väl så gör jag min happydance och min saddance.
3. Jag kollar alltid unger 398 000 gånger att jag har med mig nycklar, mobil och plånbok på vägen till skolan, jobbet och ya u name it.
4. När jag går hem från F&T så springer jag alltid en och samma sträcka varje gång. Jag gör endast detta på hemvägen och inte när jag går dit. Jag vet inte varför, men det gör jag i alla fall.
5. Jag skriver "hehe okej" ungefär 599 gånger under ett msn-samtal med någon.
6. Jag är mer beroende av min laptop än vad jag är av mat. Ge mig min laptop och stäng in mig i en cell utan varken vatten eller bröd. Jag lovar, jag överlever bara det finns internet. Beroende? Nej, inte alls.
Där så har vi en fin lista. Det tog ett tag(2 dygn) att skriva ner allting pga jobbet. Jag väljer att inte utmana någon då de flesta bloggar jag läser ändå har gjort listan. Jag är alltid sist.
Catch u later!
Your weird Dytte
lördag, februari 24, 2007
Scan
Är inte så dåligt som man kan tro.
Jag gjorde min sista dag på scan igår. Fick kicken av brorsan då jag inte skött mig. Var riktigt tungt att gå runt där igår. Det var inte riktigt så att man brydde sig om slutresultatet om man säger så. Hur kul är det på en skala att göra något 100% när man inte ska jobba där veckan efter ändå.
Inte särskilt motiverande.
Man gick i alla fall runt där och såg att man missa en fläck och tänkte "äsch, skit samma. Jag är inte kvar på måndag ändå". Jag vet inte hur många gånger man tänkt och sagt att man hatar stället och att man verkligen inte vill stanna där. Nu när det har gått i uppfyllelse så vill man tillbaka.
Det är sjukt.
Hur kan man sakna scan? Det ska liksom inte gå. Scan är...... ja scan liksom. Värsta skiten och inget man vill jobba för om det inte vore för lönen. Jag hade jäkligt fin lön där för att göra, ja praktiskt taget ingenting. Jag jobbade ju bara extra så jag jobbade i snitt 10 h i veckan, varannan vecka. Fick drygt 250 kr för en timmes jobb.
Räkna ut vad det blir i månaden.
Jag samlade ihop mina saker och tömde mitt skåp. La mitt passerkort i securitas brevlåda som jag blivit tillsagd. När jag gjorde det så insåg jag att det verkligen var slut mellan mig och scan.
Det kändes, jag trodde aldrig jag skulle säga detta, tungt att lämna in mitt kort.
No coming back.
Catch u later!
Your Arbetlösa Dytte
ps
Jag fick inte kicken utan vårt kontrakt med scan gick ut så ett annat företag tar över vårt arbete. Så egentligen jobbar jag inte för scan utan för ett företag som heter Beab som i sin tur är(var) kontrakterade för Scan.
ds
Jag gjorde min sista dag på scan igår. Fick kicken av brorsan då jag inte skött mig. Var riktigt tungt att gå runt där igår. Det var inte riktigt så att man brydde sig om slutresultatet om man säger så. Hur kul är det på en skala att göra något 100% när man inte ska jobba där veckan efter ändå.
Inte särskilt motiverande.
Man gick i alla fall runt där och såg att man missa en fläck och tänkte "äsch, skit samma. Jag är inte kvar på måndag ändå". Jag vet inte hur många gånger man tänkt och sagt att man hatar stället och att man verkligen inte vill stanna där. Nu när det har gått i uppfyllelse så vill man tillbaka.
Det är sjukt.
Hur kan man sakna scan? Det ska liksom inte gå. Scan är...... ja scan liksom. Värsta skiten och inget man vill jobba för om det inte vore för lönen. Jag hade jäkligt fin lön där för att göra, ja praktiskt taget ingenting. Jag jobbade ju bara extra så jag jobbade i snitt 10 h i veckan, varannan vecka. Fick drygt 250 kr för en timmes jobb.
Räkna ut vad det blir i månaden.
Jag samlade ihop mina saker och tömde mitt skåp. La mitt passerkort i securitas brevlåda som jag blivit tillsagd. När jag gjorde det så insåg jag att det verkligen var slut mellan mig och scan.
Det kändes, jag trodde aldrig jag skulle säga detta, tungt att lämna in mitt kort.
No coming back.
Catch u later!
