måndag, juni 26, 2006

Medium

Ett medium är en sån person som kan prata med människor på andra sidan, himlen, helvetet kalla det vad du vill. Jag är lite kluven i frågan om jag tror på det eller inte men jag är alltid villig att lyssna. Jag dömer ingen på förhand så jag följde med ut och lyssnade och blev väldigt förvånad.

Take me to the other side

Vi diskuterade min mamma och jag frågade om min mamma hade någon hälsning till mig. Något hon ville säga mig, det hade hon. Mediumet sa då att min mamma tyckte att mitt liv var rörigt att jag inte riktigt hade koll på vad som hände. Att jag tog beslut alldeles för snabbt utan att egentligen tänka efter. Hon sa också att en relation jag har var oerhört rörig och att jag bör fundera på att avsluta den. Jag tolkade det hon sa och började fundera. Mitt liv är rörigt, oerhört rörigt. Jag ger mig in i än det ena än det andra. Utan att riktigt tänka efter egentligen. Jag har länge funderat på att börja reda ut saker men det har aldrig blivit av. Varför tror du det är så Jonte?

Rörigt är bara mitt mellannamn

Jag avslutade den relationen jag tyckte var oerhört rörig igår. Jag avsluta den, slutgiltigt, sen om den andra personen godtog det eller inte det vet jag inte. Jag har avslutat det från min sida, det är de enda jag behöver tänka på. Jag sa inget innan heller om mitt liv till detta medium utan jag frågade bara om min mamma hade någon hälsning och då sa hon detta. Det stämde väldigt mycket överrens med mitt liv just nu. Inte första gången ett medium säger saker som stämmer till mig. Ganska skrämmande egentligen.....eller? Tror du på spöken Daniel?

Can it be true?

Jag vet inte riktigt vad jag ska tro men det är lite skrämmande, jag tror nog lite på det ändå. Jag vill gärna tro på det. Det stämmer så bra!

Are you scared?

Catch u later!
Dytte

Catch u later!
Dytte

12 kommentarer:

Anonym sa...

Du måste själv välja om du tror på "den andra sidan" eller inte. Å varför inte tro på det? Det är lika mycket rätt som andra tycker det är fel.

Frånvaron av bevis är inte detsamma som bevis för frånvaro. Tänk på det.

Anonym sa...

Ja, om jag tror på spöken?
Det är svårt att säga men visst verkar det vara aningen "coolt" ändå att de visade sig vara sant det du säger..

Anonym sa...

Ullis: Klart jag måste bestämma själv. Jag ber ingen annan bestämma åt mig. Jag tror mer på det än att jag inte tror på det.

Hultan: Mjo, det är ju just det. Det var coolt och det är ju som sagt inte första gången dessa medium har rätt om saker som hänt/händer mig.

Anonym sa...

Shiet vad coolt! Jag skulle nog tro på det om jag var du.. men jag är ju lite sån i mig själv.. tror på övernaturliga saker och så... Jag tyckte att det var en väldigt trevlig grej...

Anonym sa...

Spännande.. skrämmande.. och magiskt..

Anonym sa...

Du undrar om dina kompisar tror på spöken.
Tro på spöken gjorde man väl som ett litet barn? Vi fick det itutat i oss att spöken var något farligt som ville skrämmas o göra oss illa.

Din "mamma" är ju knappast inte ett spöke av gårdagens spökhistorier. Hon är din skyddsängel/skyddsande. Hon vet allt , ser allt och finns med dig alla tider på dygnet. Vad är det som är så skrämmande med det? Du är ju för fanken privilegierad, Dytte. Du vet ju vem du har med dig, till skillnad för många andra av oss andra dödliga, som ingenting vet om den som finns med oss.
Att du fått kontakt med din mamma råder inga som helst tvivel om.

Jag tycker du ska sluta fråga dina vänner vad de tänker o tycker. Skapa dig en egen uppfattning istället utifrån vad du själv känner.
Nu var inte det elakt menat, Dytte, det ser bara så elakt ut i skrift. :/

Anonym sa...

Elin: Jag tror nog på det. Hon själv skulle inte kunna veta det om mig. Så vem var det som sa det? ;)

Malin: Precis så

Ullis: Ja jag undrar om dem gör det ja, jag säger inte åt dem att välja åt mig.

Okej nu tog jag nog detta på fel sätt, du säger privilegierad. Visst det känns bra att veta att hon finns med mig. Jag ser det inte som något privilegium, för det skulle betyda så som jag tolkar din text att det är bra att min mamma gått bort. Jag ser det absolut inte som ett privilegium. Jag misstolkade helt säkert, men jag skriver det jag tänkte ändå.

Det är inte enbart för att få veta vad dem tycker. Det är också kul om dem är delaktiga i min blogg. Inte frågan om att dem ska bestämma vad jag tycker.

Anonym sa...

Det stemmer nog jag va själv hos ett medium i sthlm i höstas-05 efter min pappa dog ( 9 juni -05)det va rysligt va det stemde .då!
Jag går gärna igjen ,men kanskje ska man inte springa för ofta:-) Får några år sen va jag oss en spådam i linköping ,o jag ångrar att jag inte levde lite mer efter va hon sa , Allting flyter liksom ihop o man fattar! Kanskje åker jag till henne nesta gång hon var också ett medium!

Hur kan hon veta saker som händer rundt mig osv !

Anonym sa...

På nått skumt sätt så verker det finnas ett liv efter detta. Jag hoppas iallafall det. Men hur folk kan veta saker om ens liv utan att man ens har berättat nått det är lite skrämmande. Men vissa saker kommer man nog aldrig få reda på förrän man är där själv. Dvs när man är död.

Anonym sa...

Monica: Det är något jag ska göra igen!

Vitanii: Frågan är vill du veta det innan? Det är kanske det mystiska som gör det så speciellt?

Anonym sa...

Jovisst, om alla visste vad som skulle hända så hade det ju int varit så mystiskt som du säger. Men nånting jag vill veta det är om det finns ett liv efter döden, eller om man bara försvinner. För jag kan int tänka mig att man dör och sen aldrig kommer tillbaka, det är ofattbart.

Anonym sa...

Time will tell