Your Arbetlösa Dytte
ps
Jag fick inte kicken utan vårt kontrakt med scan gick ut så ett annat företag tar över vårt arbete. Så egentligen jobbar jag inte för scan utan för ett företag som heter Beab som i sin tur är(var) kontrakterade för Scan.
ds
onsdag, februari 21, 2007
Smärta hos tandläkaren
Var inne och skulle dra ut tanden igår. Det gick inte alls bra. De fick ut halva efter många om och men. Hela tanden var nämligen inflammerad om jag inte minns fel. Jag har fått pencillin mot det i två kurer, men det har tydligen inte hjälpt. När de skulle ta rötterna så gick det inte alls. Det gjorde så ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen.
Pain ohh pain
Så nu får jag en ny pencillinkur och ska in på måndag igen. Om det inte hjälpt då så får jag åka till en specialist som får söva ner mig. Kul? Nä, inte direkt Går just nu runt med konstant feber och blodsmak i munnen. Inte för roligt om jag säger så.
Fy fan
Jag hoppas verkligen att det löser sig nu på måndag och att jag slipper specialisten. För jag är trött på problemen den här tanden för med sig. En oerhörd smärta och massa räkningar. Alltså inget bra som följer med.
Pain u later!
Your Hurting Dytte
Pain ohh pain
Så nu får jag en ny pencillinkur och ska in på måndag igen. Om det inte hjälpt då så får jag åka till en specialist som får söva ner mig. Kul? Nä, inte direkt Går just nu runt med konstant feber och blodsmak i munnen. Inte för roligt om jag säger så.
Fy fan
Jag hoppas verkligen att det löser sig nu på måndag och att jag slipper specialisten. För jag är trött på problemen den här tanden för med sig. En oerhörd smärta och massa räkningar. Alltså inget bra som följer med.
Pain u later!
Your Hurting Dytte
fredag, februari 16, 2007
Blogg?
är ett mångkulurellt ting.
Jag läste rätt mycket bloggar förut. Skitmånga, jag lovar. Jag använde mig av ett fiffigt css-program som höll koll på alla bloggar åt mig. Om de hade uppdaterat så såg jag det i programmet, istället för att kolla alla bloggar hela tiden. Jag hade säkert runt 50 olika bloggar med varierande aktivitet. Jag kunde sitta som fastklistrad vid dessa bloggar för de var så intressanta.
Bättre än tv?
Idag läser jag inte ens 10 bloggar regelbundet. Jag kollar två bloggar regelbundet, dvs varje dag. Dessa bloggar tillhör Silverfisken och Turbotrollet.
Silverfisken vet praktiskt taget alla vem han är. Han är copywriter i Australien och är en hot shot.
Turbotrollet känner man nog till om man läst länge på min blogg. Hon är en tjej som skriver om allt mellan kändisar och djur(är inte det samma sak?) till små vardagshändelser som mestadels består av "A", hennes pojkvän, och "Gary", deras katt.
Varför?
Varför det har blivit så vet jag faktiskt inte. Deras bloggar är de mest uppdaterade och då på ett sätt mer intressanta. Mitt css-program försvann när jag formaterade om datorn och jag har inte orkat installera det igen. Jag valde att ta en paus från mitt bloggberoende.
Blogga hit och blogga dit.
Jag bloggar inte alls lika mycket som jag gjorde tidigare. Förut så bloggade jag ca 3 gånger om dagen. Nu har ni läsare tur om det blir ett inlägg var tredje dag. Som sagt jag tog en paus från mitt bloggberoende och började göra annat. Fastna i andra beroenden istället. Det ångrar jag nu och ska ta mig ur det också. Jag ska försöka balansera det hela mer. Jag behöver egentligen mer tid på varje dygn.
Tid är bra.
Får se om jag skärper mig med bloggningen. Kan i alla fall säga att jag fick två praktikplatserbjudanden för några dagar sen. Ett på tv4 Skaraborg, hade sökt där tidigare fast inte fått svar förrän nu. Han ville ha mig dit, men det var ju lite sent då jag redan fått praktikplats. Jag fick också ett erbjudande om att åka till Spanien och praktisera. Ett företag jag aldrig hört talas om, men efter lite googlande(google regerar) så fann jag dem. De är en prbyrå som ligger i Madrid. Väldigt bra företag, men inte aktuellt det heller då jag redan har. Deras svar på det var att jag kunde komma under en sommar eller något liknande.
Verkar schysst, vi får se.
Catch u later!
Your Blogging Dytte
Jag läste rätt mycket bloggar förut. Skitmånga, jag lovar. Jag använde mig av ett fiffigt css-program som höll koll på alla bloggar åt mig. Om de hade uppdaterat så såg jag det i programmet, istället för att kolla alla bloggar hela tiden. Jag hade säkert runt 50 olika bloggar med varierande aktivitet. Jag kunde sitta som fastklistrad vid dessa bloggar för de var så intressanta.
Bättre än tv?
Idag läser jag inte ens 10 bloggar regelbundet. Jag kollar två bloggar regelbundet, dvs varje dag. Dessa bloggar tillhör Silverfisken och Turbotrollet.
Silverfisken vet praktiskt taget alla vem han är. Han är copywriter i Australien och är en hot shot.
Turbotrollet känner man nog till om man läst länge på min blogg. Hon är en tjej som skriver om allt mellan kändisar och djur(är inte det samma sak?) till små vardagshändelser som mestadels består av "A", hennes pojkvän, och "Gary", deras katt.
Varför?
Varför det har blivit så vet jag faktiskt inte. Deras bloggar är de mest uppdaterade och då på ett sätt mer intressanta. Mitt css-program försvann när jag formaterade om datorn och jag har inte orkat installera det igen. Jag valde att ta en paus från mitt bloggberoende.
Blogga hit och blogga dit.
Jag bloggar inte alls lika mycket som jag gjorde tidigare. Förut så bloggade jag ca 3 gånger om dagen. Nu har ni läsare tur om det blir ett inlägg var tredje dag. Som sagt jag tog en paus från mitt bloggberoende och började göra annat. Fastna i andra beroenden istället. Det ångrar jag nu och ska ta mig ur det också. Jag ska försöka balansera det hela mer. Jag behöver egentligen mer tid på varje dygn.
Tid är bra.
Får se om jag skärper mig med bloggningen. Kan i alla fall säga att jag fick två praktikplatserbjudanden för några dagar sen. Ett på tv4 Skaraborg, hade sökt där tidigare fast inte fått svar förrän nu. Han ville ha mig dit, men det var ju lite sent då jag redan fått praktikplats. Jag fick också ett erbjudande om att åka till Spanien och praktisera. Ett företag jag aldrig hört talas om, men efter lite googlande(google regerar) så fann jag dem. De är en prbyrå som ligger i Madrid. Väldigt bra företag, men inte aktuellt det heller då jag redan har. Deras svar på det var att jag kunde komma under en sommar eller något liknande.
Verkar schysst, vi får se.
Catch u later!
Your Blogging Dytte
söndag, februari 11, 2007
Get her out of my mouth.
Please
Jag har ett problem, en tand närmare bestämt. Denna tand orsakar mig oerhörd smärta. Inte just nu dock, men det är för att jag får tabletter mot det. Jag har haft problem med den från och till i drygt tre månader nu. Första gången var riktigt jobbig, då trodde jag att jag skulle dö. Det var ingenting mot vad jag trodde när jag kom in till tandläkaren. Hon drar upp värsta feta borren och vill höra mig skrika av smärta(känns det som i alla fall).
Ge mig morfin?
Hon börjar i alla fall borra i tanden som jag har ont i. Först är det helt okej - även fast jag hatar borrar hos tandläkaren - sen blir det bara värre. Hon ska ner i pulpan alltså där alla nervtrådar för tanden sitter. Jag var ganska nära att slå till henne då hon skulle ner ännu mer. Efter detta skulle hon ge mig bedövning i tanden, tror jag. Då var jag nära på att slå till henne. Jag kom aldrig så långt dock utan jag slog i den där brickan med alla verktyg som de ska orsaka mig smärta med. Hon blev lite arg och sa att hon kunde skada mig om jag gjorde sådär. Det lät som ett hot.
Det gjorde redan ont så hur skulle hon kunna skada mig mer?
Efter detta har det varit bestämt att den ska dras ut. Men först ska det ju givetvis väntas i en månad eller två innan detta får ske. Jättekul....inte!!! Nu börjar tanden jäklas med mig, IGEN. Har så ont i tanden att bara jag vidrör vid den så får jag ruskigt ont. Jag fick tabletter mot det.....igen. På torsdag blir jag förhoppningsvis av med den så jag kan leva ett normalt liv utan att knapra tabletter.
Visst älskar alla tabletter och tandläkarborrar?
Jag har en teori. Jag tror att de som blir tandläkare njuter av att se andra ha ont. Njuter av smärta. Jävla tandläkare, säger jag. Välj ett yrke där ni inte kan skada andra, säger jag. Jag gillar inte tandläkare, men på ett sätt gör jag ändå det. Jag får mina tabletter av dem så det är ju bra.
Tabletter är bra....ibland!
Catch u later without a tooth maybe?
Yours Truly Dytte
Jag har ett problem, en tand närmare bestämt. Denna tand orsakar mig oerhörd smärta. Inte just nu dock, men det är för att jag får tabletter mot det. Jag har haft problem med den från och till i drygt tre månader nu. Första gången var riktigt jobbig, då trodde jag att jag skulle dö. Det var ingenting mot vad jag trodde när jag kom in till tandläkaren. Hon drar upp värsta feta borren och vill höra mig skrika av smärta(känns det som i alla fall).
Ge mig morfin?
Hon börjar i alla fall borra i tanden som jag har ont i. Först är det helt okej - även fast jag hatar borrar hos tandläkaren - sen blir det bara värre. Hon ska ner i pulpan alltså där alla nervtrådar för tanden sitter. Jag var ganska nära att slå till henne då hon skulle ner ännu mer. Efter detta skulle hon ge mig bedövning i tanden, tror jag. Då var jag nära på att slå till henne. Jag kom aldrig så långt dock utan jag slog i den där brickan med alla verktyg som de ska orsaka mig smärta med. Hon blev lite arg och sa att hon kunde skada mig om jag gjorde sådär. Det lät som ett hot.
Det gjorde redan ont så hur skulle hon kunna skada mig mer?
Efter detta har det varit bestämt att den ska dras ut. Men först ska det ju givetvis väntas i en månad eller två innan detta får ske. Jättekul....inte!!! Nu börjar tanden jäklas med mig, IGEN. Har så ont i tanden att bara jag vidrör vid den så får jag ruskigt ont. Jag fick tabletter mot det.....igen. På torsdag blir jag förhoppningsvis av med den så jag kan leva ett normalt liv utan att knapra tabletter.
Visst älskar alla tabletter och tandläkarborrar?
Jag har en teori. Jag tror att de som blir tandläkare njuter av att se andra ha ont. Njuter av smärta. Jävla tandläkare, säger jag. Välj ett yrke där ni inte kan skada andra, säger jag. Jag gillar inte tandläkare, men på ett sätt gör jag ändå det. Jag får mina tabletter av dem så det är ju bra.
Tabletter är bra....ibland!
Catch u later without a tooth maybe?
Yours Truly Dytte
fredag, februari 09, 2007
Dedicated to you
We have been waiting......for you.
I dont know, in some way I didn´t wanted to go back to school last fall. I was so close to just quitting. Im was like that before. If something was to hard I didn´t bother anymore. Lucky for me I was taking control of my life again. I didn´t let things slip away from me.
Take control
So I went back to school to make my dream come true. When I came back to school I met a person that I wasn´t expecting. This person was always happy. This person always made me smile. This person did the unexpected. This person made my life easier for a while. Without even knowing how it affected me.
Be in control
I admit, I fall in love with her. First I didn´t even talk to her. She was to goodlooking for me. I didn´t stand a chance I thought. In the end of the course we had together I started talking to her, on msn. Ya, I know. It was cowardly but it started a really good friendship. We talked a lot. I was getting to know this girl that I really liked.
Like me, like you
We never really got involved cause of the fact that she was going home, to Mexico. In like two months or something she was heading home. Leaving Sweden, her new friends including me and she would even leave her heart behind. She had fallen in love with Sweden and the people she met here.
Love is a good thing.
Now she is home and I talk to her on msn, again. Not as often as before, but we talk to each other. I still like this girl. She left something behind, in me. Something that is hard to explain. You just know it´s there. Everyone who know this girl knows what im talking about. Cause they have experienced the same thing. She is really something special. I hope to see her in the near future. Maybe our paths will be crossed again. Who knows? The world is smaller then we think.
Wonderful, amazing
Catch u later Melisa!
Love Yours Truly Dytte
I dont know, in some way I didn´t wanted to go back to school last fall. I was so close to just quitting. Im was like that before. If something was to hard I didn´t bother anymore. Lucky for me I was taking control of my life again. I didn´t let things slip away from me.
Take control
So I went back to school to make my dream come true. When I came back to school I met a person that I wasn´t expecting. This person was always happy. This person always made me smile. This person did the unexpected. This person made my life easier for a while. Without even knowing how it affected me.
Be in control
I admit, I fall in love with her. First I didn´t even talk to her. She was to goodlooking for me. I didn´t stand a chance I thought. In the end of the course we had together I started talking to her, on msn. Ya, I know. It was cowardly but it started a really good friendship. We talked a lot. I was getting to know this girl that I really liked.
Like me, like you
We never really got involved cause of the fact that she was going home, to Mexico. In like two months or something she was heading home. Leaving Sweden, her new friends including me and she would even leave her heart behind. She had fallen in love with Sweden and the people she met here.
Love is a good thing.
Now she is home and I talk to her on msn, again. Not as often as before, but we talk to each other. I still like this girl. She left something behind, in me. Something that is hard to explain. You just know it´s there. Everyone who know this girl knows what im talking about. Cause they have experienced the same thing. She is really something special. I hope to see her in the near future. Maybe our paths will be crossed again. Who knows? The world is smaller then we think.
Wonderful, amazing
Catch u later Melisa!
Love Yours Truly Dytte
söndag, februari 04, 2007
Grammisgalan, whats the fuzz?
Ja precis, varför bry sig?
Nu har man varit hemma några dagar från Stockholm och hunnit smälta alla intryck från hufvudstaden. Så häng med nu, på en resa till Sveriges hufvudstad och allt som händer där.
Bring it
Vi satte oss på tåget som skulle ta oss dit. Ett x2000 skulle ta oss dit. Vi hoppade av på centralstationen, men precis innan vi skulle hoppa av hände något. Jag sa:
- Det tycker jag.
Då "svarar" en tant.
- Tycker du det?
Mycket skumt.
Moving on.
Vi rör oss ut på centralstationen. Det är livat som sist jag var där. Sommaren 2005 närmare bestämt. Men det är inte det vi ska prata om. När vi rör oss inne på stationen passerar ett par och mannen bokstavligt skriker:
- Vi är ju under det för helvete.
Mannen pratade om något tåg eller något sådant som var över oss.
Moving on.
Vi gick en tur på stan tills vi insåg att vi var vilse. Letade upp närmaste tunnelbana och skulle börja prata med en som satt i spärrarna där, kassan eller vad man nu kallar skiten.
Det roliga var att han började prata engelska med oss, så vi hängde på en stund. Sen hörde jag att han sa ett ord på svenska. Då sa jag att vi är svenskar. Han förklarade att han tyckte vi pratade engelska innan och därför valt att prata engelska med oss.
Moving on.
Vi rör oss runt affärerna på Sergels och inne på Carlings hittar vi en tjej som känns "bekant". Eller snarare att Sire är bekant för henne. Hon sa:
- Tja, hur är läget?
Sire svarar:
- Jodå, det är bara bra. Själv då?
Sen fortsätter samtalet lite snabbt. Det visar sig att hon jobbar på Carlings och inte alls känner honom. Hon ville bara vara trevlig mot kunderna. Det var lite roligt.
Moving on.
Vi rörde oss mot grammisgalan och all glamour som skulle finnas där. Till hovet mina vänner.
Vi sätter oss på våra platser. Det är sjuhelsikes dåliga platser. Bakom en bom med lampor och högt upp. Lååååångt från scenen kan man lugnt säga. Vi rörde oss över till andra sidan och kom lite närmare och lite lägre. Fortfarande var det helt åt (förlåt) helvete. Kändisarna fick sitta i mitten och det betydde att alla vanliga dödliga fick sitta skitlångt ifrån. Det var inte alls kul.
Värdelös gala.
Vi rörde oss efter grammis mot Sergels Torg. Vi kom ut genom dörrarna och direkt är det en man som kommer fram och säger.
- Killar, kan ni göra mig en tjänst.
Vi - Vadå?
Han - Kan ni kissa i min flaska?
Vi- Öhhh
Han - Det är så att jag ska lämna ett urinprov och jag har rökt hasch.
Vi - öhh nä vi tror inte att vi vill det.
Han - Men ni får pengar för det, ni får 100 spänn. Schyssta, kom igen.
Vi - Näää, vi vill inte. Vi var nyss på toa(lögn).
Efter detta rör vi oss snabbt därifrån.
Bra minisemester i Stockholm för övrigt.
Catch u later!
Dytte
Nu har man varit hemma några dagar från Stockholm och hunnit smälta alla intryck från hufvudstaden. Så häng med nu, på en resa till Sveriges hufvudstad och allt som händer där.
Bring it
Vi satte oss på tåget som skulle ta oss dit. Ett x2000 skulle ta oss dit. Vi hoppade av på centralstationen, men precis innan vi skulle hoppa av hände något. Jag sa:
- Det tycker jag.
Då "svarar" en tant.
- Tycker du det?
Mycket skumt.
Moving on.
Vi rör oss ut på centralstationen. Det är livat som sist jag var där. Sommaren 2005 närmare bestämt. Men det är inte det vi ska prata om. När vi rör oss inne på stationen passerar ett par och mannen bokstavligt skriker:
- Vi är ju under det för helvete.
Mannen pratade om något tåg eller något sådant som var över oss.
Moving on.
Vi gick en tur på stan tills vi insåg att vi var vilse. Letade upp närmaste tunnelbana och skulle börja prata med en som satt i spärrarna där, kassan eller vad man nu kallar skiten.
Det roliga var att han började prata engelska med oss, så vi hängde på en stund. Sen hörde jag att han sa ett ord på svenska. Då sa jag att vi är svenskar. Han förklarade att han tyckte vi pratade engelska innan och därför valt att prata engelska med oss.
Moving on.
Vi rör oss runt affärerna på Sergels och inne på Carlings hittar vi en tjej som känns "bekant". Eller snarare att Sire är bekant för henne. Hon sa:
- Tja, hur är läget?
Sire svarar:
- Jodå, det är bara bra. Själv då?
Sen fortsätter samtalet lite snabbt. Det visar sig att hon jobbar på Carlings och inte alls känner honom. Hon ville bara vara trevlig mot kunderna. Det var lite roligt.
Moving on.
Vi rörde oss mot grammisgalan och all glamour som skulle finnas där. Till hovet mina vänner.
Vi sätter oss på våra platser. Det är sjuhelsikes dåliga platser. Bakom en bom med lampor och högt upp. Lååååångt från scenen kan man lugnt säga. Vi rörde oss över till andra sidan och kom lite närmare och lite lägre. Fortfarande var det helt åt (förlåt) helvete. Kändisarna fick sitta i mitten och det betydde att alla vanliga dödliga fick sitta skitlångt ifrån. Det var inte alls kul.
Värdelös gala.
Vi rörde oss efter grammis mot Sergels Torg. Vi kom ut genom dörrarna och direkt är det en man som kommer fram och säger.
- Killar, kan ni göra mig en tjänst.
Vi - Vadå?
Han - Kan ni kissa i min flaska?
Vi- Öhhh
Han - Det är så att jag ska lämna ett urinprov och jag har rökt hasch.
Vi - öhh nä vi tror inte att vi vill det.
Han - Men ni får pengar för det, ni får 100 spänn. Schyssta, kom igen.
Vi - Näää, vi vill inte. Vi var nyss på toa(lögn).
Efter detta rör vi oss snabbt därifrån.
Bra minisemester i Stockholm för övrigt.
Catch u later!
Dytte
Hur gick mötet?
Fick frågan av David, han undrade hur det gick. Storyn följer här.
Jag kom till staden vid 13:17 och efter lite letande och ett samtal till UJ så hittade jag till slut. På dörren stod det "JM". Det såg ju lovande ut, tänkte jag. Jag var nära att gå förbi då jag var lite osäker, men som tur var vinkade UJ in mig. Han förstod att det var jag som letade efter honom och hans kära "JM".
JM, en praktikplats med åtta medarbetare.
Jag kommer in och hälsade. Kikade runt lite. Det var en ganska enkel kontorslokal med runt 5 kontor tror jag. Jag gick ingen rundvandring utan stod i "stora" salen. Det var väl ingen direkt sal utan ett större öppet område som fungerade som arbetsplats och fikaområde kan man säga. Det var också där jag antagligen skulle sitta.
Det var tydligen platsen där man såg de mest snygga tjejerna också.
Hela redaktionen bestod av killar(undra varför?) och de förklarade glatt att de såg massa snygga tjejer gå förbi utanför fönstret varje dag. De verkade hemskt trevliga och det ska bli ett nöje att arbeta med dem. Jag hoppas bara att det ska gå bra under praktiken.
Well done lad.
Jag kommer få göra allting själv. Jobba precis som alla andra där. Kastas in i hetluften direkt. Jag kommer att få jobba mest med tidningen "Match" som ges ut via stadiums butiker och som går att beställa via deras hemsida. Jag kommer även få skriva för IG's tidning. Det kommer bli väldigt intressant. Sen tillkommer det säkert arbetsuppgifter eftersom, men det är vad jag vet att jag kommer göra.
Bring it
Min praktikplats är nu alltså JM. Ligger i en stad nära dig en bit från centralstation. Jag fick ett trevligt bemötande från alla där och jag ser fram emot att börja skriva för J och resten av grabbarna.
Enjoy
Write u later!
Yours truly Dytte
Jag kom till staden vid 13:17 och efter lite letande och ett samtal till UJ så hittade jag till slut. På dörren stod det "JM". Det såg ju lovande ut, tänkte jag. Jag var nära att gå förbi då jag var lite osäker, men som tur var vinkade UJ in mig. Han förstod att det var jag som letade efter honom och hans kära "JM".
JM, en praktikplats med åtta medarbetare.
Jag kommer in och hälsade. Kikade runt lite. Det var en ganska enkel kontorslokal med runt 5 kontor tror jag. Jag gick ingen rundvandring utan stod i "stora" salen. Det var väl ingen direkt sal utan ett större öppet område som fungerade som arbetsplats och fikaområde kan man säga. Det var också där jag antagligen skulle sitta.
Det var tydligen platsen där man såg de mest snygga tjejerna också.
Hela redaktionen bestod av killar(undra varför?) och de förklarade glatt att de såg massa snygga tjejer gå förbi utanför fönstret varje dag. De verkade hemskt trevliga och det ska bli ett nöje att arbeta med dem. Jag hoppas bara att det ska gå bra under praktiken.
Well done lad.
Jag kommer få göra allting själv. Jobba precis som alla andra där. Kastas in i hetluften direkt. Jag kommer att få jobba mest med tidningen "Match" som ges ut via stadiums butiker och som går att beställa via deras hemsida. Jag kommer även få skriva för IG's tidning. Det kommer bli väldigt intressant. Sen tillkommer det säkert arbetsuppgifter eftersom, men det är vad jag vet att jag kommer göra.
Bring it
Min praktikplats är nu alltså JM. Ligger i en stad nära dig en bit från centralstation. Jag fick ett trevligt bemötande från alla där och jag ser fram emot att börja skriva för J och resten av grabbarna.
Enjoy
Write u later!
Yours truly Dytte
torsdag, februari 01, 2007
Praktikplatsmöte
Göteborg: klockan 13:30
Ska besöka min praktikplats idag och den person jag ska jobba för. Det känns lite nervöst faktiskt. Sätter mig på tåget vid kl: 12:14 och kommer vara på redaktionen kl: 13:30 ungefär. Är inte så nervöst nu men kommer nog bli det ju mer jag närmar mig dörrhandtaget in till redaktionen.
Nerverna kommer spela en symfoni.
Hur lång tid mötet kommer ta har jag ingen aning om. Men antagligen mer än 40 minuter, då det första förslaget var att jag skulle komma 11:20. Det gick inte för det var för det var för lite tid innan lunch. Så jag hoppas att han inte sätter mig i arbete direkt för att se vad jag kan. Nerverna kommer vara på helspänn ändå känns det som.
Jag tror jag kommer vara ovän med mina nerver.
Men på något konstigt sätt känns det ändå skönt. Det känns inte som man har en praktik färdig(inte för mig i alla fall) förrän man verkligen är där. Då känns det som att allt är klart. Måste fixa en lapp som jag ska fylla i sen också från skolan.
Finally ready to go, yeeeeaaaahh
Stay tuned!
Yours truly Dytte
Ska besöka min praktikplats idag och den person jag ska jobba för. Det känns lite nervöst faktiskt. Sätter mig på tåget vid kl: 12:14 och kommer vara på redaktionen kl: 13:30 ungefär. Är inte så nervöst nu men kommer nog bli det ju mer jag närmar mig dörrhandtaget in till redaktionen.
Nerverna kommer spela en symfoni.
Hur lång tid mötet kommer ta har jag ingen aning om. Men antagligen mer än 40 minuter, då det första förslaget var att jag skulle komma 11:20. Det gick inte för det var för det var för lite tid innan lunch. Så jag hoppas att han inte sätter mig i arbete direkt för att se vad jag kan. Nerverna kommer vara på helspänn ändå känns det som.
Jag tror jag kommer vara ovän med mina nerver.
Men på något konstigt sätt känns det ändå skönt. Det känns inte som man har en praktik färdig(inte för mig i alla fall) förrän man verkligen är där. Då känns det som att allt är klart. Måste fixa en lapp som jag ska fylla i sen också från skolan.
Finally ready to go, yeeeeaaaahh
Stay tuned!
Yours truly Dytte
måndag, januari 29, 2007
Frilans?
Det var ämnet på mailet jag fick.
Det var en viss FA som skickade detta mail med det nyss sagda ämnet. Jag undrade varför min bror skulle skicka mail till mig tills jag såg ämnet. Då började jag undra vem tusan det var som mailade mig.
Spooky
Jag öppnade sakta mailet(så sakta mitt internet ville rättare sagt, dvs inte sakta). Jag började skumma. Tänkte snabbt "va fan kommer alla cptecken ifrån". Dessa cptecken ersätter mina å, ä och ö. Jag försökte urskilja vad det skulle stå. Det gick inte så bra då jag alltid skummar igenom mailet första gången jag läser det. Sista raden innehöll dock inga å, ä eller ö för den delen.
Last letter of reply
På sista raden stod det "Hör gärna av dig."(där har ni för övrigt cptecknen, koda rätt för fan). Det var bra va? Det var i och för sig sista raden, men ändå. Nä, men seriöst. Så här stod det "Men då vi är i stort behov av frilansare här pÃ¥ sporten vill jag frÃ¥ga dig om du är intresserad av att frilansa pÃ¥ sportredaktionen?". Självklart, tänkte jag. Jag ringer upp denna FA och förklarar vem jag är. Hinner knappt säga något mer än mitt namn då han förstår vem jag är(Han mailade mig 1 minut tidigare än han fick samtalet).
Cptecken är bra att ha. Eller inte
Jag ska i alla fall få skriva om någon match nästa vecka, om jag förstod rätt. Komma hoppa mellan redaktionerna här i Skara och den i Skövde när det behövs. Här i Skara är det för SKLT och i Skövde är det Skövde Nyheter som gäller. Får man in lite extrapengar där också. Det är bra, känns skönt. Får jag lite extrainkomst ändå. Kanske inte lika mycket som tidigare men det är lite i alla fall. Mer än inget.
Cash is king!
Catch u later!
Your working Dytte
Det var en viss FA som skickade detta mail med det nyss sagda ämnet. Jag undrade varför min bror skulle skicka mail till mig tills jag såg ämnet. Då började jag undra vem tusan det var som mailade mig.
Spooky
Jag öppnade sakta mailet(så sakta mitt internet ville rättare sagt, dvs inte sakta). Jag började skumma. Tänkte snabbt "va fan kommer alla cptecken ifrån". Dessa cptecken ersätter mina å, ä och ö. Jag försökte urskilja vad det skulle stå. Det gick inte så bra då jag alltid skummar igenom mailet första gången jag läser det. Sista raden innehöll dock inga å, ä eller ö för den delen.
Last letter of reply
På sista raden stod det "Hör gärna av dig."(där har ni för övrigt cptecknen, koda rätt för fan). Det var bra va? Det var i och för sig sista raden, men ändå. Nä, men seriöst. Så här stod det "Men då vi är i stort behov av frilansare här pÃ¥ sporten vill jag frÃ¥ga dig om du är intresserad av att frilansa pÃ¥ sportredaktionen?". Självklart, tänkte jag. Jag ringer upp denna FA och förklarar vem jag är. Hinner knappt säga något mer än mitt namn då han förstår vem jag är(Han mailade mig 1 minut tidigare än han fick samtalet).
Cptecken är bra att ha. Eller inte
Jag ska i alla fall få skriva om någon match nästa vecka, om jag förstod rätt. Komma hoppa mellan redaktionerna här i Skara och den i Skövde när det behövs. Här i Skara är det för SKLT och i Skövde är det Skövde Nyheter som gäller. Får man in lite extrapengar där också. Det är bra, känns skönt. Får jag lite extrainkomst ändå. Kanske inte lika mycket som tidigare men det är lite i alla fall. Mer än inget.
Cash is king!
Catch u later!
Your working Dytte
Kaffe någon? del tre
Jag köpte på mig ännu mer kaffe. Glömde dock att räkna alla sorter, var lite stressad. Det får helt enkelt bli nästa gång. Sen var jag inte på ica, jag var på coop. Men jag köpte på mig lite daim kaffe, eller rättare sagt "Daim Capuccino". Sen köpte jag någonting som heter "milea". Det ska tydligen vara någon mild kaffesort.
Räknas capuccino som kaffe?
Jag är inte så bra på kaffe så jag vet inte vad som räknas som kaffe eller inte. Men jag sitter nu och dricker lite Daim capuccino. Det är inte så farligt. Även om eftersmaken är lite sådär. Fortfarande lite "kaffe-eftersmak".
Hur blir man av med kaffe-eftersmak?
Jag eftersöker fortfarande mer tips på hur man ska dricka sitt kaffe och vilka kaffesorter som rekommenderas för den klena grabben i Bertland(alltså mig). Daim capuccino var dock hyfsad. Jag kan dricka det utan större svårigheter. Inte så gott att jag tänker "¨åhh jag vill ha capuccino" dock. Kanske måste bli van vid det först.
Drink a cup of coffee?
Catch u later!
Your coffee drinking friend Dytte!
Räknas capuccino som kaffe?
Jag är inte så bra på kaffe så jag vet inte vad som räknas som kaffe eller inte. Men jag sitter nu och dricker lite Daim capuccino. Det är inte så farligt. Även om eftersmaken är lite sådär. Fortfarande lite "kaffe-eftersmak".
Hur blir man av med kaffe-eftersmak?
Jag eftersöker fortfarande mer tips på hur man ska dricka sitt kaffe och vilka kaffesorter som rekommenderas för den klena grabben i Bertland(alltså mig). Daim capuccino var dock hyfsad. Jag kan dricka det utan större svårigheter. Inte så gott att jag tänker "¨åhh jag vill ha capuccino" dock. Kanske måste bli van vid det först.
Drink a cup of coffee?
Catch u later!
Your coffee drinking friend Dytte!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)